Ursprungligen postat av heliotrop
Topp 2:
Paris och London. I Paris har jag inte varit sen innan pandemin men det var ju rena rama Marocko sist jag var där (2018). Man åker till Paris för att se "De franska klichéerna", gubbar i basker som spelar boule, eleganta överklassdamer som spatserar med en cigg i käften och har chaneldräkt, gubbar som diskuterar livligt vid bardisken över en espresso.... vad får man, arabgäng arabgäng arabgäng. Detta började iofs redan på 80-talet.
London är det bara indier och pakistanier. Överallt.
Paris har jag inte varit i på nästan fyrtio år och redan då (-84) härjade zigenarungar i gäng i turistområdena vid Louvren o parkerna. De omringade förvirrade turister o tryckte upp teckningar i ansiktena medan övriga små as plundrade väskor o fickor. Jag hade blivit varnad så jag smällde ungarna hejvilt med min handväska så de förvann som en kulsvärm till nästa stackars turist. När jag nu hör att läget i staden blivit ännu värre är det nog bäst att låta minnen av de ändå fina stunderna i Paris vara nog!
London är hopplöst, det är inte England, det är en mix av Karibien( utan stränder) och Pakistan. Utanför London däremot kan man ha tur att komma till småstäder där man kan vandra en hel dag utan att behöva se en enda huckleklädd arabkvinna, helt fantastiskt! Jag besökte för några år sedan en sådan stad o undrade varför jag mådde så bra av att strosa runt och insikten slog mer som en blixt, det var ju som att gå runt i en svensk stad för femtio år sedan, denna underbara homogenitet o trygghet.