Hur gick det med det här egentligen? Löste det sig? Hoppas det.

Jaha, då har man varit i Berlin. Sammanfattning av staden i ett ord är överskattad. Inte för att det egentligen var en trist stad, men för att den inte nådde upp till hypen. Kanske beror det på att jag är så långt ifrån en hip indielyssnande underground-hipster som man bara kan komma? Det finns massor att göra men ändå var hela vistelsen i Berlin ett stort "jaha är detta allt?".

Så lite pros and cons:
+ Närheten till Sverige
+ Relativt billigt
+ Bra och effektivt kollektivtrafikssystem (som också är billigt)
+ Bra och varierat utbud av restauranger, pubar och barer.
+ Bra shopping
+ Trevlig lokalbefolkning som pratar bra engelska.

- Sunkig och ful stad. Förfallelse, betong, klotter, skräp och tiggande illaluktande pundare/zigenare överallt.
- Tråkiga sevärdheter. Potsdamer Platz, Brandenburg porten, Alexanderplatz, Prenzlauer Berg, Checkpoint Charlie och Kurfurstendamm var bara ett stort "jaha?"
- Bristen på genuinitet, vart är de äkta berlinarna? Staden är full med folk, men nästan bara invandrare och inflyttade tyskar. Historien sitter i marken men inte i människorna.
- Alla Svenskar överallt. Jag reser utomlands för att undkomma Sverige. Vill jag träffa en massa svenska mediahipsters så kan jag åka till Södermalm.

En väldigt trist och missvisande skildring av staden, tycker jag. Listan över sevärdheter bör göras mycket längre, och ändras. Potzdamer Platz är knappast värd att nämna i sammanhanget.

Illaluktande pundare och zigenare - överallt? Det verkar, som om du bara rört dig i slumområdena.

Med din oförmåga att uppskatta kultur, är det lika bra att du stannar hemma i Partille.

Under veckan i Berlin kom det inte mindre än sex gånger fram olika tiggare på S/U-bahn (då har jag inte räknat med musikanterna som jag inte klassar som tiggare). På tre olika ställen såg jag zigenarkvinnor med drogade småbarn som vill ha pengar. Två kvällar när jag satt på uteservering kom det fram pundare och bad om pengar. Vissa kanske tycker sådant är bohemiskt och trevligt, men jag gillar det inte.

Jag vet och märkte att Berlin är fullt av kultur, men det som dominerade var ändå inget som intresserade mig. Generellt var det dock genuiniteten jag saknade. I andra städer känns människorna genuina för staden, i Berlin kändes det som att alla var turister, även lokalinvånarna. Kanske beror det också på att människorna i områden som jag var i som Kreuzberg och Prenzlauer Berg faktiskt nästan uteslutande är inflyttande?

Berlin var en trevlig stad men levde inte upp till förväntningarna då jag tycker att det råder en otrolig hype runt Berlin som jag inte tyckte gjorde skäl för namnet. Jag tycker t.ex. att Hamburg är en underskattad stad sett till mängden skriverier om staden.

Vilka sevärdheter rekommenderar du i Berlin då?

Tja... välkommen till storstaden! Så ser det för övrigt ut i Malmö och Stockholm också. Men sex tiggarmöten på en vecka låter inte mycket, du kan inte varit runt särskilt mycket?



Vad är det du är intresserad av inom kultur som du inte hittar i Berlin?

I Prenzlauer Berg och Kreuzberg är mycket riktigt de flesta inflyttade, men det är ju också i mångt och mycket det som skapar den atmosfär som råder i respektive stadsdel!



Inte för att verka pretentiös på något vis, men det finns inte en chans att du skulle hinna upptäcka Berlin på en vecka!

Jag gav dig en en hel drös med bra (enligt mig) tips på trevliga ställen, utifrån vad du efterlyste, i ett tidigare inlägg. Besökte du något av dem?

Jag bor i Malmö men tyckte det var ovanligt mycket tiggare vilket tillsammans med att staden är skräpig och grå rent arkitekturmässigt bidrar till att sunk-faktorn blir högre.


Jag skrev att det som dominerade inte intresserar mig, inte att jag inte hittade något

Du har naturligtvis rätt, men på en vecka får man ändå ett hum om vad man själv tycker om ett ställe.

Ja naturligtvis har du helt rätt i att det skapar en speciell känsla, men inte är det i form av genuinitet. Jag vill besöka och uppleva en stad för att prata med folket som bott i stan och har massor av intressanta saker att berätta om staden. Inte för att träffa nyinflyttande skandinaver. De kan jag träffa hemma. Men naturligtvis är det både något positivt och negativt. Till exempel var Berlin en stad där det var oerhört lätt att prata med främlingar vilket jag uppskattade.

Jag besökte följande sevärdheter: DDR-museet, Potsdamer Platz, Gendarmenmarkt, Treptower Park, marknaden i Mauerpark, Tiergarten (med riksdagshuset, Brandenburgerporten och Siegessäule), Alexanderplatz med TV-tornet och den där rosa gallerian, besökte Savignyplatz, vandrade efter Unter den Linden, Karl-Marx-Allee, Kurfurstendamm och Prenzlauer Allee, gick en guidad tur i Berlins undre värld, besökte KaDeWe och Europacenter, tittade på East-Side-Gallery, besökte Prater, gick en guidad tur i Olympiastadion etc.

