Thailand är ett skitland. En skendemokrati där folket inte alls prioriteras först utan snarare tvärtom så är de styrda av militärens beslut om vad de anser vara bäst eller inte bäst för Thailand. Till Thailand åker man bäst till som turist och ingenting annat. Är man dum nog att bosätta sig där och tro att man kan skapa någon slags form av stabil trygghet rent socialt så är man ute på jävligt hal is.

Varför tror du det är så många från norra delarna av landet som bokstavligen åker ner och säljer sig själva för pengar till svennar? För att man tänker på folket först?

Skulle militären få för sig att slänga ut alla utlänningar så sitter du inkl många andra som tror sig skaffat något "liv" i detta pissland på första bästa plan hem till jantesverige igen. Tro mig.

Anledningen till att många väljer att avsluta sina liv i Thailand är för att det är ett syndens näste på jorden. Ett skitland där vuxna män får leva ut de sista dagarna genom att kunna göra allt de drömde om att få göra men aldrig fick göra i Sverige. Dvs knulla runt med småflickor (förvisso för pengar men ja, bättre än inget anatar jag?), dricka sig package dygnet runt, och sedan avsluta sina redan miserabla liv på botten av botten in the land of smiles. Så enkelt är det.

Jag tänker ju ha min sista tid med min familj i Thailand och se barnbarnen växa upp och bara njuta av livet, men väljer ett naturligt avslut när kroppen stänger ner. Det blir en enkel bränning och hiva askan i floden i Bangkok.
Men det är synd att de som har ihjäl sig själva i yngre år som inte fått nån hjälp att styra upp sina liv.


Det blir ju inte så billigt om du räknar med resan, sen har jag inte gjort de äventyr som du har, vi har nog lite olika smak.

Kanske för att dom vill avsluta livet i sol och värme, låga kostnader för hotell och mat om det inte finns gott om pengar kvar på bankkontona.

Detta, mår människor dåligt kan man inte fly från det, ångesten kommer alltid tillbaka. De tänker att Thailand är paradiset på jorden, men egentligen botar turkost vatten och god mat ingenting.

Mår man dåligt i Sverige är risken stor att man mår skit även i Thailand. Det är svårt att fly från sig själv. Åker man till grannlandet Kambodja ser man ännu fler vilsna västerlänningar, de flyr ekorrhjulet i väst men om man saknar plan och rutiner går det nästan alltid åt helvete till slut.

Sen kan jag ha förståelse om man är 65+ och alternativet är att sitta hemma ensam i kalla och mörka Sverige, då är det säkert roligare att åka till Thailand och känna att man lever. Träffade äldre svenskar, danskar och norskar i Jomtien, varje kväll i solnedgången tar de några Chang vid trappan ner till stranden och ser ut att må jävligt gott. De ser slitna ut och kröken kommer säkert korta deras liv med några år men hellre det än att leva längre i Sverige och egentligen bara vänta på döden.

Ångesten är fruktansvärt lömsk. För när man mår riktigt bra och känner sig på topp så blir även ett fall (läs: bakslag) som högst. Det är det farliga. Att befinna sig i allt det ljusa och underbara men då plötsligt få en käftsmäll av ångesten. Att emotionellt tvingas ner på knä, tvingas inse att det inte finns någon fristad. Inte ens bland pudervita paradisstränder. Man blir en liten mus inträngd i ett hörn.

Spekuleras i att killen i detta fall inte tagit självmord utan blivit utsatt för någonting men polisen ofta är köpta i thailand, kanske är standard när sånt här händer där nere att det spekuleras?

Killen verkade vara en vilsen själ, bodde i cran Canaria tidigare och har nog krökar rätt kraftigt i sitt korta liv, tragiskt hur som helst.

Som mina granne sa när vi diskuterade något liknande.

"Wherever you go, there you are", man kan inte fly från sig själv eller sina problem även om många tror att det är så enkelt att börja om utan att försöka ta tag i själva problemet.

Att omge sig med sprit och horor är inte något vidare bot mot ensamhet eller mening med livet. Visst har man människor runtomkring sig men om inte relationerna har något djup kommer man känna sig lika ensam för det.

Man måste ha något meningsfullt att sysselsätta sig med förutom att bli full och knulla luder.

Du talar av egen erfarenhet, delvis? Lätt att fastna i missbruk i Kambodja?

Jag kan av egen erfarenhet säga att det sättet att leva åtminstonde för mig inte var någon hit på längre sikt att leva ett liv i barer runt ludren. Även om det var roligt i början när jag kom första gångerna och ville leka av mig. Men det är för ytligt och socialt ogivande på sikt.

