Exakt och det gör mej lite beklämd och det har INTE med antal guldpengar att göra.

Jag har rest väldigt lite. Enbart Norge och Tyskland faktiskt. Jag hade inte riktigt den typiska medelklass/kärnfamiljsuppväxten där man åkte på semester utomlands och hade de trevligt. Men jag har faktiskt rest runt en hel del i Sverige.
Nu i vuxen ålder har jag inte riktigt intresset av att resa. Jag ser inte riktigt vad som skulle vara så roligt med det. Jag har andra intresse helt enkelt.

När du reste runt i Sverige, var det familjesemestrar i Sverige? Det låter nästan så. Om inte, vad var det som var okej med att resa runt i Sverige men inte utomlands?

Har varit ut i Europa vid endast ett tillfälle, sen har jag spenderat långa stunder i Skandinaviska länder utöver Sverige.
Visst har jag inte rest särskilt mycket, har varit omkring stora delar av Skandi.

Kan tänka mig spontanresor inom europa igen, men något som är absolut är en fet resa någonstans total-exotiskt, tänker inte missa wildlife of the world. Coola växter och insekter, fucking stenar vad som helst, många fler sidor av vår planet.

och natthimlen på södra klotet ofc!

Nej det har varit när jag har besökt vänner.
Utomlands har jag inga direkta vänner. Så jag har inget som lockar där direkt. Är inte så mycket för att turista och gå runt och titta på saker, känns lite meningslöst.

Kanske bara jag som haft tur och varit utomlands både på klassresan i nian och på klassresan i gymnasiet, isåfall.

Jag är inte helt säker på vad du ville säga med det här inlägget. Jag skrev inte att alla åker på charterresor. Däremot tvekar jag inte ett ögonblick på att en en- eller tvåveckorssemester till valfritt turistresemål ger en enormt begränsad insikt i landet. Och med tanke på att de flesta faktiskt enbart åker på den typen av resor, med undantag för lite backpackrande i Asien efter gymnasiet (vilket även det är ganska tveksamt om det ger någon större livserfarenhet), så ifrågasätter jag hur mycket värde de har ur bildningssynpunkt. Speciellt eftersom det har varit något man poängterat flertalet gånger i tråden- att brist på resor är outbildat.

Ingen förklarade visserligen varför det skulle vara oUTbildat, men jag utgår från att dessa personer bara är okunniga och egentligen menade obildat (det är dock löjligt att se ner på andra människor för att vara obildade när man själv inte är bildad nog att kunna hantera språket).

Därmed inte sagt att dessa resor inte kan vara trevliga ändå.

Jag åkte visserligen till Danmark på en skolresa i högstadiet. Men aldrig att vi åkte utomlands på skolresorna i gymnasiet, och jag vet andra som bara reste inom Sverige när det var dags för skolresor. Det är väldigt olika. Inte bara beroende på skola, utan även mellan klasserna.

Det lät som om du tyckte att majoriteten som trots allt lämnar Sverige för att åka utomlands gör samma typ av resor. Oftast charter eller exakt sammabackpackerresa till Asien. Men jag kanske misstolkade dig fel.

Sedan får man tycka att vissa resor är obildade etc, men som sagt: det finns många typer av resenärer. Jag kommer tex aldrig åka på en all inclusive-resa eller på en fylleresa, men om andra vill göra det: fine. På det viset kommer de ändå iväg istället för att bara sitta hemma. Tråden handlar ju trots allt om folk som inte åker utomlands.

Reser själv relativt mycket (3 kortare utlandsresor per år, nån utomeuropeisk längre) men ser inte problemet med folk som aldrig reser utomlands, olika människor har olika intressen. Jag har till och med nära vänner som aldrig varit utomlands mer än något besök i Danmark som småbarn.

Då är det mycket värre med sådana som åker utomlands då och då samt ryggsäcksluffat i "flera månader" och därför tror att de har koll på hur det funkar "utomlands" (dvs engelskspråkiga länder och Thailand).

"Jag är inte intresserad/det är inget för mig" är faktiskt det mest sympatiska svaret jag kan tänka mig från någon som inte åker utomlands. Råd att ta sig till t.ex. grannländerna har alla.

Jag är övertygad om att majoriteten av resorna är av den typen, om man undantar yrkesmässiga resor. Det är fortfarande inte samma sak som alla, så varför du kände dig tvungen att påpeka att just dina resor inte var sådana förstår jag fortfarande inte.

Jag ser inte den typen av resor som obildade, på samma sätt som jag inte anser att det är obildat att inte åka utomlands. Jag ser däremot den typen av resor som obildande, och att de inte gör varken till eller från i bildningen jämfört med att stanna hemma, vilket är varför jag tycker att det blir så löjligt när folk slänger ur sig att de tycker att folk som inte resor utomlands är o(ut)bildade.

I själva verket så känner jag nog mer respekt för folk som inte åker utomlands än vad jag känner för vuxna människor som super bort sin semester i Ayia Napa.

Jag drog upp det bara för att alla inte drar utomlands på skolresa. Inte ens till grannländerna. Jag talar inte bara om hur det var för mig. Man ska inte ta för givet att nästan alla åker utomlands på en skolresa åtminstone. Sedan fick jag intrycket att du drog mer eller mindre alla över en kam när det gäller charterresor.

Jag tycker inte att man är obildad om man väljer att stanna kvar i Sverige för att åka utomlands, eller om man aldrig någonsin har lämnat Sveriges gränser. Jag har dock mer respekt för den person som saknar intresse för att resa överhuvudtaget, än för någon som talar nedlåtande om andras resor och tycker att vissa resor är mer bildande och bättre än andra. Det är inte alla som åker utomlands för att få kunskap, utvecklas etc. För övrigt är det som du säger: en turist är en turist. Man måste ofta bo i ett och samma land för att verkligen lära känna landet, dess kultur etc. Men bara för det så ska man inte skippa kortare resor heller oavsett anledning till resan. Inte alla som vill eller kan bo utomlands i ett och samma land i åratal.

Seriöst? Du säger att det är inte mer bildande att backpacka runt i Europa/Asien/Oceanien än att jobba hemma på bruket i Bengtsfors och betala av lånet på bilen?

Jag skulle nog vilja gå så långt som att säga att man lär sig mer om sig själv och om andra människor på en månad utomlands än vad man gör på ett år på hemorten.

Hur många av er som har rest runt mycket i världen har rest i Sverige?