Jag kommer i nästa vecka få ut ca 80.000 kr från mitt försäkringsbolag för en "förlorad barndom".
Jag är 20 år, precis fått mitt första (hyfsat bra) jobb som jag trivs med och en fin lägenhet sedan 1 år tillbaka. Ena delen av mig vill bli 'som alla andra' och satsa på fritid, intressen och vänner. Andra halvan, den rebelliska sidan som alltid ifrågasätter livet/existensen i allmänhet och har som största rädsla att slösa bort sitt liv på att just bli som alla andra, gnager ständigt.
Senaste 2 åren har jag varit fixerad vid tanken att 'globetrotta' jorden runt. Följa en delvis planerad rutt och sedan se vart jag hamnar. Såklart fixa visum, bokningar osv. där jag vet att jag kommer stanna till en början, men ta resten som det kommer. Nej, inte stanna i australien i ett år och festa 24/7, utan upptäcka. Se vad livet har att erbjuda, mer än här hemma i trygghetens vagga Sverige. Se nyanserna.
Antingen kan jag sälja lägenheten, ställa alla mina saker i familjens garage och sticka. Utnyttja chansen när jag fortfarande är 'ung och dum' och VILL ifrågasätta, VILL se något annat.
Eller satsa på det nya livet som är på gång, köpa saker jag alltid velat haft (En Gibson elgitarr, LCD-tv osv), skaffa flickvän och binda upp mig i saker som kommer att göra att jag ser her annorlunda på livet och värdesätter annat än just upptäckarglädjen. Få kött på benen och inse att det nog hade varit dumt att sticka iväg sådär, och istället "erövra världen" bit för bit när ekonomin och intresset finns.
80.000 är inte jättemycket pengar, nej. Men det räcker för ett äventyr - ett äventyr antingen hemma i tryggheten, eller ett äventyr som jag inte vet vart det kommer att sluta.
Jag väger lika mycket åt båda hållen och kan inte fatta ett beslut... hjälp mig.
.