Den första curlade generationen har väl växt upp, det är en stor förklaring. När du hela uppväxten haft någon som gjort att inget blivit lite halvknepigt ens så vågar du ju knappt gå till ica själv. Det har avspeglats även här beträffande att resa själva.

Som du säger, med lite sunt förnuft och lite pengar på fickan klarar man sig alltid.

När jag växte upp fanns det inte charterresor överallt. Folk satte sig i sina bilar och tuffade iväg genom Europa eller ned till Medelhavet - eller så tågluffade de i en månad. Liksså köpte de en biljett till USA och åkte runt där. Det var aldrig någon som sa "att ni vågar". Det var så självklart. Ville man resa, så reste man - med eller utan reskamrat.

Precis!
Förut vågade man så mycket mer.
Man for runt i världen ensam. Idag är de så curlade.
Och jag är inte gammal. Mellan 28-32 år.

Man skall också komma ihåg att förr, när jag började resa och betydligt tidigare givetvis inte alls var lika lätt som idag.
Idag funderar man ju på om ungdomarna alls kommit iväg om dom varit tvungna att fysiskt bege sig till en resebyrå, ta en nummerlapp, stå i kö, tala med en resesäljare för att ens köpa en flygbiljett.
Idag kan du ju rent tekniskt resa jorden runt utan att behöva yttra ett enda ord, tekniken har ju gjort att du inte ens behöver besöka en resebyrå, är det något strul kommer det på hemsidor etc med en gång.

På det sättet det var förr knöts många kontakter, var tåget/flyget/bussen inställd fick man vackert fråga sig fram till vad som hänt eller till rätt person som hade information om vad som hänt. Det känns som att dagens ungdom inte direkt hade grejat det.

Händer något idag har du alltid din telefon med dig, hände nåt förr och det inte kryllade av människor fick du vackert vänta tills någon kom och du fick lita på att personen ifråga kunde hjälpa dig.

Åhh, man blir nostalgisk. Det var betydligt svårare att resa förr men det var på mången sätt roligare.

Vad skönt det måste vara att kunna göra vad som helst egentligen utan överhängande stora risker för ditt liv och välmående. Undrar om ens nån av alla som svarat här någonsin tänkte tanken 'om jag var tjej hade detta aldrig hänt' eller liknande när ni var på det där stället eller gjorde den där grejjen ensam?

Bara undrar.

Jag som skrivit i tråden är av kvinnligt kön och åker ensam. Och inget har hänt. Använder förståendet och så undviker jag att gå på obefolkade gator i mörker. Säkrare att gå på de gator där mest folk är.

Då kan jag bara gratulera till ditt uppenbarligen ypperliga 'street sense' som gjort att du inte råkat på några vargar utklädda till får.. Tyvärr kan jag inte kasta av mig känslan av att det bara är en tidsfråga..

Jag hoppas innerligt att jag har fel.

Jag är över 50 och som du säger street smart. Du behöver inte oroa dig. Har inte haft något problem. Aldrig varit rädd. Ja, jag är verkligen allt annat än rädd av mig. Har ju sålt sex i många år här i Sverige utan ett enda problem eller våldsamhet, så jag förmodar att jag är bra på att avläsa situationer och människor. Tror varken gott om alla eller ont om alla. Är beredd på det mesta, men förväntar mig inte det värsta. Är dessutom gråhårig och lång. Längre eller lika lång som de flesta män utanför germanska länder. Brukar betraktas som en snäll mormor av många och blir väldigt bra behandlad.

Så jag ber om ursäkt för att jag inte blivit våldtagen eller mördad, så du kan må då där härligt gott och säga att det var väl det jag visste. Det är inte mitt fel om du är rädd för att åka själv. Det är inte mitt fel att du misstror andra. Det är inte mitt fel att du inte klarar av att andra kan göra det du inte törs och vågar. Det är ditt val. Jag har valt en annan väg och trivs bra med den. Ångrat mig inte. Sett mycket och upplevt massor. Dör hellre under en resa än genom att halka på en isfläck här hemma en vinter. Det är min livsfilosofi. Har endast ett liv och det vill jag leva fullt ut. Bara för att jag är kvinna tänker jag inte låta mig hindras att resa eller göra saker. Är tacksam för att vara född på den tiden då folk inte var så rädda av sig.

Det förklarar ju allt faktiskt då jag tvivlar på att särskilt många skulle vara intresserade av dig på vilket annat sätt som helst än som en 'mormor'.

Inget ont menat men det är en annan tid nu som en 'mormor' kan ha svårt att sätta sig in i och alla har inte horat runt och därför fått ett så välutvecklat 'street sense' som du uppenbarligen nu blivit 'blessed' med.

Förstår inte varför du ber om ursäkt för att du inte blivit "...våldtagen eller mördad..." Och jag har väl aldrig sagt att det är ditt fel att jag inte känner mig trygg nog att åka ensam längre!
På med glasögonen igen tack!

Tillägg;
Förstår inte varför denna aggression men men...

Finns många +50 kvinnor som är bra mycket vackrare än någon tonårstjej, så
du är nog ut på lite hal is när du kommer med dina påståenden.

Har varit i Japan själv.

Får väll säga att det är skönt att bara kunna göra som man vill, inga måsten.

Jagr dock väldigt nervös av mig. När jag kom till japan så vågade jag knappt beställa mat och allt jag sa på japanska blev fel. Tillslut lärde jag mig att skita i att försöka prata, och bara säga "english menu" och peka.

Men det fanns verkligen ingen att prata med i Japan, nästan ingen kunde engelska, inte ens hororna, så det blev ensamt.

Om man är osäker så tycker jag nyckeln är transport, har man den biten fixat, så är det ju ganska så lugnt, nästan oavsett vart man reser. Nu är det iofs london du ska åka till, men om det annars skulle varit en byhåla i afrika eller asien så kan det också vara värt att ta ut pengar innan du når destinationen, för räkna inte med att den byhålan har en fungerade atm.

Resa själv eller med andra har ju givetvis både sina fördelar och nackdelar som du säkert kan räkna ut själv.