Bodde i Kanada i lite över ett år. Dock så var jag 25 år, och ensam utan varken partner eller barn att ta hänsyn till, så kanske inte riktigt kan hjälpa dig.
Kom till landet på ett öppet visum, dvs att jag kunde hitta jobb på plats.
Jag jobbade i Alberta, och vistades i både British Colombia. Efter 7 månader tog jag mig upp till Yukon Territory, och sedan till North Western Territory där jag jobbade igen. Jobbade på ett hotell i Alberta och sedan på en restaurang i NWT.
Mina upplevelser var att Kanada är faktiskt i behov av okvalificerade yrken. Man kunde ibland se skyltar där det stod att personal sökes. Man är inte lika nazistiska när det gäller kompetens för att få ett jobb som man är i Sverige, man var alltså lite mera "laid back".
Vill du ha garanterat jobb så ska du nog sikta på något av territoriumen, där skriker man efter arbetskraft, och din tjej som är syrra lär dom nog slita efter, hon lär nog till och med få en saftig lön.
Yukon är skitfint rent naturligt, och de flesta som bor i Yukon är vita, vilket är motsattsen till NWT där det bor en hög andel "First Nations".
First Nations är för övrigt deras urbefolkning, och de är lite som i Australien. De står för en hög andel kriminalitet, främst våld och narkotika.
Jag vet att Manitoba har en hög andel First Nations, och huvudstaden Winnipeg är den mest kriminella i landet, och där står dessa indianer för en stor andel av brotten.
Vancouver är en underbar stad, varmt, nästan tropiskt klimat med laguner, och en skön stämning av harmoni. Finns mycket knarkare nere vid centralen, men de är faktiskt ganska hyggliga och stör dig inte, mer än att de ligger på gatan och är påtända. Bor mycket asiater i Vancouver, främst bland förorterna, men det roliga med Kanada är att förorterna är ganska trevliga (asiater bråkar inte så mycket), och det är snarare innerstan där skiten finns.
Någon tidigare i tråden nämnde genustrams, det kom jag aldrig någonsin i kontakt med. Landet kändes väldigt konservativt, även om deras premiärminister fånar sig väldigt mycket. Det kändes mer svenskt än Sverige (klar majoritet vita), och även om man såg vissa blattar så var dessa oerhört trevliga och skötsamma, pratade perfekt engelska och hade inga ghetto fasoner, en bra assimilation helt enkelt.
Tänk på att Kanada är väldigt decentraliserat än Sverige. Det skiljer sig enormt mycket mellan vilka stater du bor i. Skulle jag välja bostadsplats så skulle jag nog satsa på Alberta. Varje stat har olika lagar, och Alberta hade både bra/billig sjukvård och generösa skatter. Calgary är en fin stad som ligger ute på steppen precis bredvid fantastiska berg. Kanadensarna själva verkade ha en enorm kärlek för Nova Soctia, jag var själv aldrig där men det verkar som att det var favoriten bland dem.
Skulle ni överväga territoriumet, exempelvis Yukon så är Whitehorse ganska självklart. En liten stad som man går igenom på 3 timmar. Den har allt man behöver, men fortfarande isolerat från övriga landet. På vintern ser man norrskenet skarpare än vad du gör i det nordligaste Sverige. Folket här är väldigt delade, ena halvan är otroligt trevliga och hjälpsamma, medans andra halvan är bittra och har en fientlig inställning, det är folk som inte riktigt fixar att vara bland annat folk.
Överlag så är det en trevlig stad!