Har rest en hel del i Afrika, oftast på ensam fot. Hursomhelst hade jag träffat en snubbe som skulle bila en heldag norrut och jag, som också hade angelägenheter där, skulle lifta med.
Det hade blivit mörkt efter många timmar susandes längs milslånga åkrar och dess horisont. Jag hade slumrat till och halvsov och minns hur jag kände och hörde förändringen i väglag - från asfalt till grus till asfalt. Vi åkte i full galon på fel körbana och min sömn hade antagligen smittat av sig.
Vi hoppar till när ett sken av ljus och en bedövande lastbilstuta väcker våra sinnen och vi skriker i panik då trucken kommer rakt mot oss. Min kompanjon till vänster tvärsvänger höger för att i absolut sista sekund avstyra en frontalkrock. Vi skriker hela bromssträckan och går ur bilen när den stannar och jag känner mig helt snurrig. Får lite kväljningar med pulsen upp i halsen men lugnar mig efter en stund. Lastbilen är långt borta nu.
Vi hade två tre timmar kvar till destination och körde resterande väg på helspänd. Det blev en fin vistelse trots nära döden upplevelsen..