Jag har en fascination över små, isolerade, befolkade öar, exempelvis Tristan da Cunha, Pitcairn, Påskön och St Helena. Någon gång skulle jag gärna besöka en sådan ö även om transporten ofta är krånglig.

Den mest intressanta platsen är Tristan da Cunha mitt ute i sydatlanten med 200 mil till närmaste befolkade ö (St Helena) och ytterligare en bit till fastlandet. Tydligen har ön 300 regndagar om året och det lär blåsa en del med. På denna plats har 270 pers beslutat sig för att bo kvar och de besök de får är någon turistfärja om året och fartyg som transporterar iväg de hummerliknande djur som fiskas upp vid ön någon gång ibland.

Så har någon här besökt en liknande ö, eller isolerad plats på jorden, och har något om berätta om det? Hur blir man mottagen som en främling bland en så isolerad befolkning? Kan det vara värt en lång och dyr resa för en sådan upplevelse? Dela med er av era erfarenheter.

värsta drömmen .
det är såna ställen man ska resa till

inte Phuket .. där det är lika många svenskar som i Malmö

Ingen alltså?

Själv skulle jag vilja besöka påskön. Men det verkar vara en hel del krångel och transporter tills man kommer fram, gissar iofs på att det är relativt lätt att ta sig till just Påskön i och med att den är ganska känd och borde ha några turister per år.

Små öar, små paradisöar. Riktigt trevligt, ska lätt åka iväg till låt oss säga ditt alternativ, Hobgoblin. Undra vad en tripp kan gå på i pris?

-hasse

Påskön är precis som ni skriver inte speciellt krångligt att ta sig till, bara att flyga från fastlandet. En sak man ska tänka på är dock att inte boka in sig för länge där för när man kollat på statyerna finns det inte särskilt mycket att göra...Men det kanske är just det som lockar?

Har varit på Tahiti som ju åtminstonde i geografisk bemärkelse är beläget jävligt långt bort från precis allt annat.

Wikipedia har en intressant sida; Extreme points of the world: http://en.wikipedia.org/wiki/Extreme_points_of_the_world

Det ultimata i otillgänglighet skulle nog kunna vara Bouvet Island i södra Atlanten:
http://en.wikipedia.org/wiki/Bouvet_Island

Saint Barthélemy ska jag resa till någon gång hade jag tänkt.
http://en.wikipedia.org/wiki/St_barthelemy

Ska man till Tristan da Cunha kan det nog rinna iväg en del pengar. Enda färjan från Sydafrika går på ett antal tusen. Har för mig att det ligger på runt 15, såg det någonstans. Lägg då till en flygresa också. Men misstänker att t ex Påskön, Pitcairn skulle kosta mer än så. Jaja, får vara värt det någon gång i livet.

Synd att inte Bouvetön är befolkad annars hade det varit värt en resa. Läckert med en enslig snöklädd ö.

Hittade en artikel av en som besökt Tristan da Cunha - http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=208&a=293&previousRenderType=1

En resa kan gå på mellan 20-50 000 alltså. Men en klockren ö! 2000 meter hög och byn med det mäktiga namnet Edinburg of the seven seas.



Besökt Påskön själv?
Det som lockar mig är att det egentligen inte finns mycket på ön men ändå har folk beslutat sig för att bo där och leva vidare med sitt kneg isolerade från omvärlden. Så något speciellt måste det ändå vara med platsen.

Edit: Länken funkade inte allt för bra tidigare..

Tristan da Cunha har även fångat mitt intresse. De litterära skildringar om livet på ön (och öar inom samma kategori) jag kommit över har varit skrivna av ensamseglare, äventyrsresenärer och likn. Bland annat Sveriges främste seglare (subjektivt, givetvis), Sven Lundin (sedermera Sven Yrvind. Titeln på boken tror jag är S/Y Bris) samt givetvis Tristan Jones, vars namn härrörs till just samma ö.

Lite kul kuriosa jag snappat upp är bland annat att den lokala valutan är potatis, med vilken du i stort sett inte kan köpa dig annat än frimärken, vilka för övrigt sägs ha ett långt högre värde bland frimärkssamlare, p.g.a. dess raritet. Postgången, och för övrigt all annan transport sker med hjälp av det forskningfartyg som anländer endast 2ggr/år eftersom att det är så vanskligt att angöra ön under orkansäsongen.

Ta det för vad det är, andrahandsuppgifter, jag själv är endast äventyrare från tryggheten i min fåtölj.

Andamanerna (främst då Sentinel Island) samt delar utav Papua Guinea är andra öar som fångar min fantasi.

Man får väl ta och resa sig från fåtöljen och ge sig ut på ett äventyr. Planerna finns där i alla fall!

När det gäller frimärkena så kostade de 4 potatisar och fick därför trycket 4 p uppe i hörnet. Men om jag hittat rätt info så finns de inte kvar till försäljning längre och det är nog mycket därför de anses så värdefulla. Om fortfarande potatisar räknas som valuta vet jag dock inte. Man får ta med sig ett par säckar utifall att.

Min far är från Rapa-nui (påskön) väldigt fint där och inte alls svårt och ta sig dit, vi betalade 212.000 chilenska pesos från Arturo Benitez (santiago) med LanChile
Folket där är otroligt trevliga, som i filmerna kan man säga, Engelskan kan vara svårt och använda där, inte många som kan språket, säg bara Iorana så blir de glada, det betyder förstås Hej och ingen ful ord som annan folk brukar ge ut