Detta alltså, har blivit något slags talesätt och en "sanning" många slentrianmässigt slänger ur sig. Men det är ju helt fel! Visst fan ångrar man dumma saker man gjort, förmodligen minst lika ofta och djupt som det man valde att inte göra. Typ smuggla det där kilot från Columbia.

Jag skulle också ha gjort en förändring men inte en lika drastisk som du hade tänkt dig. Fundera på hur mycket du kan ge upp utan att helt förlora saker som faktiskt är viktigt. Visst, din nuvarande tillvaro suger men det måste finnas saker i den som är viktigt och som du kanske glömmer bort att du ger upp om du bara drar.

Jag önskar dig lycka till!

Givetvis är det inte kört bara för att du sagt upp dig från ditt jobb och sålt dina saker.
Saker och jobb kan man alltid fixa nya, du gör helt rätt!

EDIT:
Såg att någon skrivit i tråden och föreslagit tjänsteledigt och låna pengar. EN VANSINNIG IDÈ naturligtvis. Gör som du själv tänkt.

Kan som många andra här bara önska lycka till och säga att du gör helt rätt. Alla människor är inte skapta för att jobba måndag-fredag. Jag kommer själv att göra något liknande inom ett par år när jag har tillräckligt med pengar på banken. Jobba med olika säsongsjobb vår, sommar och höst och sedan resa på vintern.

Vore trevligt med lite reserapporter från Smurfen. Starta gärna en tråd för det när du drar.

Subkulturer och socioekonomiska livsstilar --> Resor: allmänt - ej specifika resmål
/Moderator

Idiotiskt är det inte. Dock lite otaktiskt att sälja huset. Hade varit smartare att hyra ut det under tiden som du är borta. Jobb kan man alltid hitta nytt om man är en driftig person så den biten är inget att oroa sig för.

Att backpacka har sin charm men det jag gillar bättre är att bosätta sig i någon stad utomlands för en längre period (2-6 månader). Då lär man känna landet och människorna bättre och självklart gör man "utflykter" därifrån. Om jag som du hade pengar och en tidsram på ca ett år hade jag nog valt ut 4-5 olika städer i olika delar av världen och sedan hyrt en bostad där. T.ex.

2 mån Bahia - Brasilien
3 mån Vancouver - Kanada
2 mån sydostasien någonstans (Vietnam?)
2 mån Gaborone - Botswana
3 mån Berlin - Tyskland

Åk!
Ett liv i Sverige är ett bortkastat liv, iaf om man ser till det sociala utbytet människor emellan.
Australien, Nya Zeeland bjuder på mer. Hoppas du tar dig dit.

Fast hela din premiss är ju felaktig då alla resor jag genomfört enbart har givit mig insikten om hur bra Sverige faktiskt är, eller åtminstone var innan massinvandringen. Väldigt få länder som ens kan mäta sig med Sverige ur en bekvämlighetsmässig infallsvinkel. De allra flesta länder är väldigt smutsiga och människor är precis lika falska som här.

Vad är det du har upplevt är så bra i andra länder? Visst klimatet kan jag köpa och i viss mån kanske kulinariska upplevelser men i övrigt är det ju samma massproducerade skräp och samma massproducerande människor överallt, bara att det allt som oftast är smutsigare och osäkrare?

Sedan finns det självklart saker som är sevärda på andra platser på jorden men det är ganska långt ifrån att nå samma slutsats som dig, åtminstone för mig. Kanske är jag lite hämmad då jag generellt inte finner någon poäng i att socialisera med människor, speciellt inte okända sådana- Annat än ifall det rör sig om vackra kjoltyg då.

(Jag har rest en hel del)

Det sägs att man på sin dödsbädd endast ångrar vad man INTE gjorde.

Jag är mitt i livet, och ångrar redan att jag har levt så moraliskt, oroat mig, jobbat hårt och betalat en massa skatt. Världen är nämligen ganska ensam från ryggen av en hög häst.

Samtidigt så ångrar jag inte att jag lyckades gå från underklass till medelklass, och därmed uppnådde ekonomisk trygghet och bekvämlighet. Konkurrensen är dock inte särskilt hård, eftersom jag inte har uppnått något annat av värde. Och en väldans massa människor har uppnått det samma som jag har, trots att de har levt oansvarigt och lättsamt. De är oftast gladare idag, då idealism och uppoffringar för ett "högre" syfte tenderar att fylla själen med lidande och bitterhet.

Däremot så tycker jag att livet, på andra sätt, berikas av kunskap, insikt och att ha ryggrad och integritet. Men, i ärlighetens namn, så är vi väldigt få som uppskattar (eller ens känner till) dessa värderingar. Och att följa sitt hjärta, som TS beskriver, handlar ju mer om att ta ansvar än att leva oansvarigt och lättsamt.

Sverige är nog ett av få länder i världen, där man kan göra något så "oansvarigt" som du beskriver, och ändå komma in i samhället igen, om man skulle återvända med svansen mellan benen. Du har inget att förlora, och allt att vinna. Solklart att du ska ta chansen!! Lycka till

Det hände mig med. Jag reste inte - men jag hoppade av. Och flyttade till en stuga på landet utan el. Jag gratulerar dig till att du tagit ett beslut. Det var vad jag också gjorde och det var bra.

Livet handlar om att leva, inte bara överleva. Annars kan vi ju lika gärna dö ifall vi inte gör något vettigt med våra liv.

Förstår vad du menar... Livet suger egentligen...