Vad har du för båt?

[QUOTE=CV-Senior|85831889]Jag får ju ändå säga att jag enejblade hennes återfall. Jag var också nyfiken på hur disciplinerad hon kunde vara i sitt bruk, eller om det är ett missbruk.
Nu har jag svaret så visst, jag köpte en erfarenhet.

Nu blir det dubbla budskap men - seriösa missbrukare tål inte stora förändingar i början av torkan. Vi seriösa missbrukare borde jag nog skriva. Detta kan ta lätt ett par år innan "början" är över. Bara för att tydliggöra som du nog redan har förstått. Men har du tid att prioritera henne och alltid finnas fysisk tillgänglig så kanske har ni tur.

Det andra då att jag skulle inte låtit henne stanna på min båt. Tagit upp den på bevakad och kvalificerad varv utrustad med väl undangömd GPS som kan larma dig i Sverige. Ovh varvet sulle givetvis gett en genomgång med båten och reparerat endast enligt dina direktiv dvc vad får bytas ut och till vad.

[QUOTE=rantaruntirinki|85856575]

Grejen är väl att hon inte anser sig vara beroende, men ändå missbrukare.
Periodare skulle man kanske kunna säga.
Mellan sina perioder är hon helt normal. Underbar människa, trevlig och varm.
Hon har på eget arbete hållt uppe i 8 månader när vi träffades så jag litade ju på det.
När jag var i Sverige kunde jag ju inte göra något men nu när jag är tillbaka är det ju annorlunda och jag trodde det kunde bli bra.
Nästa gång hon tar ett återfall så vet hon att hon förlorar mig och jag tror faktiskt att hon tycker det är viktigare. Hon vill verkligen komma ur det.
Jag har själv missbrukarproblematik så jag kan förstå hennes kamp men också förstå hur lätt den kan bli meningslös.

Skulle vi segla härifrån till en plats där det inte finns något crack skulle hon inte ha problem. Kanske känna lite någon kväll men eftersom det inte finns så skulle hon släppa det.
Återfallet hon fick denna gång kostade mig 500kr så det är ju inte hela världen ekonomiskt men det känns ändå inte bra såklart. Mest för att jag förlorat tillit och respekt för någon jag kunde tänka mig att bygga ett liv med.

Jämför jag mig med andra här i CV så är det nog jag som extra känslig. Naiv svensk... En riktig man hade inte brytt sig, sånt händer.
Men jag är ju den jag är. En riktig man står upp för sig själv och faller inte in i stereotypen "tuff kille" som många verkar göra.

Det är lite sådant struggel som blir när man bestämmer sig för att försöka anamma en annan kultur och lära sig bo här. Man får ta lite skit.

I morse trippade vi ihop lite md, samla tankarna...

Jag somnade efter ett tag och vaknade upp utan henne. Ringde hennes telefon men en snubbe svarade, pratade kreol, sade dres mill, d v s 3000.

Så, hon drog, lånade på min telefon. Jag åkte dit, trevligt ställe, jag snackade med bossen, köpte tillbaka min telefon för 3000. 300 svenska kronor.

Så, det sket sig helt enkelt. Hon är den hon är, hon är den hon var. Skönt att jag fick tillbaka telefonen, hon snodde inget annat som jag sett ännu.

Jaja, life is a bitch. 🐵
Det känns ändå rätt skönt att hon rog beslutet och inte jag.
Nu får det bli ordning i stället för kaos.

Återfallet hon fick denna gång kostade mig 500kr så det är ju inte hela världen ekonomiskt men det känns ändå inte bra såklart. Mest för att jag förlorat tillit och respekt för någon jag kunde tänka mig att bygga ett liv med.

Jämför jag mig med andra här i CV så är det nog jag som extra känslig. Naiv svensk... En riktig man hade inte brytt sig, sånt händer.
Men jag är ju den jag är. En riktig man står upp för sig själv och faller inte in i stereotypen "tuff kille" som många verkar göra.

Det är lite sådant struggel som blir när man bestämmer sig för att försöka anamma en annan kultur och lära sig bo här. Man får ta lite skit.

