Umeå slår allt, däremot är Stockholmarna trevliga. Umeå - omöjliga att få kontakt med. Socialtjänsten och polisen samarbetar för att tvinga en att begå brott alternativt städa deras piss - en omöjlig stad m a o. Man blir arrogant bemött på ams etc etc. Inte heller har tjänstemännen någon vördnad för bildning och kultur, dom ser en som en "finne", d v s som någonslags "arbetskraft", inte som en gäst som bör bemötas med frikostighet - nej fy fan för Umeå.
Lögnaktiga är dom också - man vittnade falskt mot mig i rätten. Mannen i fråga hade visserligen utländsk bakgrund men han bar korset i all sin helighet och domarfittan lyssnade inte alls på mig utan dömde mig till 6 månaders fängelse ( första gångs förbrytare ) för 300 gram cannabis som snutdjäveln hade skrapat i hop hemma i studentlyan....jag tror jag måste spy nu. Ursäkta mig!
Så här i efterhand med ett visst perspektiv blir hela historien fullständigt patetisk - tror faktiskt inte det skulle ha hänt i Stockholm, ärligt talat - fast det är Sverige ( ökänt för sin diktatoriska folkdemokrati som ju givetvis i verkligheten leds av en fullständigt galen kung och hans inavlade barn )
Men hämnden är ljuv, jag kommer aldrig att glömma skymfen. En dag kommer jag att sprätta upp fittan på domardjäveln det svär jag på. Jag kommer att använda ett mycket vasst föremål och sprätta upp den upp till naveln så att inälvorna rinner ut sen får hon ligga i ett mörkt rum och dö långsamt.