Det första du ska tänka på är att du inte sitter i en flygplanskropp med två vingar på. Du sitter på en enda stor vinge med en flygplanskropp på. Vingarna kan alltså inte trilla av eller böjas sönder och hela konstruktionen klarar av mycket mer än de påfrestningar den faktiskt utsätts för.

Denna vinge är konstruerad så att den inte kan falla rakt ner. Har den bara höjd så måste den liksom framåt. Det gäller alla flygplan, både stora som små, och den förfinade konstruktionen ger alla plan ett glidtal på höjden gånger tio. Om planet är tio kilometer meter upp så kan det alltså glidflyga 10 mil. Och rutterna ligger så att det nästan alltid finns flygplatser att landa på inom det här talet ifall något skulle hända.

Visste du förresten att alla flygplan glidflyger när de landar? Under inflygning går alltid motorerna på tomgång och man reglerar planets fart genom att höja och sänka nosen. Så även stora trafikflygplan är till för att glidflygas med, inte bara små flygplan.

Det andra du ska tänka på är att det finns back-up-system för precis varenda sak ombort. Bränslet räcker alltid till minst en reservflygplats om det skulle vara dimma eller andra saker som gör att man inte kan landa på ordinarie flygplats. Ofta har man bränsle till två reservlandningsplatser och de är utsedda långt innan flygningen börjar. Pajar en generator finns det två till. Pajar ett hydrauliksystem finns det ett till. Pajar en motor finns det minst en till. Pajar mekanismen som fäller ner landningsställen så går de att fälla ner manuellt o.s.v. Det finns som du vet till och med en back-up på piloten, och de äter aldrig samma mat, för säkerhets skull.

Jag frågade en gång en pilot om han någonsin råkat ut för allt det här jag just räknade upp med hydralikstrul och generatorhaveri. "Ja, alltihop" svarade han "men aldrig på samma gång". Olyckor sker inte för en generator pajar, utan när flera olyckliga omständigheter inträffar på samma gång. Det är här du får använda ditt förnuft och tänka sannolikhetslära. Att det ska gå så käpprätt åt helvete är helt sonika för otroligt för att man ska orka oroa sig.

En tredje sak att tänka på är att ett flygplan aldrig har störtat på grund av turbulens när de väl är uppe i luften. De är byggda för att flyga i alla möjliga väder och det flygplan finns knappt som under sin livtid får det värre än under sina provturer. Man vet helt enkelt att de klarar av alla väder man flyger i. Är det för blåsigt vid landningen så avvaktar man lite eller flyger helt enkelt till en annan flygplats dör det blåser mindre.

För det fjärde så förbättras säkerheten hela tiden. Efter gottröraolyckan, som ju berodde på att isbildningar på vingen for in i motorerna, så måste man känna efter med händerna på vingen innan man får ge sig av. Innan olyckan räckte det med att titta på vingen. Och för varje olycka ökas säkerheten på mer och mer och mer, små konstruktionsmissar rättas till och rutiner ses över för varje incident. Numera är det löjligt säkert att flyga.

Slutligen. Skulle piloter och flygvärdinnor hålla på med det där om det var farligt? Så jävla bra betalt får man inte för att hälla upp kaffe åt resenärer i ett stålrör. Dessutom är det tveksamt om flygbolagen är beredda att riskera ett flyplan värt hundratals miljoner och sjukt höga ersättningar till anhöriga till offer i en flygolycka. Det har helt enkelt inte råd att slarva med säkerheten.