Det enda sättet för dig att få ett ordentligt svar på en sådan fråga, förutsatt att ingen här har erfarenhet av just en sådan utbildning, är att kontakta en ansvarig för relevant utbildning här i Sverige och gå igenom om studien motsvarar vad man hade fått lära sig i tex Sverige.

Min mor sitter högt upp vid ett svenskt universitet och får ofta gå igenom utländska utbildningar för att se om de är jämförbara med svenska, eller om någon/några kurser måste kompletteras. En individuell bedömning görs alltid. Detta är dock för att få din utbildning accepterad i Sverige, vilket självklart inte är ett krav inom alla yrken för att man faktiskt skall få utöva yrket. Just vårdutbildningar tror jag dock är bra att få accepterade i Sverige.

da filippinerna resp indonesien och sjukskoterskor och vardpersonal togs upp skulle jag kanske kunna sprida lite ljus over detta. varfor det ar just dessa tva lander beror pa att det frihandelsavtal som japan har med dessa lander (tva individuella avtal) inluderar att ge 400 "qualified nurses" och 600 "certified careworkers (detta ar for Filippinerna) visum for att tranas och sedan, om de klarar vissa tester, visum for att jobba just som sjukskoterska och "vardpersonal". klarar de inte dessa tester inom en utsatt period sa forlorar de sitt visum alt visumet blir inte forlangt.

for den som ar intresserad hittas mer info har:
http://www.mofa.go.jp/region/asia-paci/indonesia/epa0708/annex10.pdf

for ovrigt tycker jag att betydelsen av att bli fullstandigt accepterad overskattas resp att japaners avers mot allt utlandskt overdrivs. detta ar dock bara en personlig asikt och inte pa nagot satt nagon absolut sanning.

Jag tänker mest på att folk i Norden inte ens kan bli respekterade, även om de är födda och uppvuxna här, bara för att de har en annan hudfärg. Känner en tjej som jobbar inom vården här och hon har asiatiska föräldrar men är född och uppvuxen här, likväl ska hon bli kallad "thailändsk hora" av de gamla gubbarna på sjukhemmet.

Sant, ja. Men kanske ett skräckexempel. Vi behöver inte tänka i de värsta banorna, jag är öppen för att tänka positivt också.

Självklart behöver man inte bli fullständigt accepterad, men det är viktigt att påpeka svårigheterna i att försöka bosätta sig i Japan, för det är inte alls lika lätt som i ett mer diversifierat land.

Själv känner jag en japan som driver en kedja med massagesalonger i Japan, och någon gång när vi pratade så kom det faktiskt upp, huruvida en utlänning skulle kunna jobba i en av hans salonger (inte syftandes på mig). Han var väldigt bestämd i sitt svar och sade att det hade varit omöjligt, för i synnerhet de äldre kunderna (som utgör hans största inkomst) hade aldrig accepterat att bli omhändertagna av utlänningar.

Och fullständigt accepterad är helt omöjligt för en utlänning att bli i Japan. När jag var där på utbyte gick det en halvtysk-halvjapan där, som jag pratade en del med. Han såg väldigt japansk ut, men man kunde se att han inte riktigt var heljapan, och även han kunde behandlas som en ren utlänning ibland, trots att han är född och uppvuxen i Japan.

Jag vill dock tillägga att mina erfarenheter från Japan främst är från Fukuoka, som är ett lite mer traditionellt område än många andra delar av japan, speciellt det oerhört internationaliserade Tokyo.

Alltså detta "aldrig bli accepterad som utlänning"-snack är kryddat och inget unikt för japan.

Hur tror ni det är för tex vita i sydafrika/Israel, för muslimer i det hårda ryssland eller för mörkhyade i USA? Rasismen i nyss nämnda platser är (på sina ställen) extrem och då talar vi inte bara om att det är lite svårt att bli accepterad av omgivningen, utan det förmodligen mest extrema som finns - massor av rasmord (+ alla andra möjliga slags hatbrott) - tillhör vardagen. Bara där är det liksom end of discussion när man försöker jämföra med japan.

Lär även vara extremt vanligt i Sverige med svenska företag som ser ner på och inte alls är sugna på att tex anställa somalier eller kenyaner, känner själv tex till en lirare som driver ett lokalt lager där jag bodde tidigare och han hatar "negerjävlar" mer än allt annat. Lär inte vara ovanligt. Och antalet svenskar som inte vill bli klippta eller få sina tänder lagade av utlänningar, tro mig, de är också många...

