Hade väll förhoppningsvis tänkt fixa ett jobb där nere isåfall, men ni verkar ju inte överdrivet positiva till min plan. Har lägenhet i sthlm som jag kommer flytta in i snart så det blir förmodligen att dra dit och försöka lösa ekonomin på hemmaplan innan några storslagna planer tar form.

Jag är alltid positiv till folk som har mål med livet.
Men för guds skull skall de vara realistiska också.
Du förstår nog också om du tänker efter att 45.000 kr kommer du inte långt på.

Kolla in lite sidor på Google om arbete i Filippinerna, löne nivåer m.m.
Jag menar så du får lite kött på benen.

Längst räcker nog pengarna om du luffar runt i indien, utom alla städer med turister.

Nya Zeeland och Australien har Working Holiday visa. 45 k räcker som startkapital. Att skaffa sig jobb där borta är busenkelt. Ifall du lägger de omlott så har du två år på dig utomlands i Oceanien att bara chilla, jobba och starta dig ett nytt liv.

Jag tror att du väljer det sämsta landet av dem allihop, faktiskt. Just Filippinerna. Det enda du som ung outbildad svensk kommer kunna erbjuda något av de här länderna är att du kan prata engelska. Eftersom engelsknivån redan är hög i Filippinerna kommer du få det avsevärt mycket svårare att bygga upp en ny tillvaro där än i något av de andra länderna i regionen.
Jag personligen hade åkt till Vietnam och blivit engelsklärare. Skriv upp dig på något volontärprogram till en början och sedan så sysslar du med att lära ut engelska gratis i utbyte mot gratis mat och husrum, samtidigt som du får goda möjligheter att knyta nya kontakter för ett framtida avlönat arbete samt viss erfarenhet av yrket. Det finns en massa människor som skriver att du ska ha tefl osv för att kunna undervisa i Vietnam, men de är idioter allihop. Det stämmer inte. Däremot är det så att saker ändras fort och att inom några år kanske det kommer att vara svårare än nu att hitta avlönat jobb som engelsklärare, så länge man inte har utbildning.
Alltså är det vettigaste att åka dit redan nu och få arbetserfarenhet och kontakter nog att bli kvar i branschen även sedan det blivit striktare. Sedan kan du göra annat vid sidan av. Sälja vietnamesiska och kinesiska produkter i sverige via tradera (små inkomster men gör ju stor skillnad i tredje världen, så länge man inte slösar), organisera samman någon turistbyrå eller vad som.
Sedan lever du ett lyckligt liv där borta, kanske gifter dig med någon dotter till en koreansk samsung-expat eller vad som. Kan ju utbilda dig på distans samtidigt om du känner för det.

45.000 kommer man långt på om man har en plan. Finns folk som blivit miljardärer på mindre. Men om man super upp pengarna på någon turistort kommer man såklart ingenstans.

Vet du hur svårt det är att hitta jobb i Asien? Förfan dra ut huvudet ur röven och sök lite info på egen hand så ser du hur korkad din "plan" är.

Helst skulle du ju ha något sätt att finansiera en etableringstid i något av länderna. Du kommer ju inte jättelångt på 45 000. Speciellt om du inte har kontakter så du kan få tag på billigt boende där du kan laga mat, hjälp med att få tag i jobb etc.

Har du några speciella kvalifikationer som gör att du kan få jobb (utbildning mm.)? Kolla och se vad du hittar där firmor söker folk för arbete utomlands, finns en del men ofta är det konkurrens om det.

Har du använt upp alla dina veckor hos CSN? Det kan ju vara ett alternativ att kolla upp om du har möjlighet att komma in och studera utomlands. Får du möjlighet till det får du ju pengar av CSN och ofta får du hjälp med boende mm. När du väl är där låter du helt enkelt bli att gå kurserna och etablerar dig genom att skaffa ett nätverk och i längden jobb och annat boende. Då har du en etableringstid på åtminstone en termin, förmodligen två innan csn stoppar sina utbetalningar.

Jag tror som sagt att det blir svårt att hinna etablera sig och skaffa jobb innan dina 45k är slut. Men om du tänkte göra det utan att ha något planerat innan du kommer fram skulle jag nog satsa på något vid turistområdena, speciellt om du inte har speciella kunskaper du kan söka jobb på. Där är ditt utseende och dina engelskakunskaper saker som ger dig fördel i jobbsökandet.

Du söker till ett lämligt universitetsprogram av intresse i ett land där utbildning är gratis. Sen flyttar du dit, lever på CSN och gör helt enkelt karriär där. Vidare skaffar du kärring som du gifter dig med, köper hus och skaffar ungar.

Det är så enkelt!

Att bli munk i ett katolskt land är väl inte så konstigt som du försöker påskina?

Själv associerar jag munkar mer med katolicism, än vad jag gör med buddism.

Ja ok, jag fattar också att TS antagligen syftade på buddistiska munkar, med tanke på att han nämnde tempel och inte kloster.

Men du gjorde ändå ett självmål med din:
"bli munk i ett katolskt land? haha mycket ska man höra"

Skulder är inget att bry sig om om man ändå ska lämna riket, fast dem har du ju inga av.
Jag hade nog satsat på att få ihop mins 100k innan jag åkt.
Åk till Vietnam, billigt och trevliga människor.

Mvh.

45000 räcker inte länge där, vad gör du sen när pengarna tar slut? Tar ett jobb? Kan du ens språket? Dom som kan prata engelska där är antagligen dom som gick i skolan och dom som gick i skolan har dom lite bättre jobben där nere och det är inget som dom ger till en oerfaren tonåring som bott i landet i en vecka.

Det finns inte många länder som är bättre att bo i när man inte har pengar än sverige. Fillipinerna hamnar nog ganska långt ner. När du har slut på pengar och inte har något att äta kommer folk bara sparka bort dig när du ber om mat. Det finns så sjukt mycket folk i sydostasien så att ingen bryr sig när någon ligger på gatan och svälter ihjäl.

Bättre alternativ är nog att köpa en pistol för pengarna och skjuta dig själv i huvudet. Iallafall bättre än att åka en enkelresa till fillipinerna själv.

Kina behöver engelsk lärare. Kör på det, kom ut på landsbygden. Sydkorea likaså. Du får husrum och en liten lön som man kan leva länge på.