Ursprungligen postat av Passenger-X
Ja visst är det så, det känns som att jag nästan håller på att bli tokig sedan jag kom hem från Thailand.
Ungefär som en fågel som levt hela sitt liv i bur, visst har den mått dåligt av att leva i en bur, men det var ju allt den visste, det var livet för den, det existerade ingenting annat.
Sen en dag så släpps den fri, den sitter kvar på sin pinne i buren något halvår först eftersom att världen utanför känns okänd och skrämmande, men så en dag känner den att nu får det bära eller brista och den hoppar ut och prövar sina vingar, den flyger, ut från buren, ut från balkongen upp i det blå, bort över ängarna och skogarna, den blir pånyttfödd, och alla fågel-tjejer ler mot den vart den än flyger och hoppar..
I några veckor är den ute och flyger och den känner att för första gången i dess liv så Lever den!
Efter några veckor "fångas" den in och måste återvända till buren..
Här hemma i Sverige har jag nästan ingenting, ingen familj, inget jobb, knappt några vänner kvar då de allra flesta från förr har flyttat, försvunnit, jag bor i en liten etta i en sliten och jä*ligt trist förort där ingen talar svenska.
Den enda jag har är min tidigare "flickvän", numera vän, men hon har nyligen träffat en kille så det känns som att vi delvis är påväg ifrån varandra, även om vi säkert alltid kommer att ha mer eller mindre kontakt.
Men fasiken alltså, när jag var i Thailand trivdes jag så bra att jag kände varken behov av öl eller snus, sedan en vecka tillbaks har jag druckit öl varenda kväll och tja, f*n vet, Thailand har verkligen fått mig att grubbla över mitt liv, gett mig en riktig örfil så jag vaknar upp! för att sedan omfamna mig med värme och goa tjejer!
Det är faktiskt inte riktigt klokt! hur man kunde nöja sig med vad Sverige erbjöd en i form av tjejer som är svåra att ha och göra med, klimatet, de förtryckande morallagarna och f*n o hans moster.
Thailand har verkligen! tagit mig med storm, redan från den där tidiga augustimorgonen då vi flög in över djungeln och bergen i soluppgången, och jag möttes av en varm vindpust då jag klev ut från Phukets flygplats..
Hej.. Fan vad jag känner igen mig i det du beskriver!! Jag har varit mestadels i Thailand i ca.12 år nu , alltså små resor varje år på ett par månader!! Är sjukt inne på att bara fly detta land där lagar och (elände) sker, obs vet att Sverige är ett tryggt land men jag vet dom som förstår mig!! Ett grått och oftast en regning och kall sommar som snart tas över med höstens kalla vind..
Vet bara inte hur detta ska gå till? jag har jobb och dom ger mig ledigt på vinterhalvåret:-) men då har jag fått ( JOBBA) för det!! Det med fågeln är exakt så som jag känner mig...!
Alltså ett jobb därner skulle förändra allt.. MEN det är ej lätt att fixa, är iof inne på dykning , fixade ett 2006, har väl ej varit så flitig på dyk (typ 12-14 dyk) efter jag tog cert...
Nu är det bara 1 mån kvar sen blir det nog att testa på Filipinnerna,Vietnam... 9v resa som snart skall fånga in den (glada livssvalan i sin bur igen).. haha ja men jag brukar ändå tänka att jag ska vara jäkligt lyckligt lottad som kan resa som jag gör !!
Men förstå mig NÅTT FATTAS I MITT LIV ! ?
Ha det bäst!!!