Jag gjorde samma roadtrip för två år sedan med några skillnader. Vi var inte i San Diego eller i Sequoia och vi åkte till destinationerna i en annan ordning. Jag tycker eran reseplanering ser väldigt bra ut, med varierande "tempo" i de olika destinationerna. Liksom, sevärdhet > festställe > lugn miljö > storstad > lugn miljö > storstad. Dock har jag några små ändringsförslag. Här är i alla fall mina erfarenheter av de olika städerna:
San Fransisco: Jag skulle ha stannat kortare i San Fransisco om jag var ni. Stora delar av centrala stan är en riktig soptipp med hemlösa, tunga missbrukare och gäng som dräller omkring så fort det blir mörkt. Skriande crackhoror (ja, på riktigt). Människor som säljer droger på gatan eller obekymrat pissar på caféfönster. En person utanför vårat hotell sa gravallvarligt
"Do NOT go past that block. The gangs are everywhere in this neighborhood. Especially after dark" - och vi bodde ändå väldigt centralt. Två kvarter bort låg världens lyxområde som man ser på TV, med märkesklädesbutiker, moderna byggnader och fina caféer överallt. Det är tydliga klasskillnader; de hemlösa håller sig i sina områden (åtminstone tills det blir mörkt), medelklass och rika håller sig i sina. De fattiga är verkligen fattiga. Människorna i staden kändes väldigt stela och verkade ständigt ha bråttom, åtminstone de jag pratade med.
Missta mig inte, sevärdheterna och vissa delar av SF är fantastiska. Ni borde verkligen åka de gamla spårvagnarna som går genom hela staden. Chinatown är också häftigt. Om ni är där för att shoppa finns det mycket att kolla in. En del av stan består nästan enbart av affärer.
Yosemite: Vackert naturlandskap med höga berg och vattenfall. Det finns varningsskyltar utanför hotellet som lyder
"CAUTION! BEWARE OF COUGARS!" och hur man skall gå till väga vid en eventuell sammandrabbning med ett bergslejon, haha. Yosemite var en skön omväxling efter att ha varit i skräniga storstäder i flera dagar. Det är helt knäpptyst, förutom fågelkvitter och andra naturljud.
Grand Canyon: Det var väldigt lugnt och avslappnande även där. "Stan" bestod ungefär av hotellet, ett steakhouse, en giftshop/matbutik, en mack och en biograf. Om ni vill vara med om något sjukt häftigt borde ni åka helikopter över Grand Canyon. Det gjorde vi, och det var bland det bästa jag har gjort.
Las Vegas: Hotellen och kasinona är så stora att man lätt kan gå vilse. Mängder av butiker och giftshops. Allt är verkligen gigantiskt och det finns mycket att se. Efter en halvdags strosande på gatorna hade jag dock fått nog.
Vid första anblick var allt otroligt häftigt, men efter att ha sett flertalet människor som matade in flera 100-dollarsedlar åt gången i enarmade banditer och snabbt spelar bort dem insåg jag att Vegas har en jävligt mörk baksida som det inte skyltas om. Spelmissbruk så det står härliga till. Det finns pantbanker överallt där personer uppenbarligen har sålt sina ägodelar (vigselringar, nya mobiler, klockor, guld, smycken) för att kunna fortsätta spela. Hemlösa på gatorna som tigger pengar, mexikanare överallt som delar ut visitkort till strippklubbar och bordeller. Men är man där för att festa och spela bort pengar är det nog paradiset, haha. Jag trivdes i alla fall inte där över huvud taget.
Los Angeles: Favoritstaden. Utan tvekan. Vi stannade där i en vecka av de totala tre vi var i Kalifornien, och jag hade nog kunnat stanna i en vecka till. Staden är så stor att det är motorväg mellan de olika delarna, så det finns mycket att se och göra.
Venice Beach är en kilometerlång strandpromenad där medicinsk marijuana-läkarmottagningar, butiker för cannabistillbehör, giftshops och matställen är de dominerande verksamheterna
. Många människor i 18-30-årsåldern höll till där. Och tjejerna där, MY DAMN vilka pinglor.
Människorna var fantastiska - det var inte ovanligt att nyfikna främlingar kom fram och pratade med oss när de hörde att vi var utländska; de frågade vilket land vi kom ifrån, tipsade om sevärdheter och bra restauranger. Småprat helt enkelt. Jag mötte nog inte en enda otrevlig människa. En stenad snubbe gick ikapp mig när jag vandrade längs Venice Beach och bara
"Hey, man. How's it going? Nice t-shirt, bro!" - sedan pratade vi cannabispolitik och livets frågor i över en timma
. Som svensk var detta fenomen en rejäl kulturkrock.
Om ni vill skjuta med vapen (utan instruktör vid skjutbanan) för en relativt billig peng borde ni svänga förbi
Los Angeles Gun Club. Man hyr vapnen och kan köpa hur mycket ammunition man vill. Det kostade 9 dollar att hyra en .45-kalibrig Glock 17, och runt 14 dollar för 50 skott. 20 dollar för en M4A1-karbin. De hade allt från AK-47 till Dragunov-snipergevär och otaliga pistoler. En väldigt kul upplevelse.
Det finns stora shoppingområden/gator och otaliga restauranger. Billigt är det också. Vi besökte aldrig något "sämre" område, men dem finns det också gott om i staden.
Jävlar vilken wall of text det blev, sorry. Resan genom Kalifornien var fantastisk; vissa ställen var bättre, andra sämre, men som helhet var det kul att ta del av en kultur som är lik våran men ändå väldigt annorlunda. Tyvärr räcker inte ett par dagar för att upptäcka allt intressant i en stad. Sevärdheterna, städernas storlek och landskapen är på en helt annan nivå än i Sverige, tyvärr även samhällsklyftorna.