Har inga missbruksproblem själv förutom lite med ölen kanske. Inga jättemängder men rätt ofta. Blir aldrig så full att jag sluddrar eller ramlar. Ingen narkotika öht.

Dräller inte heller omkring i barer längre utan bor i hus med flickvän och hund. Går ut kanske 3-5 gånger i månaden och utöver det så dricker vi med grannarna, spelar kort, sjunger och har oss.

Så lever ett rätt lugnt liv här borta. Dock så har jag såklart under mina år här träffat rätt många personer som haft rätt mycket problem och det är väl därifrån erfarenheten kommer. Inte så mycket från mig själv men från vad jag sett.

Tack för intressant läsning. Kan du dela med dig lite mer om de människor du träffat under dina år? Dvs vad för slags problematik har de haft, och har de varit till största delen andra nordbor eller andra nationaliteter? Kan tänka mig att många amerikaner (som överallt annars såklart) och britter, eventuellt tyskar osv drar ner till The Land of Smiles och fastnar där.

Tror helt ärligt att en av anledningarna, alltså orsakerna och inte faktumet att de redan är trasiga är för att i det västerländska samhället så saknas det utrymme för vuxna män att helt enkelt tala ut om känslor i allmänhet och kanske just psykist mående i synnerhet. Får för mig att många av dessa är vanliga svenssons som helt enkelt vuxit upp i ett jante-samhälle där det hela tiden ställts krav på att dessa ska passa in i en mall och när väl smällen kommer, oavsett skilsmässan, den ekonomiska kraschen eller för den delen något annat tråkigt/tragiskt så tror de sig kunna bota problemen genom att åka ner till Thailand och synda ut sina sista dagar ifred, långt ifrån Sverige och bara få kröka i solen bland hororna för att slutligen inse att livet är så jävla mycket skit att de väljer att avsluta det på plats.

Är samma sociala stigma här i Japan men här råder större hederskultur att det skulle aldrig falla en japan för sig att åka ner och knulla småflickor utan det är i första hand självmord det handlar om, precis som i gamla tider. Hellre död än vanärad medan det för svenskar är raka motsatsen, men oavsett vilket är det tragiskt för alla inblandade då självmord trots allt är den absolut sista vägen att vandra om man nu inte går bort pga medicinska orsaker eller ålderdom.

Kanske inte så att jag kan skriva en roman om personerna. Men....

Den stora gemensamma nämnaren är väl alkoholism och bruk av gräs/benzo. Med tiden märker jag att nästan alla jag träffar/känner är stora brukare av ofta alla tre.

Sen träffar man enskilda individer som kan ha större eller mindre problem. Bland dom så är det nog mycket att kunna vara någon annan, att uppfattas som någon annan när dom är här och kan berätta precis vad dom vill. Drömmen om ett annat liv. Kanske att ens hudfärg ska göra en intressant när man annars är den minst intressanta personen i världen. Att bli sedd upp till.

Det slår dock oftast fel. Bara för att folk är fattiga så ser dom inte upp till eller trånar efter en västerlänning som till synes har uppenbara psykiska problem. Det går inte att dölja.

Är bekant med en från Kanada som leker superinvesterare samtidigt som han måste låna pengar till metamfetamin och åker hem och ber mamma om pengar varje gång hans tar slut. Men han berättar gärna om alla sina framgångar. Men helst inte att han är 46år och lever på mamma.

En annan snubbe jag träffade från Kanada kanske två år sen kom hit för att hälsa på sin pappa som hade slagit sig ner i Sihanoukville med stora alkoholproblem. Jättetrevlig kille jag snackade mycket med. Sen ett halvår senare råkar jag på honom igen. Helt sönderknarkad, allt han snackar om är knark och han tar ett ölglas från baren och slår ner ett fnask han tror har snott hans mobil. Ett halvår från att vara helt reko till att skryta om hur han jagade bort en polis med sin kniv när han rökte metamfetamin inne på barens toalett.

Annars är det väl som du säger att dom ofta är trasiga redan innan dom kommer hit. Men ingen här kommer kunna lösa deras problem. Helt fel om man har psykiska problem att åka till ett land där man fortfarande kedjar fast psykiskt sjuka familjemedlemmar i skjul på tomten.

Det är väl också därför så många västerlänningar dör här i tidig ålder. Har för mig genomsnittsåldern här i Kambodja bland expats var 29år lägre än hemma i väst.

Men som sagt hänger jag inte ute så mycket längre sen 1œ år och undviker knarkare så jag är nog fel person att fråga djupare historier om. Inga personer eller historier jag lägger djupt på minnet.