Ursprungligen postat av tinzelinz
Här om dagen tog jag och tjejen nattåget hem från fjällen. När jag gick in i vagnen runt kl 00 noterade jag en far och dotter på översta planet, ett ledigt mellanplan och på en av de lägre sängarna en man som redan låg och sov med sin väska som kudde (obs, red flag!! Prison habit). I varje fall, tjejen tog ena mittenbädden och jag bäddade upp i den andra sängen längst ner för att slippa klättra omkring och lade oss sedan och sov, inga konstigheter.
Klockan 02 vaknar jag av att väskmannen står och rotar i min säng, hans ögon ser helt tomma ut men jag kan inte avgöra om han sover eller är vaken. När jag frågar vad han håller på med blir han genast hotfull. Mannen fortsätter rota och börjar gapa om att hans flickvän ligger i min säng, "VAR ÄR MIN BRUD!!". Jag försöker få honom att sluta men han verkar liksom som i psykos? Efter en stund la han sig i sin säng igen och slocknade, och där satt jag gaaanska skärrad. Kan också nämna att detta var en stor man med uttalad nasse-look så jag blev absolut skraj.
Jag somnar inte om utan sitter resten av natten med klockan runt knogarna och stoppar i snus efter snus för att hålla mig vaken (mest orolig för tjejen).
Kl 03.30 händer det igen, väskmannen ställer sig upp och börjar rota, jag frågar vad han letar efter och möts återigen av den där svarta blicken. Mannen börjar röra sig mot min flickväns bädd och försöker börja rota omkring där, varpå jag rycker tag i honom hårt och skriker "Nej, det är inte din tjej, det är min tjej". Mannen fortsätter gapa om sin flickvän och är så arg och stark, men läggar sig snart igen och somnar om. Han vaknar senare igen vid ännu ett tillfälle men går då bara på toa efter lite gap och skrik.
Det sjukaste är att min tjej och de andra två sov igenom allt detta? Dessutom snarkade han som en jordbävning, hur de höll sig sovandes kan jag inte förstå.
Mannen hade ju tydligt någon PTSD eller psykosproblematik. Detta fick mig att tänka på hur oförutsägbara folk är i sömnen och att man egentligen ALDRIG bör sova bland främlingar. Nu är jag nyfiken! Finns det någon annan där ute som varit med om något liknande? Måste ju ha hänt andra sjuka grejer med folk som typ går i sömnen eller vägrar hålla käften när man ska sova etc.
Berätta gärna era upplevelser.
Åkte ganska nyligen tåg (långväga), och in i min kupe kommer en svettig, orolig blatte, med en väska. Spattig, stirrig, torkade händerna på sina byxor. Jag kan säga att jag inte slappnade av en sekund, förrän efter cirka 20 mil. Ständigt beredd att skydda mig, kontakta tågvärd, polis, Säpo.
En tur med SJ brukade ju vara: Vackra svenska vyer, smörgåsar, varm choklad i termos, mys, glädje, värme, härlig spänning - inte DETTA. Babbarna förstör HELA SVERIGE, vad de än rör vid blir till aska.