Samma saker hittas alltså överallt världen över, bara att folk inte tänker på det. Men av någon anledning när japan kommer på tal så skall det alltid vara så himla mycket snack om hur farligt och konstigt japan är, som om det skulle vara något unikt, trots att japan när man tänker efter och tittar på den övriga blodstänkta och hatiska världen - förmodligen är ett av de softaste länderna att komma till som en långresande utlänning.

Det där att det skulle vara så jävla svårt att komma in bland japanerna tror jag inte på. Dock behövs det ett otroligt starkt psyke och att man är otroligt skön/utåtgående/har självdistans, vilket många inte har. Har sett många vitingar som gett upp och dragit hem genom åren. Sedan det där att få jobb.. gäller bara att återigen vara skön, utåtgående, visa att man vill och skaffa kontakter. Har själv ingen speciell utbildning men känner extremt många japaner både gamla såsom unga och har säkert fått över 10 erbjudande om heltidsanställningar de senaste två åren. Spela bara korten rätt. Tro mig, det går även i japan. Japaner älskar utlänningar som kan prata deras språk, är trevliga och sköter sig.

Nej, ikväll blire fan o dra en skön karaoke o litta iskall bira

Får man inte säga att A är A, bara för att även B och C är A? ...

När jag jämför svenskar med japaner, ser jag väldigt stora problem hos den genomsnittlige svensken, vad gäller anpassning till Japan. Det är därför jag har tagit upp det i den här tråden. Hur saker ser ut i andar länder känner jag inte lika bra. Sedan är det genomsnittssvenskar vi pratar om nu, inte tex afroamerikaner i USA... Jag kan säga direkt att blattar är väldigt omtyckta i Japan, troligtvis mer än vita västerlänningar.

Sedan överdriver du när du pratar om att det finns någon utbredd rasism i Israel.

Håller med jättemycket, inte bara när det gäller svenskar utan utlänningar i stort, och blir även less på mig själv ibland. Klart det blir värre när en del folk beter sig som dom gör men tycker det verkar som ungdomarna har ganska fin inställning överlag, och tror som tokyobarnet säger att det är mycket möjligt att få bra kontakt med såväl yngre som äldre om man beter sig vettigt och behärskar språket.

Sen tror jag inte att dom skulle slänga heltidsanställningar över en bara för det, du är väl förresten gift också vilket bör underlätta ganska mycket? Har två bekanta utan universitetsutbildning som försökte få jobb här, en med två års japanska språkstudier, smart och trevlig kille med engelska som modersmål och en holländare som gifte sig med första bästa tjej från gas panic. Den senare tjänar en halv mille yen i månaden medan den förstnämnde fick åka hem. Inte på något sätt facit men har fått intrycket att så länge du har ett visa så är allt så mycket lättare vilket är ganska tråkigt då många idioter som gifter bort sig direkt blir kvar.

Men men, bara att acceptera och gilla läget om man nu kommit hit självmant. Vi svenskar har sån sjuk möjlighet genom csn och är man bara flitig och seriös tror jag vem som helst med gymnasiebetyg kan komma hit och få ett helt okej liv.

och ja, blir kall öl även för migikväll

foreveri-kun, vart håller du hus?! Ta med dig ett sex pack asahi och kom över hit, jag har shochu!

närmare än vad du tror mackan! pma address så kommer jag över imorgon eller när det passar. Fast tar mig friheten och kör på ett pack mugi soukai istället, hoppas det funkar

Hörrni, alla typer som varit i Japan, jag är sugen på lite karaoke-info! Hur mycket kostar det drygt att dra några timmar? Och hur många finns det egentligen, låter ju som det finns en i vartenda kvarter på vissa japaner, är de så frekvent förekommande på många platser? Och till sist, skiljer sig utbudet av låtar från plats till plats eller har hela Japan någon super-karaoke-katalog som de slaviskt följer på varenda plats eller är risken att stöta på skitutbud... stor?

Ni som varit där måste väl ändå ha någon video ni kan visa upp också? Lite show-off såhär under helgen!

(ja, jag tycker om när den här tråden har mycket diskussion och den räddar mycket tråkig tid ibland när man inte besökt den på ett tag).

Mjo, problemet tror jag är alla anime och manga som folk här i väst ser på. Som min japanska sambo säger så är anime ofta en ren drömvärld, dit japaner flyr för att drömma om ett friare och simplare liv. Det är alltså sällan anime är en så himla bra bild av hur samhället faktiskt ser ut på riktigt, men det vet självklart inte västerlänningar vars första kontakt med japan ofta är genom det.

