Tänkte bara uppdatera tråden lite då jag skrev om mina planer tidigare,
Nu har jag träffat lite mer folk från Thailand, drygt 60 st. snorrika överklass-människor. Att kulturen skulle vara annorlunda var jag medveten om, men jag blev lite besviken över vad jag såg. Den vidriga hiearkin var slående, jag hade inget visa gold card som alla andra, bar inte onödigt dyra kläder o.s.v. Jag var därför en lägre stående varelse och förväntades bära alla deras väskor. Själva säger de att thailändare är ödmjuka
Tydligen har inte den övermäktiga kungen bankat vett i folket på det sociala och empatiska planet. Något mer matrealistiskt folk får man leta efter. Fast de är ju buddhister också
Jag hade visserligen inga problem med människorna eftersom tjejen som jag var med förstod hur min europeiska hjärna fungerar gentemot deras.
Den krångliga byråkratin och den sjuka hiearkin gör mig lite kluven till om jag verkligen vill ge mig in i landet och kulturen och härja. Kanske borde jag glömma denna tjej och alla planer på Thailand för gott. Jag är ju inte rädd för att dessa människor kommer att blåsa mig, sådant kan jag läsa av. De är inte fattiga utan högt uppsatta inom Thailands näringsliv och har betydligt mer pengar än mig. Men jag verkligen hatade deras betéende och dubbelmoral. Om jag håller kontakterna varma och bara accepterar allt jag är missnöjd med, har jag onekligen många chanser att göra något i landet, men vill jag verkligen det?
Ni som bor i Thailand, varför trivs ni? Jag kan ju inte åka dit och förändra en ålderdomlig kultur, men jag väljer ju vilka kulturer jag reser till.