Var typ det som hände Paris Hilton elr ngt (för mer info kika med Herr Google, han vet bättre)

Thailand legaliserade medical marijuana (som de så snyggt kallar det i USA) - undra när Japan tar efter (antagligen aldrig vilket e weird med tanke på att de skriver ut antidepp till typ vem som helst som om det vore godis o ser inte hur effekten är så oerhört annorlunda, ingen expert dock. Peace)

Mjo, det lär väl aldrig hända. Dels är Japan något enormt konservativt när det kommer till medicin (tag tex det faktum att man på många sjukhus inte ens kan få alvedon när man föder barn, då det anses vara ett tecken på kärlek för sitt barn att man föder det utan smärtlindring... ), och dels så har yakuzan för stort inflytande för att de skall släppa ifrån sig droghandeln... Nu vet jag iofs inte hur mycket gräs som yakuzan faktiskt säljer dock, utan just gräs verkar det mest vara hippies som odlar själva som håller på med (enligt min subjektiva uppfattning), medan yakuzan säljer tyngre saker. På många sätt är Japan ett bra land, men deras drogpolitik är verkligen helt åt helvete, om än snäppet bättre än övriga Asien (man får trots allt inte dödsstraff eller livstids fängelse för personligt bruk...).

Håller basically med.

Japan är ändå ganska snälla mot folk (som det ändå tycks finnas en del av) som kör amfetamin, fast det är väl just för att upprätthålla maffian. Eller vet inte. Då dyker ju det där problemet med att betala skatt upp o skulle nästan inte förvåna mig om maffian gör det bättre (inte att de skattar knark kanske
men andra businesses) änka som pengatvättar, fast det är ju bara spekulation från min sida.

Problemet är väl att hälften av alla politker är involverade i maffian på ett eller annat sätt...? Lite då och då blir någon påkommen och måste lämna, men så länge man inte blir påkommen är allt chill. Samma i geinoukai...

Blir det legaliserat så kommer ju dock vem som helst kunna syssla med försäljning och produktion, varpå yakuzan får konkurrens som de inte kan kriga bort med lite gängskjutningar. Börjar de ge sig på vanligt folk dröjer det nog inte länge innan politikerna faktiskt börjar bekämpa dem på riktigt.

Sedan finns det ju annat yakuzan styr som polisen, pga stående order, inte bryr sig om, som tex prostitution (Tobita Shinchi i Osaka tex), eller tom Kabukicho i Shinjuku där de också säljer vaginalt sex trots att det i teorin är olagligt...

För övrigt så sysslar så gott som alla japaner med skattebrott, i lagom utsträckning. Det viktiga är att inte göra det för mycket, att man alltid flashar runt med nya dyra bilar eller dylikt, för då kommer grannarna anmäla en till skatteverket som gör en extra granskning.

En liten artikel om premiärministerns officiella residens och vad som sker bakom kulisserna där.

I DN publicerades en debattartikel (betalvägg) om Sveriges bristfälliga kunskaper om Asien. Är nyfiken på lite reaktioner från er som ju uppenbarligen intresserar er för Asien. Håller ni med? Går de tillräckligt långt? Är de för försiktiga? Nyfiken på kommentarer och åsikter.

Känner mig inte tillräckligt insatt för att ha några vidare åsikter, men visst, vad jag kan minnas från min skoltid (började någon gång på 90-talet) var att Asien togs upp extremt lite. Tex när jag läste historai på gymnasiet vill jag minas att det fanns som mest ett par sidor om Asien under andra världskriget, medan det fanns hela kapitel om kriget i Europa, det stod tom mer om slagen i Afrika, och Afrika brukar ju annars vara det stora svarta (no pun intended) informationshålet som ingen känner till någonting om. Japan målades mest upp som ett ondskefullt land, allierat med Tyskland, som försökte skapa ett storrike för japaner i Asien...

Jag tycker dock att vi bör vara väldigt försiktiga med Kina och vi måste sluta måla upp det som något exotiskt och spännande land. Kina är en totalitär kommunistisk stat med noll respekt för mänskliga rättigheter. Bör vi verkligen sälja ut vår själ till dem bara för att de kan producera och sälja saker till oss billigt...? Jag hade hellre sett en enad västerländsk+japansk front mot kinesiskt inflytande, tills de anpassar sig och blir ett någorlunda vettigt land.

Jag började också min skolgång på 90-talet. Jag känner igen mig i beskrivningen.

Hur uppfattar ni omgivningen när ni börjar prata om Japan eller Asien? Verkar de förstår, eller får de en tom blick?

Min uppfattning är att Kinaboomen definitivt är över och att Asien numera är lika med Kina och Thailand. Thailand betraktas som ett ställe för semester och kanske pension, Kina betraktas som ett hot.

Seriöst intresse för hur det är att bo och arbeta i Asien är rätt litet och jag tycker det verkar vara rätt lågt inflöde av nya expats här i Kina. Men detta är baserat på min känsla och inte vetenskap.

Sedan står vi tydligen inför en global avsaktning i ekonomin, eller kanske ännu värre och jag förmodar att Sveriges navelskådande därmed kommer att fortsätta. Redan när jag flyttade hem från Japan för drygt tio år sedan var intresset rätt lågt.

Det beror på. Många unga är manga/anime-otakus, men i övrigt har noll koll på Japan. I övrigt är det Thailand eller inget. Några få vill besöka Angkor Wat i Kambodja dock.

Här kommer mina egna reaktioner.
Om någon eventuellt skulle vara intresserad.