Jag minns i somras när jag åkte taxi. Taxi-chauffören trodde inte att jag kunde japanska, men han frågade lite om var vi var ifrån, så sade jag Sverige. Då började han på japanska babbla på om svenskar, som är sådana anime-otakus, älskar akiba och största lolicons (pedofiler/mangapedofiler). Egentligen borde jag börja skrika åt honom (efter att ha haft en japansk sambo i ett par år kan man skrika och vara sur på japanska... ;p), men efter en lång flygning orkar man inte riktigt bry sig... Hur som helst, det är det jag hatar med att åka till Japan, att man vet att ändå rätt många japaner, speciellt i Tokyo-området, har en sådan bild av västerlänningar.

Kall japansk öl låter underbart Jag längtar till jag åker tillbaka

btw, varför trodde du att jag är gift? Det är jag inte... :S



Det finns generellt sett två typer av karaoke. Den vanliga, karaoke-kan är att man får sitt egna lilla rum. Dessa finnst i stora städer i princip i vartenda kvarter, men i mindre städer kan det vara en bit mellan dem, speciellt om man inte är i centrum. Den andra typen är sådan som finns i barer, och det är främst äldre män, med pengar, som sjunger där. Dessa karaokebarer kan kosta oerhört mycket, men på köpet får man en/några tjejer som sitter och ger komplimanger hela tiden. På vissa ställen gör de nog mer än så också... själv har jag bara varit med om att få se brösten...

Hur som helst, vanlig karaoke-kan är det du vill gå till. Priserna kan variera oerhört mycket beroende på var den är belägen, och om de kanske har ungdomsrabatt eller så. Speciellt om du är gymnasieelev kan du få rabatt. Det dyraste jag har varit med om (förutom karaoke-bar-typen där en timma kostade ca 4000 kr), var mitt i Shinjuku och det kostade ungefär 120 kr i timmen. Billiga ställen, och billiga tider kan, utan rabatt, kosta ungefär 20-30 kronor i timmen.

När du kommer in till receptionen får du skriva ditt namn och lite skit på något papper, och välja storlek på rummet. Sedan undrar de alltid om du vill ha "drick så mycket du vill". Det är oftast väldigt prisvärt, iaf om du vill stanna i mer än en timma och det är varmt. Man kan även få öl för det. Det kan dock bli svårt för dig om du inte kan japanska, för beställningar gör man i telefon från sitt rum, och då är det sällan de kan engelska och det är även svårt att höra. Några minuter innan din tid är slut kommer de att ringa till ditt rum, och påminna dig. Då kan du alltid förlänga tiden om du vill.

Utbutet har jag ärligt talat inte märkt någon skillnad på mellan olika karaoke-kan. Däremot brukar de ha ett lite sämre utbud i love-hotels och i karaoke-barerna. Det finns många engelska låtar också, och även lite andra språk som tyska, italienska... Någon låt på svenska har jag dock inte hittat (om någon vet får du gärna tipsa mig!!! )

I karaoke-rummet har du en liten platta med touchscreen och penna till. Med den kan du välja låt, antingen genom att söka, eller genom att bläddra igenom diverse kategorier och så. Jag minns dock inte om det finns på engelska, då jag själv alltid använder japanska.

Till sist, sjung och skit i alla andra! Du vill inte veta hur många tondöva japaner, som sitter och ohämmat skriker i micen, som jag har stött på...

Om du vill så kan du för övrigt ställa in så att den ger dig poäng beroende på hur bra du sjunger. Bästa är 100 poäng (mitt bästa är 90... )

Det finns några stora företag bl.a. karaoke-kan, utahiroba och big echo. Kostar olika beroende på vilken dag, när på dagen och vilken course du vill ha (all u can drink osv mao)

Billigaste jag vet är väl att utahiroba med gratis soft-drink kostar 120y per 30 min på dagtid på vardagar på vissa håll.

Karaoke-kan med fönsterutsikt över Shibuya en lördagnatt och gratis alkohol har kostat betydligt mycket mer i timmen, men tar hel-natts-course och stannar tills tågen börjar gå och sjunger och dricker till morgonen mao så kommer du undan på en ganska okej peng på ett vanligt ställe.

Har väl betalat 4000 i timmen de värsta gångerna men då har man varit oförsiktig, man ska kunna komma undan billigare!