Men jag ska påpeka det igen, jag tyckte Berlin var OK och ångrar absolut inte resan. Som du ser i min plus och minus lista så var det betydligt fler plus än minus. Däremot tyckte jag inte att Berlin levde upp till Hypen. Mina förväntningar infriades helt enkelt inte då attraktionerna i staden inte var så häftiga/härliga/vackra/roliga/intressanta etc som jag hade förväntat mig. Istället är jag ett stort fan av München som ju i mån och mycket är en motsats till Berlin. Men jag ska ge Berlin en chans till. Jag har redan lovat mig själv att jag ska åka tillbaka till Berlin då jag missade några saker som jag väldigt gärna ville göra.

Vilket var bäst av de du gjorde/såg? Vad rekommenderar du i Munchen? Jag ska till båda.

Tiggare och pundare är storstadsfenomen, som jag anser utgör en naturlig del av stadsbilden. Det är något man får leva med. Det finns länder, där man istället kriminaliserat tiggeri - det är rent fascistiskt, och jag är glad att tyskarna inte har den mentaliteten, som du kan finna i Österrike, Storbritannien, Danmark m. fl. länder.

Berlin har en oerhört intressant historia. Bara att promenera från Alexanderplatz till Bahnhof Zoo är en upplevelse - man går genom en stad, som varit delad, i tidigare två olika system. Stasimuseumet är en sevärdhet, absolut. Sedan finns ju Historiska museet, m. fl. muséer. Berlin är en mäktig stad, som man definitivt behöver flera, kanske många veckor, för att lära känna.

Prenzlauer Berg, och de centrala delarna, kanske inte härbärgerar så många genuina Berlinare - men de finns naturligtvis lite överallt. Jag tycker Berlin har en skaplig balans mellan internationell och tysk prägel. Det är inte så att man störs av turkarna och muslimerna, vilket jag kan göra i Stockholm, t. ex., där de kommit att breda ut sig lite för mycket.

Visst finns det en hype kring Berlin, som nog skapats mycket av unga, som hänger på klubbar o.s.v. Men Berlin har massor att erbjuda även fullvuxna och äldre. Det finns t.o.m. vuxna, som gillar 1920-talsmusik, och som frekventerar speciella klubbar för det - det finns något för alla! En fascinerande stad..en frihetens stad!

Hamburg är nog lite underskattat, men det var nog mer av en värlsstad förr, innan Berlinmurens fall. Under senare år har hamburg changerat. För mycket av multikulti-trams och aggressiva turkar. För lite av öppenhet gällande restauranger - inte samma som förr, helt enkelt.

Rör du dig i centrala Malmö stöter du förmodligen på tiggare varje dag. Och tar man hänsyn till att det bor ungefär tolv gånger så många människor i Berlin som i Malmö, så tror jag faktiskt inte situationen skiljer sig nämnvärt åt! Men givetvis är det tråkigt att behöva se dem.

Berlin är grå, trist och ful och framförallt väldigt ofärdig som stad, men det är också det som bidrar till stadens charm, tycker jag!



Man ska komma ihåg att Berlin är en stad som utsatts för en väldig massa ödeläggelse (både fysisk och mental) och omvälvelse under hela 1900-talet: storhetstid, nazism, världskrig, kommunism och återuppbyggnad. Då finns det av naturliga skäl inte så mycket "genuint" kvar! Det skapar å andra sidan grogrund för utveckling och kreativitet, något som starkt bidrar till det jag upplever som intressant med dagens Berlin.

Men du kanske skulle lagt mer tid i Charlottenburg, om du velat komma i kontakt med det "intellektuella etablissemanget", eller rent av i "radikala" Neukölln, om det är den formen av "genuint" som du eftersträvar?

För övrigt tror jag faktiskt att många av de nyinflyttade skandinaverna har minst lika mycket intressant att berätta om staden som de som är födda där och kanske blivit hemmablinda. Men det ena utesluter ju inte det andra!



Det låter som att du hunnit med en hel del av stadens "måste-ställen" och det är på sätt och vis naturligt att börja med dem. Men samtidigt ger de ingen riktig insyn i det "riktiga" Berlin. Och risken med att åka runt - vi pratar om ganska stora avstånd mellan många av platserna du beskriver - för att se så mycket som möjligt på en begränsad tid, är att man inte riktigt hinner smälta det man ser. Och framförallt att man inte hinner ta sig förbi ytan och "gå på djupet". Vid ditt nästa besök ska du kanske ta dig tid att stanna upp, ta dagen som den kommer, koncentrera dig på en stadsdel i taget och ta del av det lokala utbudet!



OK! Jag tror inte man i första hand ska åka till Berlin för att se en massa "attraktioner", utan snarare bara för att ha det bra! Eller möjligen för att uppleva en stad i omdaning. Sedan finns det naturligtvis en hel del attraktioner i form av konserter/konst/museer/restauranger/barer/klubbar/etc, men se dessa som en krydda snarare än en huvudsaklig anledning för att åka hit.

Du har helt rätt i att München i mångt och mycket är Berlins motsats. Själv tycker jag att München är trevligt, men det är ingen stad jag längtar efter att återvända till!

Vilka saker tycker du att du missade i Berlin?

Spot on!

Åker ner till Berlin i Oktober och ska bo på NH Berlin-Kurfuerstendamm. Någon som har några erfarenheter från hotellet?

Allting löste sig helt perfekt, flyttade därifrån efter 3 månader och är på en liten sommarsemester i Sverige nu, åker tillbaka i höst