Håller med i avseende på kultur, dock är vi bland de fattigaste i världen om man ser till levnadsstandard. Här är alla överbelånade och tar med sig matlåda till jobbet. I Kina och Indien har medelklassen städhjälp och privat chaufför i många fall, de äter ute alla måltider och har råd att ta taxi varje dag om de vill. De har även råd att köra ny BMW.

Knappt att överklassen har råd med detta i Sverige. Vi har för mycket skatter och regleringar som sätter stopp för oss att leva hyggligt.

Att dom människor som är genuint lyckliga i 9 fall av 10 är fattiga och äger nästan ingenting. Att leva i en lite isolerad by där man inte ens har elektricitet, pengar eller jobb förutom att man typ odlar lite grönsaker eller ris som man sedan byter mellan varandra i många fall verkligen mår genuint bra och är som en enda stor familj. I såna mindre samhällen jag besökt både i Asien och i Sydamerika har jag aldrig hört en enda person gnälla om hur jobbigt livet är, kriminalitet existerar knappt och ingen äter SSRI som godis pga stress/ångest.

Pengar, status, materiella ting och individualism kommer aldrig göra människor lyckligare än dom som har familj, nära vänner och känner sig älskade och som att dom är en viktig del i deras gemensamma samhälle

EDIT: Något som också är väldigt påtagligt är hur annorlunda vi svenskar beter oss mot varandra om vi stöter på varandra på resande fot på andra sidan jordklotet medans här hemma skulle man aldrig få för sig att börja en spontan konversation med någon helt okänd på bussen.
Detta gäller även invandrare/2a generationens som man ofta undviker här hemma men råkar man träffa någon på en avlägsen ö i indonesien så blir man vänner på 5 sekunder och nästan alla kulturkrockar osv som finns här i Sverige inte existerar alls på samma sätt

Att de inte är så illa med fattigdom, att alla hjälp organisationer kör på nån skuld empati hjärntvätt men när man väl är där så inser man att fattigdomen är relativ och lycka flyktigt.

För mig som har levt nästan 10 år utanför Sverige så skulle jag nog kunna mala på hela dagen.

Häromdagen ploppade några Svenska turister förbi och jag hörde dom prata med en annan utlänning med stolt ton "in swiiiidän we häv friii hälfcare". Sånt får mig att rycka i hela kroppen. Det här sättet många beter sig på. Vi ska vara humble och fina à la jantelag men fan vad det går utför när man är utomlands. Allt något land har gjort har vi gjort bättre mm.

Häromdagen insåg jag hur jag inte kan göra någonting utan bank id med svenskt kort. Fick som svar att jag behöver bara komma in till valfritt bankkontor i Sverige så fixas allt. Jag bor och jobbar utomlands jag kan inte bara "gå till kontoret". Nu har jag ändå utländsk bank som kör otp koder till mitt mob nr istället för bank id och svenskt trams så när jag besöker kontoret nästa gång så är det för att stänga kontot. De kan behålla mina 3kr om det sker på under 1min.

Hur långt i framkant Skandinavien befinner sig utvecklingsmässigt jämfört med de flesta andra länder både i Europa och övriga världen.
Vi är långt före majoriteten av världen inom områden som teknik, kommunikation, automation, social och övrig jämställdhet o.s.v.

Att jag är en lokalperson.

-mina punkter

+ Maten är faktiskt riktigt bra jämfört med genomsnittstället utomlands
+ Realtivt lätt att få bra service från myndigheter, det mesta finns onlineÅœ
+ Jag tycker nästan alltid att folket är trevligt när man kommer hem. Serviceinriktade på riktigt
+ Jag tycker om årstiderna, en sommar känns så mycket bättre om man haft en riktigt kall vinter.

- Skattesystemet och pensionerna är ett skämt. Tomma hål.
- Tafattheten genomsyrar samhället. Ingen vågar ta de rätta tuffa besluten, allt blir mellanmjölk
- Sjukvården har blivit urusel. Man har hört många skräckexempel. 12-24 timmar väntetid på akuten med brutna ben, månader för att göra en viktig operation.
- Brottsligheten, men det har att göra med tafattheten
- Skolan (som brukade vara styrkan i Sverige) har också att göra med tafattheten

Att resorter är så jäääääävla tråkiga men att folk som bor på resorter tror att alla skulle göra det om de hade råd.

