Jag har varit i Senegal i ungefär ett halvår. Har inte varit i Togo så det kan jag inte uttala mig om.

Det är absolut bäst att åka ner och ordna jobbet på plats. Att gå via någon organisation hemifrån är sjukt mycket dyrare (har aldrig sett några undantag från den regeln). På min skola (ACI i Centre Baobab, Dakar) fanns det goda möjligheter att styra upp olika volontärjobb. Jag blev erbjuden jobb som engelsklärare för gatubarn redan första dagen (har bott i Australien och pratar engelska ganska bra, men naturligtvis inte på modersmålsnivå. Jag tackade dock nej för jag ville lägga allt krut på studierna.

Jag hade studentvisum och jag vet inte hur det fungerar med arbetsvisum, men det kan du nog få svar på av skolan. Tror inte det är några problem. Man får (fick när jag var där i alla fall) vistas i landet tre månader utan visum. Jag gjorde min visumansökan typ i mitten av min andra månad och det var lite i senaste laget. Utfärdandet av visum är nämligen en ganska tidsödande process. Lika bra att börja med den så tidigt som möjligt.

Säkerhetssituationen i Senegal just nu är nog inget bekymmer. Det var lite demonstrationer i samband med valet för några månader sedan, men inget allvarligt såvitt jag vet.

Jag kände mig väldigt väl mottagen i landet. Visst, man sticker ut som vit, men det är inte direkt så att folk stirrar på en (småbarn gör det förstås, men det är för det mesta bara roligt). Bor faktiskt en hel del vita i centrala Dakar. Och givetvis ser man en hel del kineser och libaneser, som i alla andra afrikanska länder.

Budget? Ja, jag kan bara svara för mig själv. Jag hade ungefär 100.000, men då gjorde jag också en ganska dyr resa till Kenya och Tanzania i slutet av tiden. Hur mycket det kommer kosta beror väldigt mycket på hur du väljer att plugga och bo. Jag bodde i värdfamilj och hade två timmar privatlärare varje dag. Skulle tippa att det gick loss på kanske 70 eller 80 papp på ett halvår. Minns inte så noga.

Jag ska faktiskt till Senegal nu nästa vecka och hälsa på alla gamla vänner. Kommer bli toppen!

Bonne chance avec les études! Tu auras une expérience super parmis les surfeurs et les belles femmes avec les grosses fesses, inshallah!

Strålande! Tack!

Kalasjnikov ger det svar du behöver. Där finns det mesta, men det finns faktiskt aktörer i Västafrika som är relativt billiga att "boka" redan innan du åker, men de är lite jobbiga att hitta. Här har du ett exempel: http://www.susannaighana.se/49058423

600 USD i startavgift och sedan 300 USD per månad är inte så saftigt. För de 300 USD får du allt inkluderat.

Det såg bra ut. Synd att det låg I Ghana dock, som är ett icke fransk-talande land. :/

Jättehärlig upplevelse att leva i Afrika, man märker att man lever!

MEN...

Jag rekommenderar ingen "vit" att leva där fattigt. Fördomarna gör att fattiga vita där är White Trash mer än nån annanstans i världen. "Volontär" låter därför som en dålig idé, tycker jag, om du inte har privat förmögenhet att leva gott av. Välståndets värde är inte högre än just där fattigdomen är som störst. Ingen kommer att hjälpa dig där!

Sen det där med att lära sig franska. Även i så kallat fransktalande f.d. kolonier så är det ofta bara en minoritet av befolkningen som faktiskt förstår nån franska. Folk använder sina inhemska språk istället (så klart!), det finns antropologer som menar att kontinenten befolkas av hela tiotusen olika etniciteter! Men, även på savannen så lyckas lustigt nog folk alltid skaka fram nån som förstår tillräcklig franska, så man klarar sig faktiskt överraskande väl med det språket ändå. Det är alltid så att nånting lyckas skakas fram till slut. När man ger upp och går där ifrån, det är då det börjar funka en aning en stund. (Allt förhandlas till botten varje gång)

Men den franska som talas i t.ex. huvudstaden, där franska ord ofta används, är inte bra! Om du lär dig franska där, så kommer du inte att tas på allvar i Paris. Som en slags Pigeon English: "-Mebody fine! Me walka walka." Heter det kreol? Och det blandas ju flera olika afrikanska språk och franska i samma mening, så man måste förstå flera språk för att förstå vad en person säger. Jag fattar verkligen inte hur folk fattar varandra där, men svaret är väl helt enkelt, att det gör de inte!

