Helgen var okej. Jag umgicks med några av grannarna. Lyckligtvis finns det några vackra japanskor och koreanskor här. I några av fallen vet jag deras dörrnummer. Andra får jag fråga vid nästa tillfälle. Många av dem kan bra engelska. Det underlättar kommunikationen. Jag behöver inte leta upp dem på internet när jag bara behöver gå ner till de allmänna utrymmet och hoppas att de är där. Det finns en fin amerikanska också.

Har chefen tvingat ut dig på krogen med kolleger på sistone?

Ja men vad trevligt att du lyckats socialisera dig. Mindre trevligt att du lyckas ta reda på dörrnumren. Nu håller du ju på sådär igen. Vad fan tänker du göra? Smyga dig in när de sover? Föffan, näe men ja. Kul iaf att du verkar ha kommit tillrätta. Tänker totalt ignorera det där med dörrnumren bara för att inte få frispel.

Njae, inte direkt. Delvis för att min chef antagligen aldrig skulle få för sig det, men också för att jag jobbar i ett område långt ifrån närmsta krog. Men visst, det har hänt att vi har druckit oss berusade så in i helvete, jodå det har hänt. Om än kanske inte i 飲み会-stil, även om det har hänt vid tidigare arbetsplatser, slipsen på huvudet och så vidare. Det var dock längesedan, och jag är idag en nykterhetens man.

Jag bor i ett share house. Det händer att jag ser mina grannar gå ut och in från sina hem. Blir det seriöst med någon så räcker det att knacka på dörren.

Jag trodde att du jobbade natt denna vecka. Sitter du på FB på arbetstid?

Hahaha så om det inte blir någonting då?

Ja, det gör jag. Det har min chef faktiskt ingenting emot. Är så lugnt och stilla det bara kan bli så jag kan faktiskt ta mig tid att sitta här på och tjöta runt lite och samtidigt tjäna pengar på det.

Då får jag åka runt utanför mitt boende helt enkelt. Jag bor ändå I världens största stad befolkningsmässigt.

Vilket slackerjobb.

Eller jobbar du på Donken 2 på natten under en veckodag? Då förstår jag att det är lugnt

Får du inte till det med någon av töserna på din våning lär det fan inte finnas något hopp kvar för dig min vän. "Can I get your number?!" "No thanks, I already have it" AHAHAH.

Jobbar inte på donken men däremot så jobbar jag skift och då jag har en familj att försörja tror jag inte donken riktigt hade gett mig den lönen jag hade velat även om jag långtifrån tjänar lika mycket som någon Salaryman eller liknande. Har ett helt vanligt ovanligt Blue Collar Work som det heter på Ammrikannska. Ska faktiskt jobba lite nu, så vi får höras och störas i morgon eller när vi nu får tid.

Ha det bra. Kul att höra lite hur det går för dig. Är alltid trevligt att höra på ungefär 70% av vad du uppelever, de resterande 30% låtsas vi inte om Kram

Häromdagen blev jag bjuden på takoyaki av en granne. Flera grannar var inbjudna också. Det var okej, men jag är inte så pigg på att äta bläckfisk (eller strösslad sjögräs heller för den delen).

Hursomhelst börjar jag redan få nog av immigrationsbyrån. Deras info är konstant motsägelsefull. Det underlättade inte precis att få ett brev på ren byråkrat-japanska med nästan enbart kanji. Lyckligtvis fick jag det översatt av en av mina japansklärare. De vill ha information på saker de antingen har sagt att jag inte behövde ge dem, men även vill de ha dokument som jag bifogade redan när jag lämnade in min ansökan. Ansökan gäller CoE. Jag skrev ett litet meddelande till dem där jag ber dem att sluta ge mig motsägelsefull info hela tiden och att de bör skicka info till mig på engelska, då min japanska är inte tillräckligt avancerad (min ansökan var på engelska). Eftersom jag ber snällt så hoppas jag att de tar till sig detta.

De testar dig för att se om du lydigt, alltså utan att ifrågasätta, gör som du blir tillsagd, eller om du protesterar och bråkar. Det tar tid innan man lär sig hur japanska byråkrater fungerar. När de ber dig om samma dokument är det smarta tillvägagångssättet att be om ursäkt för att de dokument du lämnade in förra gången måste ha varit otillräckliga, trots att du både dubbel- och trippelkollade. Det är beklagligt att min inkompetens ställer till så mycket besvär för er, och jag hoppas i all min ödmjukhet att Migrationen kan ha överseende med min bristfälliga kompetens som tyvärr inte underlättas av min vedervärdiga förmåga i ert vackra språk.

Så skall en slipsten dras.

Ja eller alltså känner de att de behöver kompletterande uppgifter så är det ju av en anledning, dvs de har en orsak att fråga efter dessa, och skulle det vara så att han inte klarar av att ge dem de uppgifter som de vill de vill ha, så blir ju hela risken för att få ut ett CoE mycket svårare.

Det man inte ska göra är att spela rättshaverist eller på något sätt ifrågasätta hur systemet/byråkratin fungerar. Det spelar ingen roll om det gäller Skatteverket, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten eller andra statliga instutitioner därför att det är samma sak. Begär de kompletterande uppgifter så kompletterar man, skriver kort att man ber om ursäkt för att man eventuellt missat något och sedan väntar man och hoppas på det bästa.