Oavsett nationalitet på gäster och destination slår det fan aldrig fel.

Jag har lärt ungarna att man tar två dagar på ett "fint" ställe för att jobba sig ur jet lag o vänja sig vid värme o sol o sen natten innan hemfärd så man får bättre transport till flygplatsen men däremellan är det billigt-hak-liten-pool som gäller oavsett om man bara vill ligga vid pool eller ut och se grejer.

Sen har jag lärt mig nåt så töntigt att om man är trevlig så är 95% av alla människor trevliga. Utom folk som bor på resorter då.

Jag känner mig priviligierad varje gång jag ätit mig mätt.

Att nästan alla länder där majoriteten av befolkningen är vit förutom Japan och Sydkorea, är högkulturer. Rent, fint, tryggt, civiliserat, strukturerat, lojalt och gemytligt.

Jag har rest överallt. Enda undantaget är fåtal östeuropeiska länder, men de kommer med stormsteg. Kommunismen är över.

Resten är skräp. Totalt skräp.

Sverige har inget klasssamhalle som resten av varlden. Det finns inga fattiga i Sverige men samtidigt sa ar bidragskulturen helt bissarr. I andra lander sa jobbar man aven om det bara ger mat for dagen. Dte kan vara allt fran att salja notter till att tvatta bilrutor i en korsning.

Det hanger ihop med forsta punkten. Ovre medelklassen har det battre i princip alla andra lander. Det lonar sig att utbilda sig och att tjana pengar. Man har ett betydligt lyxigare och roligare liv. Man gar pa resturanger och aker pa weekends inom landet mest hela tiden, aret runt. I sverige sa ar ovre medelklassen mer av det som gor att landet annu gar runt pa ett hyfsat satt. De sliter och sliter men far knappt nagor for det. 10 av arets tolv manader ar bara inriktad pa jobb och att vila pa helgen. Att brytpunkten for att betala 20% extra skatt redan gar vid 500 000 kr visar hur mentaliteten ar uppbyggd. Ingen ska fa ha det for roligt och komma upp sig.

Sveriges sociala liv ar efterblivet. Ens umganga bara krymper och krymper. I resten av varlden sa blir man medbjuden overallt, vare sig man ar i ett par eller som singelman. I sverige sa umgas bara par med andra par och singelman med andra singelman. I ovriga varlden sa ar umganget mycket mer blandat och dynamiskt.

I sverige sa lever man bara for vissa specifika tider pa aret. mitten av augusti-jul ar bara jobb. Januari,februari,mars ar manader som bara ska klaras av. Svenksen lever ett kort liv pa det sattet da man bara "lever" fran pask till mitten av augusti. Ju narmare ekvatorn desto mer utspritt ar det som en grundregel. De tre roligaste helgerna under ett ar kan vara i januari, februari och november utomlands. I sverige ar det nastan alltid i juni och framst juli.

Synen pa prostitution ar sa annorlunda att det kanske ar den storsta skillnaden. Det har sin grund i att kvinnor har en annan roll i manga lander. En snygg ung kvinna kan komma ut ur fattigdom genom att hitta en rikare man. Att vara en vacker och charmig kvinna ar beundransvart . Strippklubbar och liknande ar vanligt i stadsbilden. Att da valja att salja sex och tjana 5-10 normala manadsloner ses inte som konstigt eller hemskt. Det ar verkligen langt ifran snack om "valdtakt" och liknande trams i resten av varlden.

Svenska sommaren ar speciell. Det ar en cliche men den har nagot frascht och vackert over sig. Nastan lite vemodig och skor. Energin i landet helt annorlunda. Svenska vintern soder om dalarna ar dock totalt overskattad. 5 dagar sno vager inte upp 2-7 grader mulet och morkt i 3 manader.

Maten pa ica och coop haller valdigt hog klass. Allt fran billiga fryspizzor till leverpastej. Det ar prisvart och bra. Resturanger och hela den kulturen i Sverige ar dock vardelos.

Barer och framforallt nattklubbar ar hemska i Sverige. Men det ar nog allmant erkant vid det har laget.

Trafiken i Sverige ar underskattad. Den flyter pa nastan overkligt bra jamfort med andra lander. Luften ar inte alls fororenad och mixen mellan transportmedel ar optimal. I manga stader sa cyklar 20% av befolkningen som transportmedel. Utomlands sa ar det inte ens 0,02% enligt min erfarenhet.