Det känns som att jag måste arbeta upp ett ganska fint kapital innan jag kan flytta till Monaco ty jag i dagsläget endast är en lågutbildad arbetare. Jag har dock åldern på min sida så jag kommer inte vara fast i träsket i hela mitt liv.

Irland diskuteras det och jag måste säga att jag mycket väl kan tänka mig att bo där. Jag är en riktig anglofil som dessutom gillar öl och låga (jämförelsevis) skatter så landet kan nog passa mig perfekt bortsett från det lite småtråkiga klimatet. Först och främst är det dock USA som gäller men det är bra att ha reservplaner.

http://www.stateofworldliberty.org/report/rankings.html

Ta till Norge. Att få dessa lusekoftanarkister att bli socialister är inte möjligt. Kanske också Färöarna. Jag vet inte så mycket om det landet. Men inte är det socialistiskt, dock har kyrkan stor makt.

Hmm, good point.
Ja på tal om Irland så tänker jag på London och England. Utländska människor boendes där behöver inte betala skatt på pengar intjänade utomlands. Så om du som svensk bor i London och får in dina pengar via ett internetföretag baserat på Aruba så betalar du ingen skatt.
Dock styrs staden av en kvasi-kommunist och landet av kvasi-sossar. Har du tur så kommer båda sakerna att ersättas med konservativa om några år. Och landet har väl en mer konservativ touch än en socialistisk. Ingen jantelag iallafall.

Irland tror jag inte är särskilt icke-socialistiskt. Jag vet inte hur styret är nu, men det har länge varit socialistiskt och jag tror de är aningen jantiga.

Ett annat förslag är Italien. Finns förvisso socialistiska element, men få länder är så icke-PK som Italien. Du kan säga vad du vill utan att nån höjer på ögonbrynen. Och italienaren i gemen är inte särskilt socialistisk. Snarare fascistisk. Fast på ett roligt sätt.

Har kyrkan stort inflytande på Färöarna? Så märkligt med tanke på att det är ett protestantiskt land. Berätta gärna mer (uppriktig nyfikenhet!).

Hej Golliwogg! Det ska bli skönt att slippa dig.



Jag rekommenderar någon av kanalöarna. Där finns säkerligen gott om trevliga jobb för dig. Jobb, som kan hjälpa dig bygga upp ditt blivande företagsimperium. Det luktar succé lång väg.

Kram från Boris.

Det jag har hört, jobbar i Köpenhamn, ar att det finns, starka "Livets Ord" tendeser inom kyrkan. Inför valet i höstas, sattes det i Färöska tidningar in annonser om olika politikers kyrklighet. Man måste nog ha varit färing ett antal generationer för att komma i samhället och att fatta det obegripliga språket.

Det där med skatten och London låter intressant. Ska kolla lite mer på det.

På Irland styr ett nationalistiskt centerparti och det näststörsta partiet är även det center om än lite lutande mot högern.

Italien har jag funderat på och även tagit upp i tråden.



Det ska bli underbart att slippa dig.

Ett företagsimperium skulle jag visserligen klassa som en succé men för mig skulle det räcka med att bo i ett land där var man tillåts utvecklas och leva utan att tryckas ned av avundsjuka och staten. Pengar är bra men inte nödvändigtvis den enda vägen till succé.

http://en.wikipedia.org/wiki/Tax_haven#Examples

Index of Economic Freedom är ett bra index.



Han ville slippa socialism. Kapitalism är ett system där produktionsmedel ägs av medborgarna (privat) och där individuella rättigheter inklusive äganderätten respekteras (vilket medför marknadsekonomi). D.v.s. så långt från Burma/Myanmar man kan komma.

Jag var själv på Färöarna för några år sen (mycket trevligt ställe!) och läste en del om öarna inför resan. Nu minns jag inte exakt allt jag läste, men färingarnas kyrksamhet framhölls ofta - det är väl deras ständiga kamp för tillvaron som är förklaringen till att de lärt sig förtrösta på Gud. Fast det enda konkreta tecknet på kyrkans ställning som jag märkte under vistelsen där var att det sändes gudstjänst och psalmsång i bussens radio under färden mellan Torshavn och Klaksvik.
Och så hade vi ju deras berömda förbud mot visandet av Da Vinci-mysteriet för ett par år sen.

http://news.sawf.org/Entertainment/12461.aspx

Gör så, det är därför många rika ryssar och araber bor där. Och varför London är Sveriges fjärde/femte största stad.


Häftigt, det hade jag ingen aning om.