Nio timmar till Shimonoseki från Tokyo, eller något liknande. Imponerande för sin tid. Men poängen är att målet är inte resan, resan är målet.

Ja jag bara skojade lite med dig. Håller med om att resan är målet. Håller i övrigt med dig i det mesta du skriver förutom att du återkommer till "dagens ungdomar" för att yttrycka det milt.

Misstolka mig rätt. Gillar dig Kuma, men ibland får du faktiskt ta och inse att samma sak som du klagar på, klagade antagligen generationer ovan dig på, som i sin tur gjorde detsamma osv osv osv. Ser ingen anledning att vara negativ mot ungdomar bara för att de råkades födas efter oss?

Det är inte frågan om vandrarhem och lyx. Det är frågan om att komma runt för att se och uppleva något. Flyg är bara en glorifierad buss.

När jag var liten kånkade vi också runt i Europa, en Citroen Padda som kunde fälla ut ett tält och så sov föräldrarna i bakvagnen (herrgårdsvagn). Reste runt mycket i Tyskland, Österrike och Schweiz.

Jag var inte negativ. Jag gav ett gott råd, det gjorde jag med humor och sarkasm. Antingen förstår man det, eller så gör man det inte. Vilket som, spelar mig ingen roll.

Kuma är lite av en 不満が多い人 som gärna berättar om hur det var förr i tiden (inget fel i det) men han fastnar tyvärr just alltför ofta i "förr i tiden" och jämför detta med dagens ungdomar.

Tror det han egentligen vill ha sagt (om vi utelämnar hans ständigt återkommande negativitet gentemot dagens ungdomar) är att han vill att du mer villkorslöst ska ut och leka Davy Crockett på landsbygden istället för att sitta och trycka i Tokyo och helt enkelt ta del av vad Japan har att erbjuda mer än endast Huvudstaden. Det håller jag med om. Planerar man att leva ett liv här så är det viktigt att inte leva i någon slags bubbla utan ut och rör på dig medan du är ung. Hellre än att ta tåget, så hyr en bil (om du har körtkort). Socialisera med lokalbefolkningen och ja, det finns massor att uppleva innan jobbet kommer att sluka mestadelen av ditt liv.

Detta kommer du såklart att hinna göra i sinom tid, men jag fattar att det kanske inte är av högsta prioritet då du inte ens till 100% vet hur/om du kommer att kunna stanna i landet.

Jag skulle vilja åka runt i hela Japan. Jag har körkort men vågar inte att ge mig ut och köra vänstertrafik utan att hinna vänja mig vid dylik körning först.

Ta det som du kommer. Se först till att du lyckas hitta något sätt att stanna i landet och så kommer resten av sig självt så länge du själv har lust med det.
Anledningen till att jag föredrar bil istället för just tåg är för att du kan stanna exakt där du vill stanna, när du vill stanna, och i värsta fall även sova i bilen. Men för all del så funkar även tåg såklart det också.

Absolut. Nu har Kumabjorn gett mig lite hopp om journalistvisumet.

Jag hade gärna åkt till Fukuoka och tagit båten till Pusan. Men min ekonomi tillät inte det.

Jag skulle vilja åka runt i hela Japan. Jag har körkort men vågar inte att ge mig ut och köra vänstertrafik utan att hinna vänja mig vid dylik körning först.

Är det inte sånt ni millenials använder crowdfunding för att fixa?

Snälla Eoppoyz, ta inte mina grubblerier på för stort allvar. Jag vill bara att du får så mycket ut av din tid som möjligt. Plötsligt sitter du där med tant som gått upp 20 kilo under graviditeten, har postnatal stress, ungen har kolik och chefen är helt oförstående. Plötsligt tänker du tillbaka på den här tiden och börjar ångra att du aldrig grep tillfällena när de passerade framför näsan på dig. Det är allt. Inget djupare än så, ingen kritik (trots att Pocarisweat insisterar på motsatsen).

Ge fan i att köra runt i bil. Fördelen med mjölktågen är att du träffar lokalbefolkningen. Du kommer ut på sträckor och linjer där det är femton år en gaijin åkte förbi senast. Märker de att du kan japanska blir de jätteentusiastiska, man kan bli inbjuden på allt möjligt kul och oväntat. En bonde i Yamagata insisterade en gång på att jag skulle provköra hans dotter. Den var svår att slingra sig ur, men jag tror han hoppades få någon som ville ta över åkerlapparna. Sådana äventyr får man bara i sin ungdom, så det är därför du inte skall missa dem. Och ja, jag jämför med "hur det var då", jag kan nämligen inte jämföra med hur det kommer att vara om 30 år.