Nu är det Italien jag vill till och inget annat land! Helst också Sicilien men där verkar ej finnas jobb säger ni så isf får jag söka mig högra upp i Italien.

Min dröm att bo i Italien har funnits i tio år, och att jobba på ett skitjobb där nere såsom diskar spelar ingen roll. Jag lever ju på soc i Sverige så jag antar jag kommer tjäna mer på skitjobb i Italiens ett svenskt socbidrag, eller har jag fel.

Mycket av min dröm om en Italienflytt hänger ihop med att jag del är av italiensk härkomst, italiensk fotboll, kan språket och Italien är det enda land jag någonsin känt mig hemma i.

Men 60-70 lax låter som ett bra startkapital. Fixar jag ej boende redan innan jag flyger ner så kan man ta in på billiga hostel osv och spendera varje dag att gå från ställe till ställe och be om jobb.

Tack för dem bra råden, antar du är italienare iom du är så aktiv i Calcio tråden så jag lyssnar hellre på dig än svenskarna här som tror sig veta allt. Det är Sicilien jag vill till. Helt förälskad i det. Bryr mig inte om något toppjobb eller fet lön.
Jag vill bara ha så jag klarar mig, är ingen person som behöver massa dyra klockor kläder eller leva en dyr livsstil, det är inte min dröm. Att bo i Sicilien är min dröm, sen om man ska behöva leva lite fattigt är skitsamma, för någon gång lär man ju kunna få ett bättre jobb än t.ex diskare och sådana jobb man antagligen kommer få sikta in sig på som utlänning på Sicilien.

Börja jobba åt maffian. De styr det mesta där nere, direkt eller indirekt. Startar du någon form av verksamhet i exempelvis Palermo så kommer du garanterat att få besök av maffiarepresentanter som vill att du ska betala pizzo, dvs. "beskyddarpengar", vilket är en eufemism för "maffiaskatt".

Ärligt talar tror jag för övrigt att du faktiskt har det bättre som socialbidragstagare i Sverige än som skitjobbare i Italien, men jag skulle absolut inte avråda dig från att faktiskt göra slag i saken och genomföra ditt projekt. Oavsett hur det går så kommer det att vara ett äventyr i sig och en lärdom för livet. Sitt inte längre i ditt ovädrade pojkrum i Svedala och runka och häcka på Flashback dagarna i ända, stick iväg till La bella Italia, landet som så många romantiker drömt om och fascinerats av.

Starta gärna en blogg eller något liknande, och dela med dig av ditt projekt. Det skulle mycket väl kunna bli intressant och spännande läsning.

Skrattretande att du uttalar dig om framtiden i Italien när det inte ser ett dugg ljust ut för Sverige.

Framtiden finns absolut INTE i Sverige heller om man nu jämför.

Sedan kan jag ju anse att det är betydligt bättre att se uppförsbackar och utmaningar i ett varmt klimat än i ett kallt.

Om du inte hittar något jobb därnere kan du ju alltid starta eget som ballongförsäljare. Hög konkurrens dock.

Det är tufft att få arbete. Ungdomsarbetslösheten är vansinnigt hög. Och det kan också bli tufft att få bostad. Det finns en anledning att man bor hemma hos sina föräldrar långt upp i vuxen ålder.

Men samtidigt får de italienska ungdomarna bidrag, och väljer därför att hellre sitta på en bar och umgås med vänner istället för att ta ett lågbetalt arbete. Där har du din lucka. Dock ska du inte hamna i en sits där du konkurrerar med afrikaner. Typ att plocka frukt för storodlare. Dock kanske hjälpa en mindre bonde.

Som EU-medborgare har du möjligheter och rättigheter som afrikaner och araber bara kan drömma om. Men samtidigt kan det bli svårt och dyrt med all byråkrati. Det krävs tid, kraft och lite pengar till diverse avgifter för att kunna bli residenza, dvs bosatt. Men då får du tillgång till ett skyddsnät med läkare osv.

Beroende på din ekonomiska ställning så hade jag förmodligen skyndat långsamt med att fixa allt det lagliga. Mitt stora tips är att om du har kontakter så ska du använda dem. De kan öppna dörrar. Trassla dock inte in dig i något olagligt. Försök få ett jobb i en butik, pizzeria eller dylikt. Visa att du kan bli en nyttig del av samhället. Och dörrar kan öppnas.

Förvänta dig dock ingen dans på rosor. Men jag anser att livskvaliteten är högre i Italien, även om den ekonomiska situationen är svårare.

Jag är också halvitalienare och jag förstår egentligen inte varför du tror det skulle vara bättre där?Men det är så klart upp till dig.

Kan du språket? Italienare är väldigt dåliga på engelska och ju längre söderut du kommer desto sämre blir de. Ungt folk är hyfsade på engelska. Men de som är 40+ kan knappt någon.

Kanske kan söka dig till någon bransch som vänder sig till en internationell marknad? Typ logistikfirma som sysslar med sjöfrakt. Både Palermo och Catania har stora hamnar där mycket gods passerar.

Du kan väl tycka vad du vill men jag tillhör den s.k. "förlorade krisgenerationen". Är född och uppvuxen i Lombardiet och lämnade Italien vid krisutbrottet strax efter examen. Har många vänner som bor kvar i norra Italien, utbildade jurister och ingenjörer m.fl.. 30åriga som har studerat under hela sitt liv och bor hemma hos sina föräldrar för att de inte har råd med hyra och räkningar. Jag tror inte att folk i Sverige begriper hur pass allvarlig situationen är för den nya generationen italienare.

Frågan är alltså, hur tänker du leva i Italien som t.ex. diskare? Hur mycket räknar du att du ska få i lön? Utgifter? Hur gammal är du?



Många turister antagligen...Att sammanleva med några miljoner "medelrossi" med fullständigt efterbliven mentalitet är långt ifrån fascinerande. En j@vla rysare om man ska vara helt ärlig.



Men hur kan man ens jämföra Sverige med Italien...



Och medborgarlön på 780 E visst.

Jag säger inte att du har fel på något vis. Men vad skulle det matchas mot? en lön på kanske 1.300 euro? Lönerna är låga, skatten är hög, och bidragen är tillräckliga om du kan få boende och mat gratis hemma hos mamma.

Obs att jag inte säger emot dig, utan att detta kan öppna en lucka för en person som verkligen vill arbeta och kanske bo ett tag på pizzerian som han arbetar på. Ingen dans på rosor.

Men det finns en anledning till att Italien kallas bel paese. Allt är vackert. Naturen, byggnader, kulturen och sättet att umgås. Men man måste förstå att det blir tufft ekonomiskt. Dock har vi svenskar som eu-medbrgare en fördel.

har du ingen familj i italien? om du inte känner dom så kanske du vet vilken stad dom är från iaf?

Går att jämföra alla länder i världen.
Ja skulle hellre bo i Italien än Sverige, sen låter det som du målar upp Italien som om det vore Nordkorea när du säger att man inte kan jämföra länderna.