i sverige så kan du inte säga ett skit utan att du blir åtalad på något sätt,,

i sverige så är det itne stor risk att du får vapen licenser eller vapen,,,

du får inte skydda din familj med dödlig våld om så krävs

HMF tror inte jag heller finns i USA. På den punkten, yttrandefrihet, är USA överlägset Sverige. Jag tycker dock att värdet av denna frihet är lite överskattat. För dig som enskild person, menar jag. Vad har det för värde att du har rätt att säga, att du inte gillar en viss etnisk minoritet - när ändå ingen bryr sig? De, som åker fast för HMF i Sverige är för övrigt ändå bara dumskallar.

Utveckla? Jo, USA har gradvis förvandlats till rätt mycket av en polisstat. Som jag nämnt; New York och polisens totala kameraövervakning med ansiktsigenkänning gör att man känner sig förflyttad till Orwells 1984. Och detta sker alltså i USA, "Country of Freedom"! Vem vet, om samma övervakning i framtiden kommer att implementeras i hela USA?

För att resa in i USA, om så bara som turist, måste man lämna fingeravtryck. Ytterligare en bekräftelse på hur ofriheten vunnit terräng i det landet.

Den amerikan, som har en större skatteskuld, får inte resa ut ur USA. Detta var några exempel. Det finns en massa andra inskränkningar i människors frihet i USA, och en uppsjö av polismyndigheter som nybildats.

Visst, du har rätt att äga vapen - en rätt, som inte är så begränsad som i Sverige. Men vad är den rätten egentligen värd, kan man undra?

Du har kanske bättre möjligheter att tjäna stora pengar. Men till att köpa vad? Om dina möjligheter att resa utomlands kan inskränkas av en sådan sak som en skatteskuld? Om myndigheterna söker hålla järnkoll på var du vistas någonstans? Vad blir pengarna värda i ett övervakningssamhälle? Du kan sitta och uggla i en bostad, och betala hyran utan problem. Köpa kapitalvaror. Men hur mycket höjs din livskvalité, egentligen?

Att folks fascination för USA och amerikansk kultur skulle bottna i landets avsaknad av HMF låter lite väl konstruerat för att få en anledning till att klämma in vad man tycker om svensk inrikespolitik. Att svenska raggare på sextiotalet körde jänkare, klädde sig som James Dean och lyssnade på Elvis hade nog inte jättemycket med HMF eller yttrandefrihet att göra.

Hela världen blir översköljd av amerikansk kultur, film och musik. Det är väl det som det handlar om, och har inget med politiskt engagemang att göra. Att en sjuttonårig gymnasiebrud drömmer om att plugga i Boston har nog ganska lite med att hon är synnerligen irriterad på HMF och bristen på yttrandefrihet i Sverige.

För övrigt räcker det med att bo i landet relativt kort tid för att inse att amerikanare är bland världens mest lättkränkta folk. Vilket de skämtar om själva, lika mycket som svenskar skämtar om svensk PK och lättkränkthet. De har visserligen ingen motsvarande lag som HMF, men folk stämmer varandra på fantasibelopp för att deras lokala snabbköp inte säljer stickers och pins med [Valfri färg] Life Matters. Folk stämmer strippklubbar, gym och kinesrestauranger för att de inte har handikapptoaletter eller kosher. Att påstå att USA skulle ha synnerligen mycket högre i tak vad det gäller yttrandefrihet, eller frihet i stort, är ett skämt. Den som tror att man kan stå i NYC och heila med flygblad kommer få sig en dyr läxa. Det är garanterat billigare och mer smärtfritt i Sverige.

Att amerikanare själva inbillar sig att de är ett fritt land är en helt annan sak. Och visst verkar det som om många svenskar tydligen gått på det rakt av. Men jag tror ändå inte det är huvudorsaken till att folk semestrar i USA eller kollar på amerikanska serier.

Jag tycker också att genomsnittssvenskens USA-dyrkan är både löjlig och naiv, vilket många av er som någorlunda regelbundet läst mina inlägg i detta delforumet säkert känner till, men jag måste säga att det finns en grupp människor som jag tycker betydligt sämre om än USA-kramarna, och det är de så kallade anglofilerna, de som sätter det regniga och blåsiga Storbritannien på marmorpiedestal.

