Jo så är det tror jag!
Själv åkte jag ner till Södra europa efter en längre utbildning en gång för att hälsa på en kompis. Tyckte livet där kändes så härligt att jag fick för mig att jag ville stanna. Så jag sökte jobb på lite barer och blev erbjuden att testa - fast jag fegade och åkte hem.. De där visitkorten från barerna ligger ännu bland några papper och gissa om jag blir besviken på mig själv när jag ser dem?

Allt det prakiska med hyror - jobb - möbler etc blir ett ganska jobbigt hinder senare i livet.
Som sagt, kanske räcker det med en sommar för dig, kanske stannar du längre, hur det än blir handlar det om att du testat och slipper tänka på hur det blivit "OM"...
När jag stack så hade jag bokat en charter i 2 v så ett hotellrum fanns i fall att.. fast jag bara sov typ 2 nätter där och reste runt istället.
Lycka till hur du än väljer att göra

Jo det känns att trist att tänka tillbaka på när man inte tog chansen och man i efterhand vet att man fegade ur.. Tror jag skulle känna likadant om jag bangade på det här och istället satsade på heltidsjobb och boende direkt efter gymnasiet..

ett tips är att söka sig in på en av många telefonsäljarjobb som finns runtomkring spanien och även i argentina har jag hört, du ringer upp till sverige och företagen är oftast svenska eller norska, jag levde på gran canaria i nåt år och jobba som det, åkte ner själv inga problem alls, annar finns det massa barjobb osv där nere, bara åka och chansa lite,

Jo barjobb verkar det finnas bra med, går det att gå in på vilken bar som helst och fråga efter jobb?

om du inte har nån barutblidning kan det bli svårare, men inkastarejobb finns alltid, men åk till nåt turistparadis och prata med hotelägre barägare etc, bo på vandrarhem där många utlänningar bor, sesongare osv, mycket svenskar finns på kanarieöarna, det bästa sättet att få jobb är bara sticka, men som nån skrev tidigare, börja med europa

Jag vet att du säkert startar en sådan här tråd för att få höra det du vill höra: att allt kommer att bli bra bara du sticker bort.

Men jag kan säga av egen erfarenhet: det funkar inte så, du kommer bara slösa bort din tid och du kommer må ännu sämre när du kommer hem.

Det är ingenting fel med att vilja resa och se världen, men det funkar bara om man reser till något.

Jag tycker att det verkar som om du reser från något, dig själv.

Jo det har de rätt i visst vill jag höra det men vill höra andras berättelser om de gjort nåt liknande tex....
Jag tror inte jag har någon speciell tid att slösa faktiskt och jag tror det är nånting som kan vara bra för mig...

Om du inte testar så får du aldrig veta..

Klart det går! Du skriver "som i into the wild" Det är ju en sann historia så där har du ditt svar. Men ge fan i att äta giftiga grejer så överlever du också jag ska göra likadant snart , tänkte ta och test-packa ryggsäcken om en liten stund. Det börjar bli dags nu... Jag ska också söderut. hur stor budget hade du tänkt att ha med? och vad för "överlevnads grejor" packar du?

Det är väldigt roligt att läsa denna tråden, mest för att jag känner igen mig så mycket i TS tanke. Jag gick ut gymnasiet förra våren och tänkte att efter en sommars sommarjobb så är det väl fan bara att sticka. Sen kom jag in på en kurs på universitetet och blev kvar under hösten och tänkte att nu LIKSOM precis nu ska jag dra, när kursen är över. Men då kommer allt det praktiska, jag har pengar men är det tillräckligt. Jag kan jobba men får jag det? Är det lätt att fixa boende? Det är liksom så att även om det kanske är så att man bara vill sticka så kan det, hur tråkigt det än låter, vara bra med lite planering. Så att det jag vill säga är åk bara, men se till att vara förberedd, för du kan inte räkna med att saker bara löser sig.

Med det sagt önskar jag dig lycka till!

Väldigt kul att läsa om folk med liknande idéer och tankar som en själv! I våras fick jag för mig att jag ville ut och resa efter att en lärare höll ett föredrag om sitt liv utomlands, som inspirerade mig något fruktansvärt. Hon hade bott lite överallt och rest runt under sex års tid, och jag fick en sån plötslig lust att resa och se mig omkring (under den här tiden var jag väldigt fokuserad på studierna och hade inga planer på att dra, så jag är egentligen fortfarande förvånad över min egen reaktion)

Häromdagen läste jag om Evert Taube och det ultimatum hans far ställt honom, att han antingen fick börja studera och göra något av sitt liv eller bli sjöman. Att bara läsa om det inspirerade mig och idén om att bara hoppa på ett fartyg och försöka knega ombord i utbyte mot resan till den utsatta destinationen kläcktes snabbt.

Beroende på hur min situation ser ut när jag tar studenten återstår att se, men jag vill åtminstone resa i ett par månader efter jag gått ut skolan. Drömmen är att en dag vakna, skrapa ihop en minimal packning med pengar, kläder, kamera, ev. dator, ett par böcker, tomma lådor att samla saker som jag hittat i och liknande och sen ge mig ut i Europa och försöka överleva. Träffa människor, se platser, ta ströjobb, bo på de sjaskigaste hotellen, resa dit ingen annan reser, hanka sig framåt, leva så spartanskt och bohemiskt som möjligt...Som det är nu hade jag kunnat tänka mig att leva så i månader om inte år innan jag slår mig ner. Jag tror det är precis vad jag behöver innan jag vet vad jag vill syssla med här hemma (eller var det nu kan tänkas bli som jag bosätter mig)

Lycka till, du är inte ensam!

Nej, i varmare länder gar det inte att leva av naturen, det finns alltid ägare av marken och speciellt Spanien sa är dom harda emot sana som campar vilt, lite liberalare i Portugal.
Sen är det komiskt att alla vill flytta till Spanien utan pengar och kunskaper i andra sprak än engelska,
i ett land med 20% arbetslöshet.
Nej, vill du bo i ett varmt land sa far du snällt ha ett startkapital som räcker en bit för att klara dig.