Att alla missar Island. Paradiset i Europa om man tål lite blandat väder och oslagbar natur.

Edit: Bodde där i två år. Språket är också sagolikt vackert.

Sverige är ett tramsland, men nästan alla personer tycker att de bor i det bästa landet oavsett hur det är. Det är en rejäl hjärntvättsprocess man utfört själv.

Kollar man Youtube klipp om de bästa länderna att bo i dyker det lik förbannat upp folk från Afghanistan och Burma och undrar varför inte deras land var med på topp 10 listan.
Sverige är väl möjligtvis bästa landet att överleva i.

Detta.

För ett tag sedan bodde jag också där. inte så länge som du, men tillräckligt länge för att lära mig älska landet.

Om det vore möjligt skulle jag gärna åka dit igen för att bli islänning resten av livet.

Annars är även Danmark trevligt att bo i. Bara man kommer över språkbarriären. Schweiz har jag besökt frekvent senaste åren och lärt mig uppskatta. Jag ser få nackdelar där.

Vetifan var jag vill bo, men Sverige är tyvärr inte det bästa alternativet.

Väljer mellan Luxemburg, Andorra, Liechtenstein,

Tyskland har allemansrätt - Jedermannsrecht.

Om man har lite sunt förnuft och ett uns av geografikunskap, så föreslår man inte " Japan " när någon frågar efter ett land i Europa...

På vilka konkreta sätt är Norge ”25 år efter Sverige”? Ge gärna exempel.

Ifrågasätter inte, är bara nyfiken.

Vilket jävla trams. Jag är evinnerligt trött på alla svenskar som i antingen okunskap eller någon malplacerad form av skämtsam sarkasm ska ondgöra sig över Danmark och danskarna. Det är ett på alla sätt bättre land än Sverige - naturen undantagen. Det är rasrenare, rikare, närmre till kontinenten och inte helt genomsyrat av miljöpartister, fläskfior, rabiata feminister, bögvurmare, svartskallekramare och/eller annat pack.

Om jag inte känt en sådan avsmak inför det danska språket hade jag flyttat i dag. Hellre en danskjävel än en fitta till svennebanan som tror att man är hipp och med i svängarna för att man bor i Europas sämsta huvudstad och inte säger neger.

skulle säga estland. fina damer med trånga analhål

Beror sig lite på.

Med klen inkomst ter sig de nordiska länderna som bra alternativ.
Har du lite flis torde du trivas bättre i öststater i forna sovjetunionen.
Har du ännu mer flis borde Schweiz vara lockande. Schweiz är Sverige som det borde vara.

Fast det är ju inte dålig tillgång på sådana saker i Norge. Det är något du hittat på för att rättfärdiga din egen åsikt.

Stavanger vidare... Du kan ju inte jämföra oljestaden nr 1 i typ västvärlden, med dess prisbild, inkomster och bostäder/bilar med resten av Norge.

Jag bor billigare än hemma, kläder och liknande är ungefär likvärdigt prissatta, mat och dagligvaror runt 25-30% dyrare, bilar alltid dyrare. Däremot tjänar jag ungefär 200 000-250 000 mer om året här än jag gjort på motsvarande jobb i Sverige.

Samhället är mycket säkrare, här är mindre invandrare, polis, sjukvård och sociala instanser fungerar. Det finns ingen karensdag om du blir sjuk och semesterpengarna betalas ut utan skatteavdrag vilket ökar semesterköpkraften hos norrmän. Slutligen är min kommunala skattesats något lägre (ca 5%) än den var i kommunen jag bodde i i Sverige senast, vilket innebär att det jag räknat upp får jag billigare än sämre standard i Sverige.

Ridå.

Problemet är att de objektivt sett bästa länderna också är dyrast att bo i. Schweiz, Luxemburg och Liechtenstein som några varit inne på.

För en svensk är det antagligen bäst att bo i Sverige men om man pallar att byta språk så är Danmark grymt. Framförallt är danskarna mer frispråkiga vilket ger mer intressanta samtal.

I Köpenhamn får man även närheten till Sverige samt även kontinenten så om jag skulle flytta utomlands skulle det antagligen bli dit.

Sämsta med Sverige är skatterna. Brotten kan man köpa sig fri från. I min kommun har det inte skett något våldsbrott dagtid på flera år. Minns inte ens senast det var ett mord här men det är minst 10 år sedan. Jag känner inte till något fall över huvud taget.