En fråga till TexasSwede som har bott i USA i nästan trettio år (om inte mer) så har jag några frågor om "det förlovade landet i väst" som många verkar drömma om.

När ni blir arbetslösa - har ni någon sorts a-kassa?

OB - finns det i USA och fungerar det ungefär som i Sverige? 100% på röda dagar etc.

Om du är sjuk - får du sjukpenning då?

Hur mycket skattar man ungefär i USA på en månadslön? Låt säga 3800 USD brutto. Hur mycket får du ut netto då i den delstaten där du bor?

Semester - hur fungerar det? Betalt 25 dagar?

När du köper hus i USA - är det krav på någon viss insats ur egen plånbok eller kan banken finansiera hela husköpet?

Inte Texasswede, men har bott i USA 20+ år.

Blir man arbetslös så kan man få "Unemployment", men det är inget man kan göra karriär av för man får inte det i all evighet, den är begränsad.

Sjukpenning - beror helt på din arbetsgivare hur många "Sick Days" du har. Många arbetsplatser har ett visst antal dagar betalt och de används till både semester och sjukdagar, andra har ett visst antal semesterdagar, och ett visst antal sjukdagar. Om ens dagar är slut och man ändå är hemma sjuk så får man inte betalt. På mitt jobb är det väldigt sällan någon är borta sjuk, för här har man inte den svenska vanan att man "kanske känner mig lite snuvig så jag stannar hemma", utan man tar förkylningsmedicin och vips så är förkylningen borta.

Semester - finns inget lagstadgat, utan det beror helt på din arbetsgivare. Vet flera som har obegränsat (betalt), jag själv har tekniskt sett runt 20 (vet inte exakt), men kan i princip ta ut hur mycket jag än behöver (betalt).

Hur mycket man får ut på lönen har många variabler och är olika person till person - först är det skatten, den är olika i alla stater och vissa stater har inte ens skatt på arbete, sen beror det också på hur många "dependents" man har (fru, barn etc som man försörjer), det dras också av för sjukförsäkring om man har det genom jobbet, så det går inte att säga hur mycket man på ett ungefär får ut av en lön på $3,800.

Inte riktigt så länge, 23 år på nyårsdagen.

Såg inte den här frågan tidigare, men SwedeHeart har redan gett några utmärkta svar så jag kompletterar men några egna kommentarer.


Nej, OB-tillägg finns inte.
Övertidsersättning finns, men det beror på hur man är klassificerad. Det finns två grupper av löntagare, non-exempt och exempt ("exempt" betyder "undantagen" på svenska.
Om man är exempt, vilket jag är, så är man undantagen från kravet på övertidsersättning. Med andra ord, arbetsgivaren behöver inte betala övertid. Det finns dock ett antal krav som måste uppfyllas för att arbetsgivaren ska få klassificera någon som excempt. Man måste ha en viss minimilön, man måste ha fast månadslön (får inte vara lön baserad på antal timmar man jobbar), och det ska vara ett inomhusjobb (på kontor, etc). Med andra ord det som kallas "white collar job" här (motsvarar närmast "tjänsteman" på svenska), till skillnad från "blue collar" (arbetare).
Förenklat kan man säga att man får en bättre lön och arbetsvilkor mot att man inte får övertidsersättning. De flesta arbetsgivare undviker dock att konstant tvinga folk till en massa övertidsjobb utan betalning, eftersom folk då säger upp sig och går någon annanstans. Visst, jobbar man på en hedge fund eller liknande och tjänar ett par miljoner per år så brukar det förutsättas att man jobbar mer, men då har man ofta en bonus som delvis beror på hur bra man presterat.
På mitt jobb har vi det här kvartalet provat ett nytt bonussystem. Vi har ett mål på 75% fakturerbar tid, vilket innebär 30 timmar per vecka, eller 372 timmar för det här kvartalet. Det går ju alltid åt en del tid för interna möten, planering och liknande. För varje fakturerbar timme över vårt mål får vi $40. Så om jag jobbar en timme extra varje vecka för att kompensera för möten så kannske jag kommer upp i 35 fakturerbara timmar (om vi har tillräckligt mycket att göra, vilket vi har just nu). Detta blir 62 timmar totalt, med andra ord $2,480 extra (före skatt) för kvartalet.