Aj då... Ja, så kan det gå. Upprepar att det INTE fungerar att regelbundet kröka, punda och flumma runt på allt möjligt annat men försöka förbjuda henne att använda just crack... Missbruk och missbrukares sug fungerar inte så. Om ni hade velat försöka vara drogfria tillsammans hade ni haft en chans.


Inte för att det spelar någon större roll nu..., men menar du med 500 kr "återfallet" i förra veckan? Jag misstänker ju annars att du får lägga på både harpun, surfplatta, tandläkarräkning och div småsummor som du inte ens tagit upp här på ett återfall som i princip varat nästan ända sedan du stack till Sverige i början på sommaren!


Tja, fast missbruksproblematik är sig väl rätt lika världen över. Kanske en mer liberal inställning till att vara zonkad i CV förvärrar problemet. Nu är väl en del av grundproblemet att infödingarna ser dig som en rik västerlänningen som det handlar om småsummor för...
Antar också lite fördomsfullt, apropå det du skriver om "stereotypen tuff kille" att en "local" snubbe helt enkelt hade gett henne en omgång innanför hemmets fyra väggar om hon stuckit med det sista av hushållspengarna för att köpa crack och sedan hade det suttit ganska mycket längre in att ta sig ett återfall än vad det gjorde nu med en "mesig" svensk som har bankkontot fullt ändå... Inte för att propagera för kvinnomisshandel alltså...

Det verkar som om jag fått ett ljumskbråck dessutom så nu behöver jag lära mig hur sjukhuset funkar. Jag måste gå till en privat läkare och betala för mig. De kan förmodligen inte engelska heller men jag får peka. 😁
Ca 20.000kr misstänker jag att det går på.
Åka till Sverige och göra det där blir väl nästan samma belopp med biljetter och allt så jag kan lika gärna göra det här och slippa resandet.

I morse trippade vi ihop lite md, samla tankarna...

Jag somnade efter ett tag och vaknade upp utan henne. Ringde hennes telefon men en snubbe svarade, pratade kreol, sade dres mill, d v s 3000.

Så, hon drog, lånade på min telefon. Jag åkte dit, trevligt ställe, jag snackade med bossen, köpte tillbaka min telefon för 3000. 300 svenska kronor.

Så, det sket sig helt enkelt. Hon är den hon är, hon är den hon var. Skönt att jag fick tillbaka telefonen, hon snodde inget annat som jag sett ännu.

Jaja, life is a bitch. 🐵
Det känns ändå rätt skönt att hon rog beslutet och inte jag.
Nu får det bli ordning i stället för kaos.

Det är ju dessutom så att vi har byråkratiserat sjukvården i Sverige en hel del. Så först ska du boka en tid på vårdcentralen hos distriktsköterskan, har du tur kan din husläkare kika in i undersökningsrummet och titta på dig där samma dag. Annars får du en annan tid en annan dag. Sedan ska en remiss oftast skickas till en specialist som bekräftar att du behöver en operation. Och sedan en rejäl väntetid på det... Dvs kanske åka fram och tillbaka till CV under väntetiden.
Så kanske lika bra att få det fixat i CV. Antar att några extra dollar eller Escudos i läkarens hand ger dig en operation inom nåÅœn vecka... Och en så högt utbildad person som en läkare kommer naturligtvis att prata engelska. Får du bara tag i någon lokal häxdoktor som inte kan annat än kreol så ska du leta vidare...
Däremot hade jag personligen kanske hellre suttit och läkt operationssår hemma i tempererat klimat i Sverige än i fukten och hettan därnere...

Är det ens riktigt allt det du skriver ? Eller bara en historie du har hittat på för "underhållnings" skull?

Du har jo någat av ett "äventyrlig" liv. Wooow ! Så mycket spänning som du dra dig till . Den båten verka inte bra för dig. hehe

🤣

Det är faktiskt mitt liv jag beskriver.

Och du har rätt. Jag har knappast utvecklats fysiskt sedan jag stack iväg.
Jag har däremot gjort en satans massa misstag som jag hoppas att jag kan löra mig ifrån.

Men just nu ser det mörkt ut.

Här sitter jag, rånad av kvinnan jag hade förtroende för, upptäckt droger, dricker varje dag...

Som någon tidigare i tråden skrev, en bilolycka i slow motion. Nu försöker jag ta mig ur bilen... 🤣