http://metro.co.uk/2017/05/03/this-map-shows-the-most-racist-countries-in-europe-and-how-britain-ranks-6612608/

Serbien mest främlingsvänliga landet i Europa.

The Serbians can be proud of their country as it has been voted Best Country in the World last night (Monday May, 8) during the annual WCA ceremony. The Serbian people were also voted Nicest people on the planet.

Nu har jag varit i Serbien! Måste säga att det var en mycket positiv överraskning!

Har ju läst mycket positivt om Belgrad, speciellt dess krogliv.

Stämmer den gamla fördomen om att typ alla juggar röker som borstbindare...?

Och fick du nåt Slivovits?

Jag såg tråden om Japan och bestämde mig för att skapa ett konto och dela med mig av mina erfarenheter av Serbien. Har bott och jobbat i Novi Sad, Nis och Belgrad (i den ordningen) sedan 2008. Arbetar inom IT på ett företag som varit på framfart väldigt länge, och har stannat längre än vad jag planerat eftersom en tjänst på Skype är möjlig för mig när de öppnar företag i Serbien. De är på väg hit med bl.a. Microsoft och min plan är att stanna och arbeta av ett år på Skype här och sedan söka en tjänst inom Skype i andra länder; detta skriver jag för er som ser min titel och genast tänker skriva "men flytta därifrån då."

2008 sökte jag jobb utomlands via vissa sidor och fick erbjudanden från ett flertal städer, men då Novi Sad var det minst västerländska så valde jag det, för att uppleva något nytt. Särskilt då de andra städerna var t.ex. Cork och Birmingham, inga drömstäder direkt. Novi Sad är däremot väldigt vackert. Bodde inte där särskilt länge innan jag blev förflyttad till Nis som jag inte alls trivdes i och hade turen att få en tjänst i Belgrad sent 2010.

Då var jag 22 och allt var helt enastående. Lätta, otroligt snygga tjejer, billig och bra öl, galet bra nattliv som rankas bland Europas allra bästa och fruktansvärd god mat (deras hamburgare heter pljeskavica, Googla bilder, mycket gott). Jag trivdes väldigt bra med att arbeta stenhårt och festa på helgerna, men jag blev aldrig riktigt vän med någon trots att många försökte. Detta för att jag alltid har varit något av en ensamvarg, men också för att jag kände mig som DiCaprio i The Beach när jag gick ut och festade och ville inte ha ett gäng folk att följa. Sånt tröttnade jag på i Sverige när man går ut ett gäng, 4-5, killar och så står man och snackar skit hela natten. Efter ungefär ett halvår i Belgrad så sökte jag mig till närmare vänskaper och det är då jag lärde känna serben.

Träffar du en serb i Serbien och inte tycker att Serbien är världens mest oskyldiga kanariefågel som allt och alla konspirerar och konspirerat emot så blir det långa samtal där du blir lärd saker som går tvärtemot vad de lärde dig i svenska (eller ja, västerländska) skolan. Serbien startade inga krig, Serbien har inte begått krigsbrott, Serbien har aldrig avfyrat en kula som dödat en civil. Det är bara konspirationer. Jag hamnade i en sådan diskussion med en arbetskollega i fyrtioårsåldern, han tog upp Kosovo som jag kunde väldigt lite om och helt ärligt talat fullkomligt sket i. Det var en incident där en serb i Kosovo hade misshandlats av ett gäng albaner och min arbetskollega började predika om vad Kosovo betyder för Serbien osv. Detta var kort efter att Kosovo hade blivit självständigt så naturligtvis fanns där spänning i luften varje gång någon nämnde det nyblivna landet men detta är något jag märkte av först i efterhand eftersom jag, som sagt, struntade i Kosovo. Jag påpekade för min arbetskollega att det för mig verkade som att de förtjänade ett eget land med tanke på att det inte alltid varit serbiskt och ombads då att sticka till min mammas fitta (en vanlig förolämpning på Balkan, eller ja, forna Jugoslavien). Ärligt talat så visste jag inte ens vem som hade Kosovo först just då, jag ville ha en diskussion och antog att det skulle bli som när jag pratar med svenska kristna och säger att det inte finnas historiska bevis för Jesus existens. Det blir en diskussion, en debatt, men ingen svär, skriker och lämnar rummet i frustration.

Kriget är en sak du alltid måste hålla med en serb om. Homosexualitet är en annan. Belgrads Prideparader är ökända. Det finns mängder av YouTubevideos som visar vilken brutalitet paraderna möts av. 2010 var det rena upplopp i staden och det blev världsnyheter av det. De senaste paraderna har gått bra, eftersom borgmästare Mali står på LGBT-sidan och vill att paraden ska genomföras oavsett om den kostar multum då man drar poliser från hela landet. Man stänger även av stora gator så att paraddeltagarna kan tåga genom, men de paraderar inte för någon 90% av tiden då trottoarerna är tomma. Dagen innan och dagen efter är det anti-LGBTs som protesterar, det har definitivt blivit lugnare på senare år men det känns som att det enda som krävs är att en polis och en huligan ryker samman för att hela skiten ska braka loss. De hatar homosexuella här, men till skillnad från krigsfrågan så är serben villig att möta dig halvvägs: du behöver inte hålla med honom om att homosexuella är avskum som hör hemma på havsbotten, men du får inte säga något positivt om dem. Eller rättare sagt, om deras rörelse och deras krav.

