Till att börja med måste du rikta in dig på ett vitt land, där befolkningen helst av allt är av nordeuropeisk påbrå, detta för att uppnå den där känslan av trygghet och tillit som ju endast återfinns i helvita länder och bostadsområden.

Ta en närmare titt på länder som Färöarna, Island, Nya Zeeland, Kanada (Victoria i British Columbia för att vara mer precis, resten av Kanada är en mångkulturell svinstia), Falklandsöarna, vissa mindre bostadsområden eller städer i USA, Orkneyöarna, Isle of Man, Skotland, o.s.v.

den typ som kallar andlighet "att döva sinnena med tankar om ett annat liv i himlen"

Min bror bodde i Australien i ett år. Det är väldigt okultiverat folk, men som sagt om man gillar röka på, stränder, naturutflykter (ganska monotona) samt utåtriktade människor är det rätt plats. Tjejerna är inte snygga.

Jag har bott och gick i skola i USA men bara besökt Kalifornien. Seattle på Västkusten gillade jag och Vancouver i Canada. Annars är det Östkusten kring New York den enda plats i Nordamerika jag hade kunnat bosätta mig. Det stämmer inte att amerikaner är korkade osv, men de är väldigt oskandinaviska (skrytiga, högljudda, vulgära).

Each his own.

mitt mål själv är att lämna sverige och bege mig till asien på obestämd framtid
billigt/bra och i filippinerna får man vara i 16mån innan man behöver lämna landet

Vad är ditt mål med resan?

Jag tycker USA är ett bra val, men jag är ju också lite biaserat då jag reser ganske mycket till USA.

Det du ska tänka på när/viss du reser till USA:

- Försäkring inngår INTE. Du måste försäkra dej från Sverige först. Sen Amerika viss du flyttar, hälsoförsäkring är ett MÅSTE! Kostar omkring 300-600$ per mån! Du får ingen hjälp i det landet utan, det finns ingen nåd!
- Att folk i USA är primitiva och obildade är en myt och en typ. TV-skapat fördom. Klart det finns idioter hos alla folkslag, men dom flesta jag har mött i USA (Isär Nord-Amerika) har varit både välutbildade och intelligenta.
- Det finns mycket strikta regler for hur man uppför sej, t.eks...att Kissa på gaten eller på hörnet kan ge dej fängelse + stämpla dej for livet som "Registered Sex-Offender", och då kvittar det om du är barnmisshandlare eller bara råkade kissa full på gatan av misstag, you're done buddy!
- Dricka med uppen burk är olaglig på dom flästa ställen, och dricka på gatan är också olagligt på dom flästa ställen. (Except Vegas).
- Allemansrätten gäller INTE i USA. Tänk på det nästa gång du ser vacker natur, någon kanske äger det, kanske även en paranoid-vietnam krigsveteran som skjuter dej när du plockar bär i hans skog, han har faktisk lov till det.
- Alla kan bära våpen. Så tänk på det nästa gång du kaller en Jankare för IQbefriad...
- Fastighetsskatten kan vara MYCKET högre än i Sverige. Isär viss du bor i en tätort.
- Det är INTE lätt att få jobb for en obildat Svensk, det håller inte bara att vara en snygg blond kille med blå ögon (fast det kan inte skada heller)

När allt det negative du ska tänka på är sagd, så vill jag nävna det som är MYCKET positivt (och det som typ gör att jag skulle vilja bo i USA):

- Man kan som i Sverige, faktisk hitta mycket billiga och gedigna hus.
- Tomträtten är mycket bättre än i Sverige, här gäller INTE allemansrätten, här äger man själv det hela.
- Man kan äga vapen, rätt till att skydda egen familj.
- Man kan starta eget företag utan 100 saker man måste regga och tänka på, det är bara att starta från egen garage (fan var jag ogillar skatte systemet i Sverige på det där området, jag vill starta själv, men det är så OHÖRT komplicerat, dyrt och ofattbart besvärligt...fråga inte, och kommentera INTE på denna kommentar, jag har forsökt i flera år, Sverige är för dyrt for min typ. business).
- Mycket större frihet till att tycka saker, göra saker (t.eks man kan eksperimentera med flygade grej, bygga fordon, resa antennor, bygga på hus, bygga hus) uten ett bygglovshelvete och byråkrati som stjäl all glädje och lust till att göra nåt kreativt.
- Extremt stort land, du kan köpa och beställa stort sett ALLT du drömmar om, ofta for mycket små pengar.
- Billigt att äta ute. (Nästan alla gör det).
- Amerikanarne är mycket trevliga och pratsamma, när traff du senast en Svensk du aldrig har mött förut som promenaderar ute på gatan, och bara uppet börjar att prata med dej? Jag har aldrig truffit nån Svensk som är som det där (foruten alkisar...ju...som pratar med alla...typ för att sen fråga om en slant). Man kan typ prata med nån, och det är helt normalt att viss man då pratar bra tillsammans, bjuda på en öl på krogen, och så har man trevligt sällskap den kvällen...inga bögtankar...eller baktankar, bara trevligt sällskap - forsök det DÄR i Sverige, ha!! Säger jag bara.
- Frihet!

Har dock tänkt lite på Spanien, England, Australien, Holland och Kanada...jag gillar stort sätt alla dom landen...men det är så farsans dyrt med hus. Sverige och USA är dom ända ställen jag har hittat bra och billig hus.

Jag ska inte anmärka på din stavning, men du kan ju prova ett rättstavningsprogram om det känner dig osäker. Detta sagt med vänlighet.

Husen i USA är i regel INTE gedigna. Inte ens i lyxiga områden är det några större snickarbedrifter utan snarare modellhus med lövtunna gipsväggar. En skandinav reagerar direkt på det.

Skatterna är inte så låga för att driva företag i USA. Och det är oerhört komplicerat att välja företagsform samt deklarera. Företagskatterna är en djungel och som sagt inte särskilt låga till skillnad från andra amerikanska skatter vilket gör att många amerikanska företag står registrerade utomlands, inte minst i Holland och på Irland.

För obildade svenskar är det hur lätt som helst att få jobb, däremot krävs utbildning.

Du kan ju inte äns stava själv

Sedan kan man ju också försöka inrikta sig mer mot områden som verkar vara intressanta som större städer, turistorter och liknande. Fast visst vissa länder som nämnts här lockar givetvis och speciellt det anglosaxiska brukar passa svenskar.

I väst så gillar jag tex. delar av tyskland, amsterdam och helsinki, skulle inte tveka en sekund att flytta dit.

Australien känns som paradiset om man besöker landet i några månader men det finns mörka sidor som drogmissbruk, bonniga alkisar, aborigines och massa annat som drar ner upplevelsen.

I asien är filippinerna och thailand trevligt, men nästan omöjligt fixa ett kneg man kan leva på, Hong Kong, Japan och Singapore är sjukt fina länder om man kan ordna det praktiska.

Det perfekta landet finns nog inte, man får kompromissa lite.