Bilsemster kan vara himmel eller helvete. Appropå Köln så kan ju autobahn i Tyskland bjuda på rejält med köer i semestertider (eller en helt vanlig fredag/söndag). Men att susa iväg kl 5 på morgonen en vanlig tisdag är underbart. Då är det bara att gasa.

Om jag reser ensam utan fru och barn så gillar jag att ta bilen och köra runt på småvägar, stanna i random mindre samhällen och bara ta det lugnt. Synd att detta sällan ges tillfälle för detta.

Att flyga har blivit jobbigare med alla jävla kontroller. Var mer avslappnat förut. Kommer inte att sluta helt med att flyga då det finns platser i världen jag vill se som bäst nås med flygplan. Men jag tendererar ändå genrellt åt att göra fler bilsemestrar i framtiden. Finns många trevliga destinationer som t.ex. alperna, Polen, Benelux, södra England (färja från Calais) och såklart hela skandinavien.

Reser jag till en storstad väljer jag hellre tåget. Då är bil mest bara drygt.

Jag har tidigare älskat att resa men har ingen aning om hur många varv runt jorden det blivit. Förmodligen hade jag kunna köpa en glassig lägenhet i en storstad kontant med alla pengar jag lagt på dessa upplevelser.

Jag tycker fortfarande det är kul att besöka nya platser, och även återbesöka vissa platser jag varit på innan. Jag har definitivt lärt mig vilka platser jag ALDRIG vill besöka igen.

Det som är pest och pina är själva resan. Köer på flygplatsen, försenade flyg och missade anslutningar, skrikande ungar som härjar fritt medan deras föräldrar sitter med näsan i mobilen - och vad är det med alla människor som måste ställa sig i kö en halvtimma innan ombordstigning? Alla har ett platsnummer och alla kommer att komma med. Är det Easyjetsyndromet? Hell is other people.

Jag reser gärna long haul och sparar ihop till en business classbiljett, jag pallar inte 10-12 timmar i ekonomi längre. Tyvärr blir det allt fler ungar även i business class och en del lounger har lekhörnor, så snart får jag väl börja spara till First class istället.

Sedan är väl inte alla lämpade att resa och uppleva andra kulturer. Vissa borde nog stanna hemma om man inte kan acceptera att livet är annorlunda utanför Sverige.

Resan börjar för mig när jag kommer fram till destinationen. Transporten är som Dantes inferno.

Jag har börjat hata flyga economy på långlinjer så intensivt att jag hellre avstår. Det är nästan som en fobi jag fått att försöka samsas med alla idioter som tar mitt armstöd, sätter knäna i ryggen, fäller ner när jag försöker äta. Önskar att det fanns en klass med 30% mer utrymme till 30% högre pris. Behöver inte mer service eller flexibilitet, vill bara resa anständigt.

Boka säte vid nödutgången, kostar inte så mkt. Mer benutrymme.

Jag, som många andra här, avskyr själva resandet. Men jag ser till att vara på platsen i minst en vecka, och hyr mig en lägenhet under denna tid, så att jag själv kan laga det mesta av min mat, och bara känna mig mer som hemma än på ett hotellrum.

Hotell, restauranger, etc, är vidriga platser, som jag helst undviker.

På senare tid har jag inte rest så mycket, annat än att jag bott i olika länder, som av en eller annan anledning varit mig intressanta.

Det bästa är dock att befinna sig i länder, där det är färre turister och där man talar språket (eller iallafall håller på att lära sig det). Man blir antingen tagen för inföding, och får se en helt annan sida av befolkningens verklighet, eller blir ett intressant unikum, som de lokala människorna intresserar sig för, vill visa runt och lära mer om språket/kulturen.

Har mest goda erfarenheter (undantaget själva resbiten), men det är väl också för att jag undviker stora turiststäder à la Rom och Paris, där jag aldrig satt min fot. Känner jag att det är en massa turister och överpriser och folk som bara vill lura en, kan jag ändå inte njuta av vistelsen, oavsett hur kulturellt och historiskt viktigt allt omkring mig är.

Känner tvärtom. Som liten reste familjen runt hela världen.

Sen gillade jag inte att resa på väldigt länge.
Men har blivit intresserad igen.

Älskar att resa, skönt att byta miljö ibland och få uppleva storslagna platser. Spännande att pröva annorlunda mat se historiska platser och kunna njuta lita av tillvaron . Försöker resa minst 5-6 ggr per år. Lägger hellre tusentals kr på resor än massa onödiga prylar.

Hej,

Österut med ’rätt’ flygbolag samt vid rätt tid på dygnet och det brukar funka rätt okej - iaf. med frekvent intag av dricka, TV serier på paddan och brusreducerande hörlurar.



Har slutat med det för jobbresor - portföljen tar mycket stryk när den hela tiden ska trängas in bland kabinväskor etc.

Helt underbart att resa. Förstår mig inte på folk som tar 4-5 veckors semester och stannar hemma eller reser runt i Sverige, vad är meningen med det?

Hatar att resa. Reste utomlands mycket på 90-talet, nu vill och lämnar jag inte landet i princip.
MEN är glad att jag varit utomlands tidigare.

Har dessutom blivit ointresserad, trött och blasé gällande det mesta så resandet är bara ytterligare en sak jag slängt på skräphögen.

Japp, det är min personliga åsikt. Men har tagit bort Rom som incitament för att gilla att resa.

Imorgon kanske jag lägger till något, beror på hur sur jag är.



Venedig är ju som sagt ännu värre när det gäller turister, hela staden är ju en turistfälla.
Men kan hålla med om ditt argument. Jag tar bort Rom.

Då återstår endast att resa för att slippa mörkret.
Akutresor för att besöka eller hjälpa vänner och släkt får väl gå an också. Men själva resan är ju inget nöje.
Affärsresor får man ju betalt för, men är ett rent helvete såvida man inte har privatjet att tillgå. Men även det är bökigt.

Är inte bredare för det, dessutom är de som sitter där ofta inte bara långa utan även breda.

Brukar kämpa febrilt för att åtminstone få en ledig stol bredvid, men numera är det business eller inte alls som gäller för långresor. SAS Plus duger också.