Som SwedeHeart redan sagt så har man vanligen ett antal sjukdagar med full lön från arbetsgivaren. Är man sjukskriven en längre tid så finns det "short-term disability" (upp till ett år) och "long-term disability" (mer än ett år). Du måste använda ett visst antal av dina sjukdagar/semesterdagar innan du kan ansöka om short-term disability.
Jag opererades i 2016, låg på sjukhuset i 7 dagar och sedan var jag sjukskriven i 6 veckor. Jag var tvungen att ta 3 sjukdagar (om jag minns rätt, kanske var 5 dagar) först, sedan kunde jag ta "short-term disability". Då jag fick 60% av min lön resten av tiden.


Det beror som sagt på många olika faktorer. Det finns kalkylatorer online som kan hjälpa dig att rökna ut skatten, men du har fortfarande kostnader för sjukförsäkring och liknande som du måste räkna in, om du ska jämföra med Sverige.
$3,800/månad motsvarar $45,600 per år, och här i Texas får du $1,575 per löneutbetalning om du får betalt två gånger i månaden (1:a och 15:e varje månad) eller $1,618 om du får lön varannan vecka (26 gånger per år). Dessa två varianter är de vanligaste för normala jobb. Lärare får vanligen betalt en gång i månaden, och många med timlön och deltidsjobb får lön varje vecka.
Här kan du se deolika skatterna och räkna ut lön efter skattÖ https://smartasset.com/taxes/texas-paycheck-calculator#2YgxXdmlch
Notera att kostnad för sjukförsökring, tandsvårdsförsäkring, eventuellt pensionssparande i 401(k) och liknande inte är inräknat ovan. Du kan lägga till dem i vänsterkolumnen.
Jag betalar $0.00 för min sjukförsäkring via jobbet, men hade jag även haft min fru på den så hade det kostar runt $350/månad om jag minns rätt. Tandvård kostar mig $30/mån och glasögon $20 på ett ungefär (om jag minns rätt, min fru hanterar allt sådant, så jag kan fokusera på annat).
Jag sparar (om jag minns rätt) 14% av min bruttolån i 401(k), ett penssionsparande där man sätter in oskattade pengar, och man betalar skatt när man tar ut pengarna efter att man gått i pension.
En bra sak med 401(k) är att man kan ta ett lån från sitt egna pensionssparkonto för speciella ändamål, till exempel kontantinsats på ett hus. Man måste betala tillbaka med ränta, men du betalar ju tillbaka till dig själv, och även räntan går till dig. Så det är en win-win. :-)


SwedeHeart har redan svarat bra på detta.
Jag har "unlimited PTO" (Paid Time Off) på mitt jobb, 2019 tog jag 32 dagar semester med full lön, och 2020 har jag tagit 21 dagar.
På mitt förra jobba hade jag 10 dagar när jag började, efter fem år fick jag 15 dagar, och efter 10 år på samma arbetsplats fick jag 20 dagar. Dessutom hade jag 6 sjukdagar och 2 "personliga helgdagar" (semesterdagar jag kunde ta i samband med min fördelsedag eller någon helgdag som man normalt inte får ledigt, till exempel brukade jag ta midsommarafton). De sista åren jag jobbade där slog de ihop alla dagar till 28 dagar PTO, som jag kunde ta när helst jag ville. Det är ett bättre system, speciellt om man inte är sjuk mer än ett par dagar per år, då förlorar man inte sina sjukdagar man inte tagit ut.
När jag först flyttade till USA så hade jag fått jobb inom samma koncern jag jobbade på i Sverige, så de röknade in mina 5 år i Sverige, och jag fick 15 dagars semester redan från första året.
Och mitt nuvarande jobb hade 20 dagar från första året för alla. Detta är dock inte vanligt, men konsultföretaget jag jobbar på är väldigt måna om oss anställda. :-)
Så antalet semesterdagar varierar, men minst 10 dagar är normalt för heltidsanställda. Det finns dock ingen lag som säger hur många dagar man ska ha som minst.


