Jag har har varit i många länder, nästan överallt i världen men jag har aldrig någonsin uppskattat varken resorna eller semestrarna på plats. Allt har bara varit jobbigt, och ingenting särskilt spännande och inte det minsta roligt.
Jag har bara lidit.
Jag trivs bäst hemma men här finns inga kvinnor som passar mig, och som jag passar för.
När jag åker fyller jag mig med en halv burk benso och 10 gram pregabalin innan man går igenom röntgen.
Jag sover under flygresorna. En par gånger har jag suttit vid gaten någonstans Kina och vaknat morgonen därpå. Flyget har gått sedan länge och vakterna har bara pekat på utgången. Märkligt nog har alla saker varit kvar. Ingen som tagit eller rört något.
Städpersonalen brukar väcka mig, jag kommer fel och yrar på flygplatserna. Trillar i rulltrapporna, pissar ner mig osv. Rena turen att inget allvarligt hänt, eller så struntar vakterna och polisen i mig.
Väl framme på hotellen får jag ingen ro. Jag köper en flaska vatten och en limpa skivat ljust bröd som jag har på rummet. Det är oftast bara det jag äter.
På kvällen går jag ut och knarkar och letar horor. När jag är färdigt är jag trött på livet och vill hem igen.
När jag väl kommer hem har jag avtändningar som heter duga, och som fasiken varar för evigt.
Jag skulle helst av allt bara vilja stanna i sängen för gott och aldrig mer göra något. Men jag är man och har sexualdrift, därför måste och vill jag trots allt åka och finna kvinnorna.
Vad ska jag göra för att resorna ska bli lite mer bekväma? Hur ska jag göra för att orka? Det är fruktansvärt jobbigt alltsamman. Hur orkar ni åka på semester?