Afrika, oj. Det finns som sagt anledningar till att man märker att man lever när man försöker leva där. (Och de vita fransmännen där hör inte till de vassaste pennorna på kontoret precis, en del håller sig nog undan civilisationen av goda anledningar, andra gillar liksom jag vilda västern...)

Dakar som nämndes är förresten nog den mest civiliserade platsen i hela Västafrika. Tiotusentals vita lever där. Inte så spännande alltså. Sikta lite österut. Det finns ju de som är intresserade av dans och trummor att besöker specifika områden i Västafrika för att lära sig mer om det. Där är nog budgeten riktigt låg utan att det blir nåt problem för att du är vit (vilket jag antar här), för de tar förstås hand om varandra och kommer ju in i samhället ganska på riktigt tror jag, in i det riktiga Afrika. Så det kan jag tipsa om, om du trivs i sånt sällskap, säkert en fantastisk upplevelse för livet. Åsså finns det religiösa missionärer, de lever nog ofta också ganska så jordnära på liten peng. Träffade en skäggig gammal fransman som levde på att smuggla nånting längs kusten i sin träbåt av traditionell typ där, "potatis" sa han, men tro faen det. Så är man fräck och driven så kan man nog ta chansen att försöka klara sig där på ett eller annat sätt.

[QUOTE=Fri]Jättehärlig upplevelse att leva i Afrika, man märker att man lever!

MEN...

Jag rekommenderar ingen "vit" att leva där fattigt. Fördomarna gör att fattiga vita där är White Trash mer än nån annanstans i världen. "Volontär" låter därför som en dålig idé, tycker jag, om du inte har privat förmögenhet att leva gott av. Välståndets värde är inte högre än just där fattigdomen är som störst. Ingen kommer att hjälpa dig där!

Sen det där med att lära sig franska. Även i så kallat fransktalande f.d. kolonier så är det ofta bara en minoritet av befolkningen som faktiskt förstår nån franska. Folk använder sina inhemska språk istället (så klart!), det finns antropologer som menar att kontinenten befolkas av hela tiotusen olika etniciteter! Men, även på savannen så lyckas lustigt nog folk alltid skaka fram nån som förstår tillräcklig franska, så man klarar sig faktiskt överraskande väl med det språket ändå. Det är alltid så att nånting lyckas skakas fram till slut. När man ger upp och går där ifrån, det är då det börjar funka en aning en stund. (Allt förhandlas till botten varje gång)

Men den franska som talas i t.ex. huvudstaden, där franska ord ofta används, är inte bra! Om du lär dig franska där, så kommer du inte att tas på allvar i Paris. Som en slags Pigeon English: "-Mebody fine! Me walka walka." Heter det kreol? Och det blandas ju flera olika afrikanska språk och franska i samma mening, så man måste förstå flera språk för att förstå vad en person säger. Jag fattar verkligen inte hur folk fattar varandra där, men svaret är väl helt enkelt, att det gör de inte!

Afrika, oj. Det finns som sagt anledningar till att man märker att man lever när man försöker leva där. (Och de vita fransmännen där hör inte till de vassaste pennorna på kontoret precis, en del håller sig nog undan civilisationen av goda anledningar, andra gillar liksom jag vilda västern...)

Dakar som nämndes är förresten nog den mest civiliserade platsen i hela Västafrika. Tiotusentals vita lever där. Inte så spännande alltså. Sikta lite österut. Det finns ju de som är intresserade av dans och trummor att besöker specifika områden i Västafrika för att lära sig mer om det. Där är nog budgeten riktigt låg utan att det blir nåt problem för att du är vit (vilket jag antar här), för de tar förstås hand om varandra och kommer ju in i samhället ganska på riktigt tror jag, in i det riktiga Afrika. Så det kan jag tipsa om, om du trivs i sånt sällskap, säkert en fantastisk upplevelse för livet. Åsså finns det religiösa missionärer, de lever nog ofta också ganska så jordnära på liten peng. Träffade en skäggig gammal fransman som levde på att smuggla nånting längs kusten i sin träbåt av traditionell typ där, "potatis" sa han, men tro faen det. Så är man fräck och driven så kan man nog ta chansen att försöka klara sig där på ett eller annat sätt.[/QUOTE
Jag vet inte exakt vad du menar med fattig, men för egen del handlar det om att jag vill leva så enkelt som möjligt när jag är i Afrika. Leva så som de flesta där lever. Bor jag på hotell är det de billigaste som gäller. Jag har bott i "slumkvarter" i hus utan el osv. Utdelningen av det på det personliga planet är enorm. Jag är uppvuxen i Sverige, ett av de rikaste länderna i världen, och den där djävla lyxen står mig upp i halsen! När jag första gången kom till Afrika kändes det som om jag kunde andas igen! Men å andra sidan är jag väl ganska ensam om att tycka så...