Är du ateist? Nämn inte det. En enda gång. Ateister är djävulen i serbens ögon. Man blir bjuden på en jävla massa "slava". Likt afrikanen i bushen som tillber sin familjs eller klans helgon så gör serberna samma sak: varje familj har valt ut ett av flera tillgängliga helgon som ska bli deras särskilda helgon. Då samlas man hos denna familj och äter ett dekorerat äckligt bröd och annan mat. Det anses mycket oartigt att tacka nej till en slava för att gå på en annan, och serbiska män är lättkränkta som in i helvete. Under min första slava som en arbetskollega drog mig till så träffade jag en lagerarbetare på en toalettfabrik som, efter att sällskapet blivit tillsagda att jag var svensk varpå de hade en inbördes diskussion om hur involverat Sverige var under FNs bombning och huruvida de skulle godkänna en eller inte baserades på det (OBS: detta sker varje gång man träffar nya människor i grupp), började prata med mig om hur överskattad Volvon är. Serber tar det nämligen personligt när man kritiserar ett serbiskt märke så han förväntade sig att jag skulle vilja inleda en diskussion vilket jag inte gjorde och han blev så pass upprörd att han resten av kvällen pekade på mig då och då och pratade serbiska med mannen bredvid honom, som om de snackade skit om mig. Dessa serbiska män tror sig kunna allt. Rade från bilverkstaden är politisk expert på fritiden och pratar som någon som har examen från Infowars University. Konspirationsteorier om hur NATO styrs av, bokstavligt talat, djävulen är vanliga.

Serbien har en befolkningskris. Serbiskorna föder alldeles för få barn och jag tror att jag vet varför. Serbiska unga killar är riktiga avskum som är svåra att attraheras av. Jag ska vara ärlig och säga att det aldrig är någon som gjort något mot mig personligen. Jag väljer att tro att de som vanligtvis är benägna att misshandla folk (gangstrar, fotbollshuliganer) ser på mig att jag kommer ifrån en helt annan miljö och att jag inte hade haft en chans mot någon som slåss mot polisen och rivaliserande huligangäng varje gång Partizan och Röda Stjärnan spelar. Men de ger ett fruktansvärt dåligt intryck. De går klädda i sina Air Max (som är en gigantisk statussko här, skriver mer om det i ett separat inlägg) och träningskläder oavsett hur gamla de är, såväl 14 som 40, och bara hänger. När jag bodde i Zemun som är något av en förort till Belgrad, väldigt fint, så hade jag utsikt från balkongen över ett torg där jag varje morgon kunde se ett gäng 40-åringar när jag gick till jobbet och när jag kom hem så satt de kvar på samma plats. De hade antagligen endast rest sig för att lägga nya spel, vilket är den serbiska mannens största passion. Han tror att han när som helst kommer få in en tioling till 500000 i odds och sedan leva livet. Inom serbisk kultur är det djupt rotat att det är kvinnorna i familjen som sköter tvätt, matlagning, städning och andra sysslor vilket gör att sönerna växer upp till helt värdelösa individer.

Jag ska skriva mer snart igen, vill gärna först få ut detta och se om det godkänns som tråd. Känns som jag hade kunnat skriva i timmar men vill inte göra det förrän jag vet att detta räcker som trådunderlag. Svarar självklart på frågor om allting relaterat till Serbien.

Edit: jag ersatte Serbien - helvetet på jorden med Serbien - en dålig upplevelse. Inser nu i efterhand att Serbien så klart inte är helvetet på jorden, skrev det i stundens hetta bara.

Håller inte alls med TS!

Har bostad i Belgrade sen 10 år och befinner mig där varje sommar! Är helsvensk och umgås bara med Serber där nere.

Människorna är trevliga, roliga och pratar om allt annat än kriget! Visst finns det en nationalistisk syn på deras historia där som anser sig blivit felaktigt motarbetade av väst/Nato. Men det kanske är med viss rätt? Vi svenskar vet ju bara vad vi läst här hemma om krigen mm och vi skall ha klart för oss att vi styrs av Nato och kriget och rapporteringen där nere var ren och skär politisk propaganda!

Men som sagt, kriget pratar man inte så ofta om. Man bryr sig inte längre direkt. Däremot är dom väldigt stolta och försvarar sin Serbiska historia.

Nattlivet är helt underbart! För er som aldrig upplevt det, åk ner till Belgrad på sommaren och upplev alla klubbar längs floden. Stureplan framstår som ett skämt, i jämförelse!

Går ut flera ggr varje sommar, äter gott, dricker gott och festar på klubbar till 07 på morgonen! Aldrig någonsin har jag sett bråk, upplevt aggression eller annat som man är van vid från Sverige.

Sen vet tjejerna hur man skall klä upp sig när det vankas partaj oxå:-)


Självklart har Serbien sina negativa sidor, men landet är på rätt väg och folket har en positiv livssyn.

Rent utvecklingsmässigt ligger dom som här i Sverige. Bara en sån sak som att betala parkering via mobil har funnits säkert i 6-8 år där nere. Om inte längre.

Den stora skillnaden är att det finns tydliga "klasskillnader". Medelklass och de som är fattiga ÄR fattiga. Men vadå? Men vår regerings politik (integrationspolitiken) är vi själva där snart. Om inte nu så inom kort.

Finns hur mycket som helst att berätta, men åk ner själva och upplev en sommarhelg där. Ni kommer inte ångra er!

Ett tips är att besöka "Belgrade Beer Festival"! Googla o kolla in bilderna! Bananas! Flera 100 tusen pers som dricker, dansar och har kul! En kall Heiniken på flaska 10 kr.. funkar:-)