Grejen är att jag inte vet om jag är beredd att dra iväg på riktigt vilket skitjobb som helst. Utan vill helst flytta någonstans och få en iaf dräglig tillvaro. Om jag bara velat iväg snabbt som fan vart som helst skulle jag nog sökt telefonförsäljare på Malta direkt!

Jo, jag förstår det. Är själv inne på samma spår nämligen. Känner inte att jag får ut något av att stanna och slava i det här landet. Skatterna är höga, det finns inga lägenheter, finns inga jobb klimatet är uselt osv listan kan göras lång. Så ser också över alternativen som finns i världen och jobbet är ju en viktig del av det!

EU-länder är kanske inte så spännande men chansen borde vara ganska god då det inte är lika mycket strul för arbetsgivaren som tex i usa då dom måste sponsra dig och liknande. Så kolla på Arbetsförmedlingen dom har utannonserade jobb inom EU området.

Ja. Just Portugal är ett fint land med ganska låga priser för mat och liknande, så du klarar dig ganska länge där på 50.000. Problemet där är väl att hitta en dräglig tillvaro där du tjänar pengar, men som svensk kan du säkert bli någon typ av marknadsföringschef på något hotell för att locka kedjorna.

Har under flera år nu känt att jag inte trivs i sverige. Höga skatter, svårt att hitta lägenhet/nytt jobb, stela människor. Tröttnat på att alltid vara ensam och inte ha nån att göra saker med. Situationen blir bara värre med åren då allas bekantskapskrets verkar vara cementerade och att slå sig in känns omöjligt. Är mellan 20-25 och har närmare en halv mille ihopsparat. Funderar starkt på sydostasien, hur länge räcker pengarna om man lever sparsamt? Vill vara borta ett par år. Sedan ni som lämnar, ångrar ni er? En del av mig kommer sakna alla kollegor något oerhört men det känns som ett litet pris för att få starta om på nytt. Skrev på mobilen, därav wall of text

Min Story är väl inte så jämförbar för er som inte har trådar till utlandet som jag fick, hade. Träffade min nuvarande Frau i sverige, bodde kvar 5 år i sverige, flyttade till hennes land, schweiz, tänkte att jag provar väl ett halvår eller så, om jag inte trivs så flyttar vi tillbaka, min Frau ville inte tillbaka till schweiz, men hennes föräldrar ville att hon skulle komma hem. det var 1982. Jag har aldrig verkligen längtat tillbaka, men ofta tänkt att i sverige så skulle det ha varit enklare eller bättre, men om jag jämför fördelarna med nackdelarna så vinner schweiz med stora mått, men jag vill inte peka ut något speciellt, den direkta demokratin i schweiz har Format landet så att det är väldigt angenämt att Vistas i. Jag har nu 4 barn och 3 barnbarn, och de är alla väldigt dåliga på svenska, och det bryr mej inte särdeles, jag tänker inte en sekund på att flytta tillbaka till klimatet i sverige även om jag har ett hjärta som högaktar sverige, jag tycker att det Finns verkligen inte många alternativ till sverige, Schweiz är ett, men sedan ser jag inget land mer som kann nå upp till den höga nivån som råder i sverige. sverige är verkligen ett bra land, försök att se det först innan ni ger er in på ett äventyr.

En halv mille SEK hade för mig räckt i 3-4 år för mig i Bangkok där jag bor, om jag hade snålat. Det kan säkert räcka längre för dig, jag är dålig på att leva sparsamt.

Jag bor här sen ett par år tillbaka, och jag har inte varit i Sverige på lika länge. Det jag saknar är familj och vänner, men dom kommer ju och hälsar på, och nu i sommar ska jag hälsa på dom.

Fast frågan är hur du skulle trivas i att åka tillbaka till Sverige efter ett par år här borta. Hade jag varit du hade jag undersökt vilka jobb som går att få som utlänning i det landet du flyttar till, alternativt flyttat ner, levt snålt, investerat i någon affärsrörelse, eller investerat i en bra utbildning för dig själv, som i sin tur kan ge dig möjligheten att stanna kvar här i SOA...

Instämmer med AlexxxZ. Kan tillägga att det inte är det lättaste att hitta ett jobb i Sydostasien, betydligt svårare än i Sverige. Så att utbilda sig är aldrig fel.

Ska man investera i någon affärsrörelse så rekommenderar jag att man bosätter sig i landet minst 6 månader innan man gör någon investering. Man måste lära sig hur saker och ting fungerar innan man investerar. Annars är risken stor att man inbillar sig att det är en bra idé att köpa en bar eller något annat sjunkande skepp.

Absolut är Sverige ett bra och tryggt land om man jämför med många andra länder. Jag hoppas inte att någon som väljer att lämna landet tror att denne kommer att få allt serverat. Det är iaf jag mycket medveten om därför håller jag på att planera min emigrering mycket noga.
Och ska vi vara lite negativa så är det mycket som är/har blivit dåligt i Sverige, klimatet, skatterna, jobben etc. Har kommit till insikt att jag faktiskt bara lever ett liv och därför vill jag satsa på ett nytt liv någon annanstans.

Och jag instämmer med det du säger. Och som sagt, minst 6 månader..



Om man jämför Sverige med Thailand då, så är klimatet ofta inte så behagligt när man går i jeans, långärmad skjorta och skinnskor till jobbet... För dom flesta jobb som vi utlänningar kan ha, är "såna" jobb...
Jobben är nog färre här än i Sverige, däremot är ju skatteläget lite annorlunda, men å andra sidan är ju lönerna ofta lägre, omvandlat till kronor. Man får ju dock lite mer för sina pengar.

Vad jobbar du med nu? Vad kan du jobba med?

Dra ner och skaffa en lya, plugga på distans (det gjorde jag i alla fall) och kör inte med turiststuket utan jobba som om du var på ett riktigt jobb. Mån-Fre, upp kl 06.00 (tuppdjävlarna väckte mig vid 03.00 så det var inga problem) och testa hur det är att leva på CSN.

Helt plötsligt är det kanske inte lika lockande, maten blir enformig (jag kunde ju fixa lite stekt fläsk med löksås och potatis, när jag kom åt ett kök). Åk inte på resor kors och tvärs eller sitt på beachen dagarna i ända.

Då får du en uppfattning om hur det är, att dra på semester i nån månad och bränna 30.000kr i månaden på hotell, horor och sprit är inte en test av hur det kommer att vara sen.

Jag bodde fint (och dyrt, 3800B/månad+el+vatten) och hade en thai-tjej som såg till att jag trivdes men alla kanske inte har sån tur.

Förutom lite resor till hennes hemby och en tur till Khon Kaen för att förlänga visumet så var vi ingenstans, inga discon, inga dyra restauranger utan köpte billigt käk eller gick efter kl 18.00 till Big C då varorna var nedsatta i pris. Tvättade själv (tja, tvättmaskin) osv.

Det var en stor skillnad mot att bo på hotell och slänga pengar omkring som om det fanns oändligt av dom. Drog mig tillochmed för att slå på ACn då den drog el som fan. Men där var jag tvungen att ge mig när det var nästan 40grC ute.

För många år sedan jag var där bodde alla svenskar på bästa hotellen och slösade
enorma pengar. På den tiden var allt billigt och då gav väldigt mycket i drycks.
Tack vare de är priserna högre nu och blir säkert lika dyrt som i Sverige.