Funderar på att hälsa på en polare på Sri Lanka. Fick ett meddelande på Facebook Det känns jobbigt. Var ska man börja? Allt tar emot efter att man stannat av efter pandemin. Var ska man ha tex alla vitaminer, sladdar till allting och sånt. Om man bara åker så står man där och ska fixa och dona med allt. Jag vill inte men nånstans hade jag behövt komma iväg.
Hur kommer man iväg? Var börjar man? Hur gör ni? Det känns tungt. Förstår ni hur jag känner?

problemet är nog att du tänker för mycket, enklaste sättet att komma igång med något är att bara bestämma sig, sedan bara göra utan att känna efter..

Börja med att planera när du ska resa, sedan boka biljetter, boende osv.

Sen efter det är fixat kan du börja fundera över vad du ska packa med dig.

Beställ biljett och packa för någon dag, resten kan du köpa där nere. Du skall inte tänka så mycket, det du i så fall skall tänka på att du nästan blir en ny människa efter att ha kommit hem.
Resa är bra för själen, massa nya intryck och nya människor och inte det tråkiga vardagliga som det lätt blir om man är hemma hela tiden. Jag har alltid en resa inbokad så jag har något och se fram emot.

Jag fattar inte vad som har hänt med mig sen 2020. Jag var i fräsen överallt. Sicken kraft jag hade, och nu verkligen bara som ett visset löv. Jag har inte rört mig mer än 10 meter på tre år.
Sommaren i Stockholm är hemsk med så långa ljusa dagar när solen bara slår in i huset. Passa på medan solfan ändå är uppe och komma hem till jul blir lagom. Men detta är inget jag gör med nöje. Inte en millimeter. Pssust men jag har inget annat val.

"Kan inte du åka hit istället. Jag bjuder på allt. Även om det hade funnits överflöd av både kvinnor och droger i Stockholm så skulle jag inte åkt dit. Not even once in a billion years. Vad gör du ens i Sverige? Fuck it."

Om det handlar om att du är lat kan ju denna kompisen till dig åka till dig, hjälpa dig med allt du behöver för att sedan åka med dig till sig

Eller att du tar med en kompis nära dig som hjälper dig

"Hålla kvinnor och mat under en längre tid"

Låter som att din polare är handikappad eller kidnappar kvinnor. Hur som haver, skit i det. Vem fan åker till Sri Lanka.. Det är ju fan ett övergivet skepp där befolkningen demonstrerar för.. Ja, inte fan vet jag. Det är väl ett ruttet land och nu vill din "polare" ha ner dig i fördärvet.

Jag hade gärna åkt. Bara att lära sig hur man gör för att "hålla kvinnor en längre tid" hade varit värt besväret.

Jag förstår vad du menar du är troligtvis likt mig någon som lätt blir "bekväm" av sig.
Visst jag älskar sandstränder med palmer men har det tillräckligt bra i Sverige och hela grejen med resan o planering etc för att enbart vara utomlands en kortare period är ej nog.
För att jag ska vara motiverad nog o åka utomlands så måste jag nästa gång kunna vara i landet minst 10 veckor eller mer o pallar ej resa runt heller utan då vill jag bo på samma plats.det

Nej jag får ta nått. Narkotika helt enkelt. Det var så jag klarade mig innan. Det går inte annars. Inte i det skicket jag är.

Javisst fan är det ruttet och inget funkar. Man kan bara vara ute på natten dessutom. Hettan är bedrövlig, och jag pallar inte bo hos honom. Inte han med mig heller. Jag måste ha allting planerat i detalj.

Han har massa fnask som han håller sig med. Jag fattar inte men verkar på nått sätt kunna göra som han vill. Struntar i polisen när han köper knark.

Haha jag förstår precis hur du känner. Hela upplägget ser tungt ut redan på pappret, och sri lanka är jävligt långt bort.
Pallar man klimatet?, och som vanligt kommer man att glömma nåt viktigt hemma samtidigt som man släpar med sig nåt man aldrig kommer att använda. Inte kan man shoppa med sig nåt hem heller för väskan är redan full när man åker. Klarar man av maten där nere? Eller kommer man att spy ur sig tarmarna i dagarna tre så fort man landat? Nej huga.

Jaha på så vis. Det verkar struligt och sen massa knark på det. Nä fan, bli hemma i stället. Semestrar ska vara vilsamma och inte generera ännu mer besvär.