Tja, jag har alltid tyckt att indiska kvinnor ser så fina och sexiga ut (de mörka alså så ja jag kan verkligen tänka mig ett gifte med nån sådan indier, betydligt hellre än ett giftemål med en iransk tjej eller algerisk tjej det måste jag medge om
Men ede verkligen så illa där för ursprungsbefolkningen? Är inte Indien (på pappret ialla fall) en demokratisk land?

Demokrati har nog aldrig varit kasternas starka sida

Daliter är väl vad de som är lägst kallas väl? Efter vad jag har sett så är de väl näst intill bara Australoider. Det verkar inte som det finns många Australoider som tillhör höga kast. Den ende jag känner är väl Anton Balasingham fast jag antar väl att han är för ljus för en indier, åtminstone australoid indier eller vad säger du?
http://www.tamilnet.com/img/publish/2002/06/anton_balasingham.jpg

Daliter Harijaner Sudras eller vad dom heter. Nej jag tycker inte snubben på bilden är ljus. Och vi glider i från ämnet. Starta nån ny Indisk ras tråd i ras forat i stället

Nåja e inte så sugen på den delen av forumet längre Men du skulle kunna berätta hur det var i Goa?

Okej, jag har bara varit i Baga och Calangute ( tror det heter så ) och det var paradiset jämfört med Indiens stora städer. Då det är mycket renare (men ändå en soptipp) När jag var där var det enormt mycket USA Indier som låg i 30-35 graders värme i kostym osv. Jag ljuger inte.

Och ganska mycket UK folk och Ryssar. Maten var okej då jag i stort sett endast åt en fisk som hette Pomfret vilken påminner om rödspätta så jag blev aldrig magsjuk. Är heller inget stort fan av att ligga på stranden så det var inte så kul för mej. Jag föredrar ändå Mumbai och Delhi framför Goa. Men det kan vara skönt att komma i från det värsta kaoset ett tag och bara slappa.

Mina dagar i Goa gick ut på att gå från Baga till Calangute. Träffade även på några trevliga Italienskor och en och annan skabbig Ryska.

Kanske jag ska åka till Indien igen till vintern. Har inte bestämt mej.

Mina erfarenheter:

1. Outhärdlig värme
2. Mycket folk
3. Kryddor som är alltför starka
4. Indiska medelklassen åtnjuter större privilegier än den västerländska, såsom tjänstefolk och stora hus
5. Vänliga mot västerlänningar

Nu har jag inte direkt rest runt på Bombays bakgator, eller i hela Indien, utan besökte en affärsbekant till en god vän och höll mest till i hans hus.

1 Det beror ju helt och hållet vart man är och vilken årstid

2 Inte mycket folk. För mycket folk

3 Ja det är jobbigt när maten bara smakar starkt

4 Indiska medelklassen och fär den delen överklassen är mycket rikare än den Svenska.

5 Tycker dom flesta Indier som är utbildade är ganska högfärdiga och uppför sej som överklass Araber. Och dom fattiga är pain in the ass. Ska blåsa en på allt hela tiden.

Mumbais bakgator?? du kan inte ha sett mycket. Det ligger ju fattiga och sover överallt i den staden.

Av egen erfarenhet, det beror till STOR del på vilket intryck du gör på hans/hennes familj. Även om ungdomar får välja själva i allt större utsträckning så är föräldrarnas och den övriga släktens åsikt i frågan fortfarande enormt viktig för de flesta.

Om man väl har blivit typgodkänd, att hålla bröllopet i Indien kostar kosing för svärfar men brukar vara uppskattat av släkten. Dessutom är det mycket lättare att fara dit än att försöka få ett besöksvisum till Sverige för den andra. Om det fanns ett svenskt mästerskap i brutalbyråkrati så skulle jag nominera ambassaden i New Delhi...

Innan bröllopet tar det också ett par månader innan myndigheter och motsvarande i båda länder har tuggat alla papper och tillstånd (ibland seriellt; skattemyndigheten brukar kräva att man bifogar en färdig Marriage License när man söker hindersprövning), och man kan behöva ligga på dem under tiden.

jo jag har hängt runt i bl.a Indien och semestrat/exploaterat länge runt landet(runt 7månader). Helt klart en enorm variation av allt du vill. Har varit i de lyxigaste penthousen i mumbay där dess like kanske endast finns i LA. Men även i de mest fattigaste byhålorna där man får gå en kilometer bara för hitta en brunn med drickvatten (dessa platser är många fler än de förra). Och jag åkte mest dit för att röka hasch (bästa och billigaste nånsin (förutom i goa, men det blir väl så när man sammlar massa hippies på et ställe))
Men varje dag är ett myller av upptåg och äventyr. man får bara tänka på att alla kulturer har olika former av sociala regler t.ex hur man interagerar med andra människor eller vilken form av kroppskontakt som är tillåten o.s.v.
Indien är verkligen ett land för sig, men Indierna själva kunde ibland gå en på nerverna när de inte förstog att man ville vara ifred, inte köpa vad de nu ville sälja eller liknande, jobbigt när man behöver skrika nej flera gånger och de ändå bara står och flinar åt en som en idiot.
Jag generaliserar förstås en del men disorganisering av landets samtliga myndigheter och konstanta påhopp/samtal om du ser ut som icke-Indier får man räkna med.
Såvida man inte reser som min pappa och hans flickvän och bor på Tajhotell med privat chaufför konstant (fast det kostade lika mycket för dem 2veckor som jag betalade för allt under hela min restid), fast då ser du inget annat än turistgrejerna och kan lika gärna goggla sevärdheterna och bespara dig pengarna. Ofta känns det när man är där som att Indien är världens bästa land, fast det är fullt med Indier.
Konsten att inte ha bråttom och ett enormt tålamod är viktiga egenskaper att packa med sig.

Vanlig Indisk fras:
Sub cush melega=vadsomhelts är möjligt

"Indien är världens bästa land, fast det är fullt med Indier"

Det känns lite korkat att säga. Klart att det är fullt med Indier, dom bor ju där!

Jag kan också tillägga att hur man bemöts beror väldigt mycket på hur du ser ut och uppför dig. Särskilt i storstäderna känner dom direkt när någon ä "ny" och lättlurad.

Jo kanske inte var världens bästa citat , men efter jag varit där ett tag så var det verkligen så jag kände det ibland. Det är verkligen svårt att koppla av och vara själv, även om du bestämmer dig för att traska 5km rätt in i djungeln med ett tält kan du ge dig fan på att du träffar massa folk på vägen. Men det ingår i charmen med att resa, att få uppleva/bryta mot invanda samhällssociala förhållningssätt.
Om man vill ha det som hemma så ska man stanna hemma