Jag menar att man som vit aldrig kommer att accepteras som fattig på deras villkor, även om man är så fattig. Begreppet "white trash" sammanfattar fenomenet, men i värsta tänkbara betydelse, det vore verkligen väldigt illa. En fattig viting är som en klen svarting med liten dick. Det går ju, men det kan ta ett tag att presentera vad man är för någonting för att man inte möter förväntningarna. En vit vonlontär som lever i slummen, jaja, alla kommer att "veta" att du är rik ändå och bara gör det där som din hobby av nån konstig anledning (vilket ju faktiskt är sant!)


Oh, samma sak för mig! Fast jag skulle stryka "igen". Första gången jag andades överhuvudtaget. Afrika är den planet där mänskligt liv startade. Behövs ingen antropolog för att utforska det, det märker man ju själv direkt. Och allt återstår att göra där, man bara måste återvända.

Varför skulle det vara ett mål att bli tagen på allvar i Paris? Vill man bli det ska man väl lära sig franska i Paris i så fall. För övrigt brukar parisare grimasera åt utlänningar som inte talar perfekt franska även om de lärt sig språk i Paris.

Det där man att man byter språk är absolut inget konstigt, inte heller leder det till språkförbistring. Det är ett väl dokumenterat språkligt fenomen som kallas "diglossi". Detta är väldigt vanligt i både Afrika, Sydamerika och Asien.

En sak skall dock poängteras och det är att man inte blir fullfjädrad i franska om man lär sig den i Afrika. Det är ett högspråk och saknar modersmålstalare nästan helt så när man väl kommer till Frankrike eller något annat ställe där franska talas som modersmål får man vara beredd på att man inte kommer hänga med så bra i början (fransoserna kommer förstå dig, men du kommer inte förstå dem).

Och man ska inte bara åka dit för språket, då lär man bli besviken.

Det håller jag med om. Men för min del är det karaktärsdanande att få känna hur majoriteten lever.

Jag har varit intresserad av att åka till något land i Afrika i flera år för att volontärarbeta. Först var det Ghana som var planerat och jag tänkte åka med en organisation.
Nu känner jag, efter att ha pratat med folk som åkt med organisationer att vistelsen blev mer som en turistattraktion. Det vill inte jag.

Jag vill åka ner nästa år. Till något ställe där dom verkligen behöver min hjälp. Krigszon eller fattigt, spelar ingen roll. Där jag helt enkelt behövs.
Jag kommer ta med mig en stor summa pengar och se till att det byggs upp hjälpcenter eller något annat dom är i behov av.
Jag vill köpa en one-way-ticket och åka någonstans där dom verkligen behöver mina tillgångar och där jag behövs som mest.

Någon som kan tipsa mig om vart jag borde åka?

Jag var i Uganda under vintern. Det är ett av världens minst utvecklade länder. Som land tyckte jag inte om Uganda, visst är det cool att ha sätt det.. Men det är skitigt, jävligt och extremt jävla korrupt, dock som vit man/kvinna i Uganda så blir du framställd som Jesus. Alltså, man har mycket makt.
Uganda hade nog passat dig, men huvudstaden Kampala är inte som en vanlig stad. Allt är sitet och nergånget och det är mest skjul. Vägarna är 50% asfalt och 50% röd jord/hål.

Om jag själv hade fått välja, så hade jag tyvärr nog inte åkt till Uganda. Men å andra sidan så ser hela Afrika ut så.

Fördelen med Uganda är att det liggar ganska högt upp, och det blir aldrig jätte varmt eller jätte kallt. I Kampala är det ungefär 27-28 grader på dagen och 20-22 grader på natten. Alltså behagliga temperaturer.

Kan nog inte hjälpa dig tyvärr men hur är det i new somalia elr vad det heter? Hoppas fler folk kommer in här och hjälper dig.
Lycka till.