Tjaba.
Sitter i djungeln utanför Kep och har det gott, väldigt naturskönt här med havet åt ena hållet, djungel och berg åt andra hållet.
Kep är dock en väldigt liten by, med andra ord i minsta laget för en ensam resenär som jag så hoppar på bussen vidare till Kampot vid lunch.
Tittar någon enstaka gång på SVT Play, men livet i Sverige känns mer främmande än någonsin, kan inte tänka mig att byta tillbaka mer än att kanske hälsa på någon månad eller två om året.
Jag menar 18 November och här sitter jag på terassen i morgonsolen med 30 grader i skuggan, sval o skön bris och tittar ut över bergen, vad jag hade gjort i Sverige vågar jag knappt ens tänka tillbaka på, satt på en kaffe och blivit sittandes framför datorn halva dan medans duggregnet aldrig slutade från den mörkgråa himlen, Huu-jedanmig!
Sorry för obesvarade PM, datorn är helknas och slår ifrån uppkopplingen (nästan) hela tiden.
Se om man kan skriva lite mer också utan att den slår ifrån..
Spenderade en dryg vecka i srey-moms hemby, en rural village i provinsen Kompong Cham, som att resa tillbaka till 1800-talets Småland.
Ingen elektricitet, inget rinnande vatten, hon hade 10 syskon och vi låg väl 6 - 7 st. på övervåningen i det mkt spartanska huset med jordgolv. Dom var självförsörjande på ris och fiske.
Barnen började grina efter mamma när dom såg mig, den första västerlänningen de någonsin hade sett.