Normalt krävs en kontantinsats på 20%. Om jag förstår det rätt så kan man ta ett topplån (heter det väl på svenska) för att finansiera handpenningen, men då måste du nog ha hyffsat bra kreditvärdighet.
Vad många gör är istället att ta ett lån från sitt pensionsparande. Det gjorde jag när jag köpte mitt sommarhus för 5 år sedan.
Den stora skillnaden när det gäller huslån är att man faktiskt köper huset här, man hyr det inte från banken, som i Sverige. Du har normalt ett lån på 30 år, men även 15 år kan förekomma. Både ränta och amortering ska betalas, så efter 30 år äger du huset. Inte som i Sverige att man tar ett lån på 50 eller 100 år och bara betalar ränta ("hyra till banken"), och aldrig äger huset.
Det här gör att folk inte köper hus de egentligen inte skulle ha råd med, vilket gör att huspriserna är vettigare än i Sverige.
En annan skillnad är att räntan ligger högre än i Sverige, men den är fast under hela låneperioden. Om räntan sjunker mycket så lägger man ofta om lånet, men det kostar en del, så det är inget man gör speciellt ofta. Om räntan går ner så att du skulle betala $200 mindre per månad så kanske det känns lockande att lägga om lånet. Men om det kostar kanske $10000 att lägga om lånet (du löser i princip ut ditt gamla lån och tar ett nytt, med nya upplöggningskostnader, etc) så tar det 50 månader (drygt 4 år) att tjäna in kostnaden. Så man måste titta på alla faktorer.


Som du ser så finns det mängder med faktorer som påverkar ens ekonomi. Man måste vara lite mer driven och smart här, och känna till olika regler och möjligheter. Det är inte so i Sverige att staten/facket sköter allt år dig. :-)

Tack så hemskt mycket för svaret Skuggläste lite men ska ta mig dit senare och läsa igenom.

Kanske har nämnts tidigare men frågar igen. Vilken svensk utbildning är den "bästa" för att få ett jobb i USA? Jag funderar själv på civilingenjör i datateknik men också elektroteknik. Kommer dessa leda till ett jobb i USA om man gör bra ifrån sig eller finns det bättre alternativ?

Som de flesta vet så är det definitivt inte lätt att bara flytta till USA.
Hur gör rika människor som en dag vill bo i t.ex CA eller FL? De verkar ju bara flytta dit när de känner för det.
Får känslan av att det går att köpa sig ett greencard?

Om du har mycket pengar kan du köpa dig ett EB-5-visum som sedan kan leda till ett green card. Det behövs bara att du investerar $1,000,000 i ett företag med ett visst antal anställda. Det finns många färdiga företag som aktivt söker efter sådana investerare som inte är så noga med hur mycket avkastning de får på sin investering. Privatskolor, "charter schools", är populära att investera sina pengar i.

Ok.
Ja, att det finns möjligheter med pengar är ju ingen nyhet. Var mer hur det går till.
Är ju tusentals nyrika tv/film/sportmänniskor som flyttar dit årligen.

De som jobbar inom TV eller film, eller som är elitidrottare använder förmodligen ett O-1 visum, inte E-2.

Bara ett förtydligande. Privatskolor och charter schools är inte samma sak. Charter schools kan ses som en delmängd av privatskolor.

Sjukhusen i norra Usa (New York, Boston) skriker efter Doctors, nurses och även nurses aide. Detta var innan covid19. Dom betalar riktigt bra. En vän till mig är ny utbilldad Anesthesia geologist och fick en ingångs lön på 230.000$.
En familje vän is A nurse och tjänar 115.000$

Väldigt stort tack för svaret! Hur tror du möjligheterna till jobb som läkare i USA ser ut om 8-9 år? Kan man få sitt första jobb som läkare där? Vet du vilken specialitet som ger störst möjlighet till anställning? Hur fungerar det att söka jobb som läkare i USA om man bor i Sverige?

Edit: Tror du personligen att det spelar någon roll vart man får sin läkarexamen ifrån? Jag vet att KI är "bäst" men spelar det någon allt för stor roll?