I de flesta fall. Skulle nästan säga i 80% av fallen så är det bara någon trivialitet som gör att de vill säkerhetskolla att allt är i sin ordning och även om de vid en första instans kanske inte bett om det så står det ju klart och tydligt om man läser (kollade lite vad som gäller CoE) att om de kan komma att behöva ytterligare information så kommer de att fråga efter kompletterande uppgifter.

Så det bästa för dig Eoppoyz är helt ärligt att inte vara rättshaverist, dvs försök aldrig att skriva de japanska myndigheterna på fingrarna. Det är frustrerande att allt är så pass icke-centraliserat och klart som det är i exempelvis Sverige men tyvärr så är det så det fungerar här. Du måste hela tiden veta att det är du som är utlänningen, och den japanska staten/migrationsverket har ingen, jag upprepar, ingen skyldighet att vare sig ge dig CoE eller Visum heller för den delen utan det är någonting du får om de anser att du uppfyller kraven för det.

Därför så är det av största vikt att du spelar coolt. Ta det lugnt. Ge dem de uppgifter de frågar efter. Vill du skriva något så kan du skriva att du är ledsen för att du missade de detaljerna, men inte mycket mer. Det får inte bli för mycket snyftade då de i så fall kan komma att fatta misstankar om ditt faktiska uppsåt. Det är lite av en balansgång men i all välmening så gör du dig en rejäl otjänst genom att tala om för japanska myndigheter hur de ska sköta sitt jobb. Tro mig. Det finns många, för att inte säga nästan en majoritet som tycker att vissa instutitioner är förlegade och arbetar alldeles för omodernt, men tyvärr är det inte mycket man kan göra åt saken.

Så ta det cool. Ligg lågt och gör inte för mycket väsen av dig. Det är just oväsen som klingar illa i myndigheters öron och vill du stanna här så måste du inse att från deras sida så gör de Dig en tjänst genom att ge dig chansen att komplettera med uppgifter och ger de dig CoE eller Visum så är det en tjänst du som utlänning förväntas att vara tacksam över. Hoppas du förstår lite hur jag tänker. De gör det inte för att jävlas, utan för att det mer eller mindre är standard då systemet är långtifrån logiskt och att tjafsa emot kommer de med största sannolikhet inte ta positivt.

Nu är jag ingen expert på migrationsfrågor men rent juridiskt så är det ju du som skall bevisa för dem att du kvalificerar dig för att stanna i landet dvs du får privilegiet att stanna under vissa bestämda villkor som faller under ditt visum, dvs försök inte att starta någon revolution nu, utan ta det lugnt så kan jag garantera att det kommer att gå mycket mycket lättare än tvärtom.

Jag påpekar bara att ett av dokumenten har de redan fått av mig. Sedan ber jag dem snällt att låta bli att ge mig motsägelsefull info. Resten kommer jag att skicka till dem. Jag väntar bara på det sista ska bli klart innan jag kan skicka in det. De kräver bevis på att jag skriver för en tidning. Jag som medvetet har väntat med det tills (om) jag får journalistvisumet. Men jag har redan skickat in en artikel och väntar bara på att det ska bli publicerat.

Jag var tvungen att vara mycket kortfattad i mitt meddelande till myndigheten för att jag fick ett post-it-lapp som jag måste utnyttja på bästa möjliga sätt pga det begränsade utrymmet. Vill de undvika framtida missuppfattningar så skriver de på engelska till mig. Informationen hade så många kanji att jag inte kunde läsa en enda mening. Jag kan färre än 100 tecken, så en valfri japansk 10-åring kan fler tecken än vad jag gör.

Nej nej förfan. Räcker inte den lilla rutan så skriver du i den lilla rutan att du bifogar kompletterande uppgifter i ett separat A4 dokument. Det är helt okej. Jag lovar.

Och nej, snälla. Gör dig själv en tjänst och låt bli att påpeka att de ger dig motsägelsefull info Det är samma för alla, och de kommer knappast att gynna dig, utan tvärtom så kan de i värsta fall bli irriterade då du inte är i position att be dem att utföra sitt arbete på annorlunda vis. Du kommer och kan förvänta dig exakt samma saker när du väl ansöker om visum. När du ska betala pension. Ja, när du kommer att ha att göra med myndigheter överlag så kommer du med största sannolikhet komma att stöta på saker som för dig är totalt illogiska och motsägelsefulla, men det är så det fungerar här i Japan och ja, även för oss medborgare, vilket såklart är frustrerande men vill du stanna här så ska du nog inte ens snällt påpeka saker angående hur de arbetar.

Skriver detta i all välmening såklart. Förstår om det låter bryskt men tyvärr är det så det fungerar och du kan inte göra någonting åt saken, så försök inte ens att göra det. De kommer inta ta åt sig av kritiken, tro mig.

Från en gammal murvel.
Vad de behöver är ett brev från tidskriftens redaktör som säger att de har för avsikt att använda material från dig i Japan. Att de finner utvecklingen inom XXX i det japanska samhället/ekonomin intressant och att det finns ett behov i Sverige att lära sig mer. Att skicka in en enstaka artikel kommer inte att räcka. De vill ha garantier.

För övrigt finns det numera en liten artikel om varför Sverige inte bör emulera det japanska utbildningssystemet. God läsning!