Sådana som älskar regnvåta skyar, blåst, moln, överjäst öl, som gillar att prata lika tillgjort överdrivet som Monty Python-gänget och som inte har något emot att köra på fel sida av vägen (som tillika saknar vägrenar) och gärna vräker i sig friterad fisk och kantinljumma pommes frites från någon pakistaniers matvagn. Och som dessutom på fullaste allvar menar att detta är höjden av kultur.

Bortsett från ett stort antal av de största rockbanden genom tiderna så har Storbritannien inte särskilt mycket att komma med på det kulturella planet, om man jämför med de mer utvecklade kontinentaleuropeiska kulturerna.

För att ge ett rakt svar på TS fråga "Varför gillar folk USA", så är mina personliga positiva associationer att USA är ett vackert land vad naturen beträffar. Nästan alla världens klimat och naturtyper finns representerade i USA, och det är väl det som jag personligen tycker verkar vara charmen med landet (jag har ännu ej varit där). Jag har träffat och lärt känna ett stort antal amerikaner under mina resor i Europa, framförallt i Spanien, där det bokstavligen kryllar av dem. De är i regel väldigt öppna, trevliga och roliga att umgås med, men tyvärr kan de väldigt snabbt bli tjuriga om man börjar ifrågasätta deras bild av USA som ett frihetsälskande mönstersamhälle. Detta gör att min helhetsbild av amerikaner som folk är lite naggad i kanten. De är trevliga så länge man inte säger emot dem eller debatterar med dem om "känsliga" ämnen.

Gillar verkligen inte allt med USA, speciellt under nuvarande fördummande regim, men jag gillar mycket med landet. En antydan om varför:
* har släkt och vänner där
* Grand Canyon, Niagara Falls, Bad lands, naturen i Wisconsin och Minnesota som är någon sorts bättre version av den svenska, mm
* megastäder som NYC och Chicago och deras skyskrapor och allt som finns att göra där dygnet runt
* amerikaner är trevliga och lätta att småprata med, t ex med någon vilt främmande i hissen i ett varuhus
* Washington DC och alla dess fantastiska museer med gratis inträde
* filmer
* deras universitet och forskning -- får ju t ex nästan alla Nobelpris
* att man faktiskt kan flytta dit och lyckas bli något som invandrare
* Las Vegas och flodbåtar med casinon
* Kennedy Space Center, samt inte långt därifrån Universal Studios i Orlando, Florida
* alla de megastora bokaffärerna, numera ffa Barnes & Noble
* etc

Finns även mycket som jag inte gillar och absolut inte vill att vi tar efter här. Men det är ju OT.

Vi har förmånen att inte behöva försvara oss.

Haha, ja precis. Säg det till de som rånas, misshandlas, våldtas, utsetts för inbrott, hot om våld och all den här skiten, dagligen. Kom in i verkligheten.

Jag tror det ligger något i det. Man gillar det man känner, känner man språket kan man lära känna så mycket annat.

Och det gör folk i Sverige också, se så många i Sverige som ser upp till att resas på weekend till London.

TV glmourifierar USA, även slummen där tycks vara charmiga och fylda av hjältar...

Hur vet du det?

Socialantropologi, etnologi och sociologi --> USA
/Moderator

Ärligt talat blir jag ganska trött på folk som säger att dom varit i USA och sen visar det sig att dom varit i New York en vecka.
Det har inte mycket med USA att göra.
Om dom vräker på med övervakning där, må så vara, men att påstå att du blir övervakad i hela USA är fel.
Åk ut i landet så inser du att du är friare än någon annanstans.

Jag blir jäääävligt trött på skribenter, som inte kan läsa! VAR någonstans skrev jag, att det är likadant i hela USA som i New York? Faktum är, för övrigt, att polis och rättsväsende inskränker genomsnittsamerikanens rörelsefrihet bit för bit. Att du sedan kan känna dig fri "ute i landet" (=på vischan), är väl ingen tröst. Du kanske brukar sitta och idissla med korna i Iowa, när du är i "Country of Freedom"?

Basket är min passion. Därför älskar jag USA.