Hejsan, Många av mina frågor har säkert redan besvarats fleragånger innan på detta forum men jag kunde inte hitta svaren när jag letade så..
Jag har nyligen fyllt 18år, Jag bor själv pga att mina föräldrar är missbrukare sen 10 år tillbaka. Jag har bott i olika familjehem. Alla var trevliga och hjälpsamma. Men när jag fyllde 18 så blev jag tvungen att flytta pga utebliven förlängning av mitt LVU. Så nu bor jag själv i en "soc-lägenhet" skolan går okej men jag saknar helt levnads lusten nu förtiden. (Inte min mening att låta Emo men vill bara berätta bakgrunden till min fråga)
Jag har inte så många RIKTIGA vänner kvar pga mina/deras ständiga flytter, Jag går i skolan 1året på Handels linjen, (Gick om ett år pga felval av linje). Har ingen direkt familj mina två systrar är även de familjehemsplacerade. Min flickvänn vet inte så mycket om hur jag känner, mer än att jag mår lite dåligt. De 2 familjehem som jag har bott längst i har helt vänt mig ryggen utan anledning förstår inte vad jag har gjort för fel, Socialen hjälper mig ekonomiskt det är jag självklart tacksam för men det är inte pengar som ger mig tröst utan jag skulle vilja börja om på nytt. Känns inte som jag har någon kvar att prata med och att lite på här i sverige, Allt detta + ca 1000 andra anledningar samt allt det vanliga, Dåligt väder, Höga skatter, mm mm
Har fått mig att börja vilja flytta härifrån så jag bara undrar vad jag behöver tänka på i stora drag, och hur svårt är det att få tag på Jobb, Bostad mm i thailand, Måste jag ha uppehållstillstånd? Hur mycket pengar behöver jag för att komma igång. (jag kan inte språket) Jag har talat med en gammal vän till mig som har bestämmt sig för att resa dit på försök i en månad i slutet av sommarlovet, Hon har haft en liknande barndom hon med kan detta fungera? Förstår lokalbefolkningen Engelska där nere? Kommer jag kunna tekna avtal, skaffa bostad mm därnere vad har dom för ålders gränser, myndighets ålder, mm

Behöver allhjälp jag kan få, Jag kanske låter ung och dum men jag orkar inte med det här längre.

En annan sak också, jag hade tänkt att bara försvinna. Vill helst inte att socialen ska kunna få reda på vart jag tagit vägen och inte heller polisen.
(haha bör tilllägga att jag inte har gjort något brott ) Så hur kan man resa "tyst".

Jag vill börja om på nytt. Skaffa jobb, familj och ett liv på en plats som inte ständigt på minner om min barndom. Finns det bättre alternativ än thailand vilka i såfall? Länka gärna all viktig information ni kan hitta.

Vad ska jag göra i thailand då?
Skulle vara soft att dra runt och sätta på horor hela dagarna. Men mitt egentliga mål här i livet är att dra till ett tempel och bli munk och meditera. Har alltid varit en djup människa och aldrig känt att jag passar in här i västvärlden. Var novis i en vecka när jag var 14 och det var enda gången jag har känt ett inre lugn därför mina tankar om att sitta i en hydda i skogen och meditera hela dagarna inte känns så skrämmande.

Du kommer ha problem ifall du inte har en thailändare där nere som kan hjälpa dig med olika papper.

Du är en djup människa som ska bli munk men innan det så skall du låna pengar som du aldrig tänker betala tillbaka? Jo det låter som om du kommer bli en bra munk. Jag ska nog sluta ge pengar till munkarna.

jaså du skänker mycket pengar till dom?
Japp vi får se vad som händer. Ifall jag känner mig i behov av att ta lån för att uppnå mina drömmar så får det bli så. Jag sa att jag fortfarande låg i funderingar så det behöver inte bli så ifall jag kommer på något annat sätt, ifall jag orkar gå klart min utbildning jobba några år istället. Vi får helt enkelt se. Men ibland får jag verkligen lusten att bara sticka och då ser jag ingen annan lösning än att dra något lån. kanske något snabblån. rätt åt dom där skitföretagen ändå.

