Jag är en evig drömmare, herregud.
Går alldeles för ofta runt och målar upp olika scenarier från min fantasi, dessa fantasier utgår oftast från att jag har brutit upp och lever på en annan plats i världen. Men å andra sidan är det kanske inte osunt att ifrågasätta sitt liv och det sätt man lever på.
Har rest rätt så mycket och jag gillar verkligen nya intryck, att befinna mig på en ny plats och bara vara en del av vardagen som pågår runtomkring.
Men det här med att flytta till ett annat land är inte helt okomplicerat i min värld, det är många faktorer att ta i beaktande och man får väga saker och ting mot varandra, här nedan följer en del tankar och reflektioner.
Vad har man att vinna/förlora på att flytta? Anledningen till att man flyttar och ens bakgrund
spelar trots allt väldigt stor roll här.
Har man någon insikt i hur det faktiskt är att bo i det land man har tänkt sig att flytta till,
baseras informationen enbart på fakta man fått från någon resedokumentär, böcker eller google, finns risken att det inte alls är/blir som man har tänkt sig.
Som det påpekats förut i tråden så är det stor skillnad på att vara på en plats under en kort semester och att faktiskt bo där, en plats som är underbar i en vecka, kan lätt förvandlas till ett helvete när man stannar en längre tid.
De är alltid roligt och fantasiäggande att få höra om folks historier, tex hur livet har förändrats, vilka erfarenheter de har fått under vägen, nedslag från hur saker och ting fungerar på plats.
Problemet är att vi alla (inklusive mig själv) gillar en framgångsaga eftersom den fungerar som ett incitament i vår egen fantasi. Det klart att det tex är trevligt att få höra om soldränkta stränder och den perfekta vågen för surf, då tar vi den sinnesbilden och drömmer oss bort.
Å andra sidan så tycker jag att det är väldigt intressant att läsa om andra sorters upplevelser precis som de är, oförskönade och ärliga. Låt mig måla upp en annan bild för en stund.
Han ligger där sjuk i ett slitet rum i en storstad på andra sidan jorden så totalt ensam som man bara kan vara i den stunden när man inser att livet inte blev som man hade tänkt sig.
Det ä inte lika vanligt att folk berättar om krossade drömmar och förhoppningar, om hur djävligt det kan bli/vara ibland.
Självklart kan man inte fokusera på negativa tankar, men samtidigt vara medveten om att det finns risk att livet kan vara tufft ibland.