Ursprungligen postat av lucasmoura
Efter att ha bott i Manila i snart ett år och diggat det mesta, så måste jag säga att det är en grej som irriterar mig något fruktansvärt (och fortsätter att irritera mig dag för dag)...Och detta är filippinares dumhet.
Dessa "människor" må vara ett av jordens mest IQ-befriade folkslag.
Räkna med att varje gång du går ut för att handla eller dylikt där du tvingas göra affärer eller prata med en filippinare (eller filippinskor) så slutar det med att du vill kidnappa människan och tortera denna långsamt i din källare.
Sedan är trafiken jävla dryg också.
Men i övrigt så rekommenderas Filippinerna och Manila. Det är inte alls ett farligt land som många här i tråden verkar vilja säga. Känner mig säkrare här än i många delar av västvärlden.
Man bör ha i minnet att dom ligger kanske hundra år bakom kultiverade civilisationer. Inga sociala system, familjen - som även i Sverige för mycket länge sedan - utgör trygghet. Därför oftast sex-tio ungar, föräldrarnas 'pensionsförsäkring'. Tjejer viker benen åt sidan, så fort dom är lagligt tillåtna att ha sex (18 år), och det vimlar av kåta pinoys, grabbarna spänner på oskyddat, ses som en merit, och inga underhållsbidrag existerar. Snacka med en tjugoårig filippinska, ofta har hon redan två ungar, och lever hemma hos mor/far/storfamiljen. Det bekymrar dom inte, barn ses som en 'gudagåva', katolicismens attityd finns i botten, inga skyddsmedel, enligt denna korkade religion.
Vita västerlänningar har en god ställning, ju vitare desto bättre. Att en välbeställd västerländsk man betraktas som en vandrande bankautomat, med en extra sedelpress i bakfickan, måste man ha i åtanke. Filippinare har ingen begreppsvärld där sparsamhet är en dygd, och oftast en garanti att förbli "rik". Pengar är till för att rulla, stämmer mkt bra bland filipinos, ju mer man spenderar... desto bättre, tycks cementerat. Rotar man sig med en filipinsk tjej, gör alltid upp om dom ekonomiska ramarna, från början. Dom försöker mjölka, skickar pengar till familjen, och ser gärna att korpa åt sig ännu mera, för att investera i hus och mark i Filippinerna = högre samhällstatus. Man skall alltid hänvisa till överenskommelsen som ingåtts, stenhårt. Och dom gillar inte konflikter ("arguing"), så det funkar normalt om man är krasst avvisande, när det lyser dollartecken i deras ögon.
Om förhållandet i övrigt funkar, så har man en trogen kvinna, med 'gammaldags' inställning vid sin sida. Ingen feministisk jämställdhetsskata, som i Sverige.