Det här är det som kommer hända dig.

Du tar några snabblån och får ihop 50 tusen.

Du drar till Thailand.

Du drar till den ort som du gillar och sätter igång och festar.

I början spenderar du 10 tusen i månaden, du inser helt plötsligt att pengarna rullar för snabbt så du saktar ner.

Efter åtta månader har du inga pengar, du får inget jobb för du hoppade av skolan.

Du ringer hem och gråter.

De ger dig pengar till en biljett hem.

Du landar i Sverige och har betalningsanmärkningar och skulder på 100 tusen plus.

Grattis!

förstår inte logiken i det där eller hur du fick fram det där. Nej min dröm är inte att sticka till thailand för att knulla horor, jag menade att det skulle vara roligt. men inte det jag känner för att jag kommmer sluta som. Försökte framhäva att det var munk jag ville bli, ja jag har testat det. tro mig ifall jag fixar 50k så kan jag leva ett flertal år där om inte hela livet som munk.
sen svarade du inte på ifall du skänker pengar till munkar. tvivlar på att du ens har gjort det.
antar att du har någon söt thailändare här och är hennes pengamaskin? tycker synd om dom.

Hejsan, Många av mina frågor har säkert redan besvarats fleragånger innan på detta forum men jag kunde inte hitta svaren när jag letade så..
Jag har nyligen fyllt 18år, Jag bor själv pga att mina föräldrar är missbrukare sen 10 år tillbaka. Jag har bott i olika familjehem. Alla var trevliga och hjälpsamma. Men när jag fyllde 18 så blev jag tvungen att flytta pga utebliven förlängning av mitt LVU. Så nu bor jag själv i en "soc-lägenhet" skolan går okej men jag saknar helt levnads lusten nu förtiden. (Inte min mening att låta Emo men vill bara berätta bakgrunden till min fråga)
Jag har inte så många RIKTIGA vänner kvar pga mina/deras ständiga flytter, Jag går i skolan 1året på Handels linjen, (Gick om ett år pga felval av linje). Har ingen direkt familj mina två systrar är även de familjehemsplacerade. Min flickvänn vet inte så mycket om hur jag känner, mer än att jag mår lite dåligt. De 2 familjehem som jag har bott längst i har helt vänt mig ryggen utan anledning förstår inte vad jag har gjort för fel, Socialen hjälper mig ekonomiskt det är jag självklart tacksam för men det är inte pengar som ger mig tröst utan jag skulle vilja börja om på nytt. Känns inte som jag har någon kvar att prata med och att lite på här i sverige, Allt detta + ca 1000 andra anledningar samt allt det vanliga, Dåligt väder, Höga skatter, mm mm
Har fått mig att börja vilja flytta härifrån så jag bara undrar vad jag behöver tänka på i stora drag, och hur svårt är det att få tag på Jobb, Bostad mm i thailand, Måste jag ha uppehållstillstånd? Hur mycket pengar behöver jag för att komma igång. (jag kan inte språket) Jag har talat med en gammal vän till mig som har bestämmt sig för att resa dit på försök i en månad i slutet av sommarlovet, Hon har haft en liknande barndom hon med kan detta fungera? Förstår lokalbefolkningen Engelska där nere? Kommer jag kunna tekna avtal, skaffa bostad mm därnere vad har dom för ålders gränser, myndighets ålder, mm

Behöver allhjälp jag kan få, Jag kanske låter ung och dum men jag orkar inte med det här längre.

En annan sak också, jag hade tänkt att bara försvinna. Vill helst inte att socialen ska kunna få reda på vart jag tagit vägen och inte heller polisen.
(haha bör tilllägga att jag inte har gjort något brott ) Så hur kan man resa "tyst".

