Personligen har jag inga alls negativa åsikter om just judar. OK där var en på min gymnasieskola som arrangerade discon och sålde helt för dyra biljetter, men det var för att han var girig vilket även icke-judar kan vara.

Min röst är araber. Där är ett folk som verkligen är omöjliga att ha att göra med. Aggressiva, opålitliga, korkade och värst av allt konstant skrikande och utagerande. 5 araber i en biosalong så är filmen förstörd för de 500 vettiga som ville komma och se en film i lugn och ro.

Judar. Manipulativa, nedlåtande och fräcka/dryga på en absurt hög nivå.

Zigenare. Som ovan, men på ett mycket mer primitivt sätt.

Indier/bengaler. Märkliga typer med en konstig och destruktiv syn på andra människor. Indisk medelklass påminner om den iranska: man ser sig som Guds gåva till världen utan någon som helst täckning för det.

Araber och romer. Kanske för att jag främst upplevt deras fruktansvärda hat och avsky på allt för nära håll. Blev blåst av ett par marockaner på hashi också men de når knappast upp till först nämnda. Marockanerna lekte i alla fall ärliga.

Skojar du nu?

Endast nordmän som dig är obehagliga.

Självhatiska sådana. Vill du låna en snara?

Du bekräftade just hans poäng.

Hmm? För att jag inte gillar självhatiska människor?

Varför lever man för om man hatar sig själv?

Obehagligaste folket finner man nog tyvärr till stor del här på Flashback!

Fast denna girighet - eller affärssinne, vilket man vill - har jag också stört mig på hos samtliga judar (tre stycken, samt indirekt deras syskon, föräldrar o.s.v.) som jag har känt närmare. Jag VILL inte ha fördomar, men det är svårt när de liksom besannas hela tiden!

L. som jag kände som barn, som redan i 8-årsåldern gjorde pengar genom att handla godis på stormarknaden när hon åkte med sina föräldrar dit, och sedan sälja det med vinst bland kamraterna...

P. som var min klasskamrat på gymnasiet. Han importerade skinnjackor och sålde i skolan, och inte särskilt billigt heller...

C. som jag kände på universitetet. Hon sålde faktiskt ingenting där! Men hon pratade ständigt och jämt om pengar, inte exakta summor men hon måste berätta för alla att hon inte behövde ta studielån för hon hade ett kapital som "ger lite avkastning". Och när hon sa det där "ger lite avkastning" så sprack alltid hennes ansikte upp i ett "sly smile" som fick henne att se ut EXAKT som en karikatyr på en gnidig, ockrar-jude! Det var nästan otäckt hur det lyste igenom, fast hon var som vem som helst annars. C:s pappa tjänade dessutom sina (stora) pengar på ett mycket tvivelaktigt hälsohem, där C. också började sedan. C. använde sin akademiska titel, som hon fått på skattebetalarnas bekostnad, till att marknadsföra en metod att studera patienternas "auror" på hälsohemmet, för att på så sätt ställa diagnos. Hon hade utvecklat ett instrument för detta, skrev hon i annonser i kvällspressen...

Tänk som fan nu!

Det är sant!

Nej, det är det inte.