Jag skulle nog tänka att: Okey, denna personen har en hel del kvar att se, så vackra och fina platser som det finns där ute i världen, bör jag fråga henne om hon vill med ut och resa i världen?

Jag skulle inte se ned på dig för att du inte rest, alla har inte möjligheten att resa och kanske hellre prioriterar andra saker än just resandet.

Jag ser det som om att resandet är den bästa utbildning en människa kan få. Alltså att smaka på andra kulturer, se hur de löser sina vardagliga problem osv. Att resa är underskattat helt enkelt.

Du får dra ut i världen och resa sen när din ekonomi tillåter.

För mig är det speciellt att resa; lämna vardagens bekymmer hemma i Sverige och ta sig an ett nytt land för en weekend, en vecka eller två. Hemma i Stockholm har jag ett ganska inrutat liv med familj, vänner, jobb träning, gator jag går på, ställen jag besöker. Att bryta dessa mönster för en kort stund ger mig ny energi, en weekend-resa känns som en veckoresa med alla upplevelser man suger in. Att mata sina sinnen med nya syner, lukter, ljud stimulerar mig på djupet.

Visst - jag kan bryta med familj och vänner, flytta till en annan stadsdel, säga upp mig från jobbet men detta skulle inte ge något lyckorus utan istället tvärt om göra mig deprimerad då jag generellt trivs med min vardag och omgivning. Däremot är vardagen oftast, för mig, ett nollsummespel där energi in och ut tar ut varandra och där några reser per året fyller på energidepån.

Världen är inte speciellt, finns inte så mycket att se så länge du inte fascineras väldigt, väldigt lätt.

Jag har knappt varit utomlands.

Har en kompis som aldrig varit utomlands... förens i somras Vi stack ned med några polare Egypten och det var hur kul som helst. Han kommer från en relativt fattig fattig familj, så han fick knega ihop deg själv. Har du jobb? Fråga ett par vänner om de vill hänga med på en veckas semester alt. weekend i typ London. Så fasligt dyrt är det inte.


Nya upplevelser? Nya inlevelser? Nya smaker, kulturer, dofter, mat? Vidga sina vyer? Ringer det ingen klocka alls?

Jag hade inte reagerat så mycket kring det.

Men det handlar egentligen om prioritering. Jag skulle nog anta att dina föräldrar inte är så intresserad av att resa utomlands, utan trivs i lilla samhället ni bor i.
Dina föräldrar har prioriterat en villa, kanske en ny bil, ny hemelektronik framför ett resande.

Själv tycker jag att alla borde uppleva resande, då utanför Skandinavien.
Man lär sig så otroligt mycket, får kulturella upplevelser och träffar på underbara människor.
Nästan alla mina värdefulla minnen som jag har från min barndom var då man åkte med familjen utomlands. Det är något jag kommer att se till att mina framtida barn också kommer att uppleva.

Jag har mycket svårt att bli fascinerad över saker och ting.
Ser jag något "annorlunda" så tänker jag mest "Jaha, så ser det ut här då" eller "Aha, så fungerar det här, okej då" och sen är det inget mer med det.

Något jobb har jag ej. Jag går i gymnasiet och körskolan. Och håller på och ska köpa bil. Jag har sparat mycket pengar till att kunna köpa bilen.
Kommer inte att kunna lägga ut pengar på något annat de kommande månaderna.

Kompisar har jag inte så många. Jag har bara två stycken "riktiga" vänner. Jag är ju lite av en enstöring.

Dessutom är jag vattenrädd och flygrädd! Glömde säga det i trådstarten.
Så att flyga och åka båt är uteslutet.
Skall jag resa så får det bli med tåg eller med bil.

Jo Max i Sundsvall kankse inte är en sån hiskelig upplevelse i jämförelse med Skellefteå, men saker blir rätt häpnadsväckande när man kommer till helt nya grejer.
Trodde t.ex aldrig att hela jäkla Norge är komplett täckt av berg, fjäll, berg hela landet - inte alls som nånstans i Sverige så det var en överaskning med en gnutta höjdrädsla.

Öppnar du dig för nya intryck tror jag att världen har extremt mycket att ge, både kulturer och maträtter allt som kan intressera dig.
Själv ser jag fram emot att spana in nya djurarter, växter o landskap på hela planeten så gott det går. Vad är dina intressen, kanske resa för att få nya vyer på dessa?

Ryan Air är ett flygbolag?

Jag glömde säga att jag har flygfobi och även vattenfobi.
Så att flyga eller åka båt är helt uteslutet.
Skall jag uppleva halva Europa så får det bli med bil isåfall. Och det kan bli dyrt för en fattig student som mig.

Fast min kusin åkte faktisk ner till Serbien-Herzegovina i en Citroën 2CV med sin sambo och ett par till.
Men dom delade på kostnaden tillsammans, och dessutom hade alla fast arbete med hyffsad inkomst.
Men hon säger att det var rätt jobbigt att sitta och köra mil efter mil i sommarhettan.
Och 75% av resan såg landskapen ut som Sverige ...

Ja, det är möjligt att Norge har mycket berg. Men mycket berg har vi i Härjedalen med.
Inget märkvärdigt med Norge, förutom att jag börjar gapskratta när norrmännen pratar.
Men det kan man lika gärna höra i TV istället. Då blir det också mindre risk att norrmännen tar illa upp.

Sedan så tror jag att om jag skulle lägga ut av mina stackars sparpengar på att åka till Oslo, så skulle jag vara ångerfull när jag kommer hem.
Och tänka "varför i helvete lade jag ut pengar på att åka och äta piroger i Oslo och bo på ett dytr jävla hotell? Jag kunde lika gärna ha ätit billigare piroger i Sveg och sovit i min egen säng ..."

Och främmande djurarter och växter har jag inget intresse av alls.

Inge fel i att inte rest omkring som en dåre under ens ungdom eller uppväxt så säga.

Ifall du skulle vara 30 plus och säga samma sak skulle jag börja tycka lite synd om dig och se det som något sorgligt att du inte vågat komma ut i världen.


Din familj har helt enkelt inte prioriterat att åka utomlands varje år. Ni har bra landskap där ni bor både på sommaren och vintern


Flyg till london och få en chock, sjukt med folk för de som inte är vana. Kanske börja med att besöka stockholm och bara glida runt här några dagar. Sen till London