Jag vill börja om på nytt. Skaffa jobb, familj och ett liv på en plats som inte ständigt på minner om min barndom. Finns det bättre alternativ än thailand vilka i såfall? Länka gärna all viktig information ni kan hitta.

Har du thailändsktpåbrå kan du thailändska eller varför just thailand?
Hur har du tänkt att fixa jobb, familj och bättre liv där?
DU måste ha någon sorts grundinkomst. Ifall du vill bo där permanent kan du försöka satsa på att gifta in dig med en thailändska. Annars är max 3 månader åt gången har jag för mig.

Hejsan, Många av mina frågor har säkert redan besvarats fleragånger innan på detta forum men jag kunde inte hitta svaren när jag letade så..
Jag har nyligen fyllt 18år, Jag bor själv pga att mina föräldrar är missbrukare sen 10 år tillbaka. Jag har bott i olika familjehem. Alla var trevliga och hjälpsamma. Men när jag fyllde 18 så blev jag tvungen att flytta pga utebliven förlängning av mitt LVU. Så nu bor jag själv i en "soc-lägenhet" skolan går okej men jag saknar helt levnads lusten nu förtiden. (Inte min mening att låta Emo men vill bara berätta bakgrunden till min fråga)
Jag har inte så många RIKTIGA vänner kvar pga mina/deras ständiga flytter, Jag går i skolan 1året på Handels linjen, (Gick om ett år pga felval av linje). Har ingen direkt familj mina två systrar är även de familjehemsplacerade. Min flickvänn vet inte så mycket om hur jag känner, mer än att jag mår lite dåligt. De 2 familjehem som jag har bott längst i har helt vänt mig ryggen utan anledning förstår inte vad jag har gjort för fel, Socialen hjälper mig ekonomiskt det är jag självklart tacksam för men det är inte pengar som ger mig tröst utan jag skulle vilja börja om på nytt. Känns inte som jag har någon kvar att prata med och att lite på här i sverige, Allt detta + ca 1000 andra anledningar samt allt det vanliga, Dåligt väder, Höga skatter, mm mm
Har fått mig att börja vilja flytta härifrån så jag bara undrar vad jag behöver tänka på i stora drag, och hur svårt är det att få tag på Jobb, Bostad mm i thailand, Måste jag ha uppehållstillstånd? Hur mycket pengar behöver jag för att komma igång. (jag kan inte språket) Jag har talat med en gammal vän till mig som har bestämmt sig för att resa dit på försök i en månad i slutet av sommarlovet, Hon har haft en liknande barndom hon med kan detta fungera? Förstår lokalbefolkningen Engelska där nere? Kommer jag kunna tekna avtal, skaffa bostad mm därnere vad har dom för ålders gränser, myndighets ålder, mm

Behöver allhjälp jag kan få, Jag kanske låter ung och dum men jag orkar inte med det här längre.

En annan sak också, jag hade tänkt att bara försvinna. Vill helst inte att socialen ska kunna få reda på vart jag tagit vägen och inte heller polisen.
(haha bör tilllägga att jag inte har gjort något brott ) Så hur kan man resa "tyst".

Jag vill börja om på nytt. Skaffa jobb, familj och ett liv på en plats som inte ständigt på minner om min barndom. Finns det bättre alternativ än thailand vilka i såfall? Länka gärna all viktig information ni kan hitta.

största skämtet... "jag ska bli munk"... hur kan du tro att du förtjänar vara munk? herregud.... ajo,,, du går väl till nått tempel och ba "tja, får ja jobba här?"... sen kan jag avslöja en liten hemlis, en munk får inte äga pengar.... pantade jävel... du är en förolämpning mot munkväsendet...

Han kan ju plugga på universitet i bangkok i 4-5år med studiemedel, då har han en "inkomst", en sysselsättning och det ger honom en skaplig utbildning med bra chanser till ett jobb därborta(eller hemma).
4-5år utan att behöva sätta en fot i Sverige är ju ändå rätt okej