Ursprungligen postat av Annabella83
Hm. Eftersom det är vi som jobbar som ska finansiera det hela är det inte konstigt med vissa ifrågasättanden. Inte så roligt att behöva lägga runt 70 procent av allt man tjänar på olika skatter..
Stackars lilla Annabella. Skönt för dig att du är frisk och stark och klarar att gå till jobbet varje dag. Har du någonsin hört talas om att det finns svåra sjukdomar och skador man kan drabbas av som människa? Hur tycker du att situationen ska lösas för den som är sjuk/skadad? Ättestupa? Avrättning via injektion? Alla är inte bättre bemedlade av födsel, eller har råd med privata sjukförsäkringar. Ta tex. barn som misshandlats och missbrukats under uppväxten och är så sönderslagna i själen att de aldrig kan bli fungerande vuxna. Empati? Eller den som blir njursjuk och successivt förlorar all ork och kraft. Eller cancersjukdomar, som du säkert känner någon som har. Hur ska man kunna leva den tid man har kvar om inte ersättningar fanns, tänker du? Man väljer inte själv sina sjukdomar och skador, så varför ska man ensam bära ansvaret för dem?
Det är en jäkla ynnest att få vara frisk och arbetsför, och då kan man tycka att det inte är någon större uppoffring att dra hjulet lite för andra också. Det är trångsynt och omoget att bara se till sig själv och att inte förstå andras livsvillkor. Om det fanns en femårig kurs i Att leva som sjukpensionär hade jag rekommenderat dig att gå den. Efter fem år på lägsta ersättning och med en avvägd blandning av sjukdomssymptom, lite konstanta smärtor, sömnbrist, rörelsehinder kanske och lite läkemedelsbiverkningar, så får vi se hur det står till med gnället efter det.
Nu är du kanske personlighetsstörd och obildbar, men någon annan som läser kanske fattar vad jag menar.