Länk, tips på sökord. letade runt utan resultat.

Språket lär du dig när du är där. Annars kan du ju välja en folkgrupp där iaf några talar ett språk du kan, tex engelska, franska, tyska eller vad det nu kan vara.

Många kulturer är betydligt öppnare och mer accepterande än det västerländska samhället. Jag känner fd västerländska människor som på några år blivit helt accepterade av tex grönländska jägarsamhällen och ursprungskulturer i Indonesien och på Papua Nya Guinea. Gillar du det religiösa så finns klosterliknande små grupper som lever i bla mellanöstern och nordafrika.

ok , ska se om jag kan hitta det, länkar det på sidan isf

Tyvärr på spanska:
http://news.bbc.co.uk/hi/spanish/misc/newsid_7255000/7255580.stm

...men det är ett litet kollektiv i Pyrenéerna i Frankrike. Det verkar vara fransmän och tyskar och de är självförsörjande. Jag tror att närmsta byn heter Bernède.

letat som fan, de måste ha tagit bort det:'( ledsen

too bad men sånt händer ibland.
fortsätt gärna att tipsa.

Den här tråden talar verkligen direkt till svenneromantikern i mig.

Så sent som imorse ältade jag åter den stora meningslösheten i ekorrhjulet vi lever i, och det här känns ju spontant som den ultimata räddningen/flykten.


Fler tips tack, för självförsörjande kollektiv utan några som helst ambitioner i den värdsliga världen låter som en fantastisk idé.


Till trådskaparen undrar jag dock: tror du att det finns några kollektiv i praktiken som inte ställer några som helst krav på sina medlemmar? Även om det är ickereligiöst så smyger det nog förr eller senare in mallar för vilken typ av personer som tilläts inträde, och regler, normer och "lagar" upprättas förmodligen per automatik allt eftersom - av den enkla anledningen att de behövs.

Ett samhälle utan några som helst riktlinjer och normer fungerar väl kanske inte, hur idealiskt det än låter i teorin.

Skräcken är ju att även det finaste, prestigelösa, bohemiska sällskap förr eller senare förvandlas till en byråkrati av makthungriga, neurotiska människor som "bara vill sätta lite gränser"...

Jag är på!

Kanske går lite djupare för mig,

Men jag måste hitta någon mening med allt.
Vart runt lite i Sverige men allt känns så likadant.

Länge planerat på bara åka iväg, snart känns det aktuellt.
Men vore ju lite lättare att kunna åka iväg med någon likasinnad.

Och det är inte den här klassiska "fly från sina problem".

Jaja vad fan vet jag

Goo tooo Indiiiiaaaaa

intressant tanke gång där.
Jag tror ju dock "i min lilla fantasi" att nån stanns där ute så finns det en plats.
Där man nte som kollektiv bestämmer vad folk skall vara, utan snarare vad man inte accepterar.
Iof går det ju även då att tillämpa på kloster och liknande där det inte tollereras att man knullar och inte ber.
Men skit samma.
JAg tror ändå att man kan leva i harmoni utan att tvinga på andra sitt sätt att leva. Men man kan ha krav på att så här får du inte vara. (pedofili, våldtäktsman...)

Förstår du mina banor?

Jo, men jag undrar om det finns.

Om ett sällskap enkla, freeminded, jordnära människor skulle åka till en öde ö och starta ett självförsörjande kollektiv, så är det tveksamt att det skulle funka utan strikta regler som i slutändan gör det samhället lika tråkigt och bundet som det övriga.
Folk skulle tjafsa om vem som jobbade hårdast, vem som bara latade sig, vem som bestämde mest, vem som hade finaste huset med bästa utsikten etc etc etc...
Tillslut blir det "Flugornas herre 2" eller Ryssland under Stalin.

De flesta kan fan inte leva i harmoni under anarkiliknande former, eller det är åtminstone min krassa åsikt om människorasen. Världen skulle inte se ut som den gjorde annars, för då skulle det redan finnas liknande samhällen som fungerar. Se bara på alla de nykolonialister som flyttat ut till sydamerikas skogar och försökt starta något nytt - det slutar ju jämt med sekterism, pedofili och inavel.

Det behöver ju dock inte innebära att man inte är redo att ge det en ny chans, säg på en söderhavsö med lättodlad mark och vita stränder...