Jag var uppe för ett år sedan. Han som fixade själva klättringen var en resekompis vars syrras mans bror bodde i Tanzania och vara fixare, det var bra, för att det är mycket lätt att bli lurad. Nu var det "blodsband". Vi utgick från Moshi, man kan utgå från Arusha också. Billigast och enklast är att fixa trippen i några av dessa städer, Arusha är nog enklast. Om man vill ha allt klart i Sverige får man räkna med dubbla priset, men om man har lite bättre med pengar kan det vara värt, mer avslappnat och bättre kvalitet och mindre chans att bli lurad. Jag vågade inte räkna ut var det kostade, men det kan ha varit 10 till 15 tusen exklusive resan till Tanzania.
Man måste ha fullserviceklättring, om man vill kan man nog bära allt själv, men det blir bara några hundralappar billigare. Att inte följa reglerna är "olagligt". Det går inte att smita undan, de andra guiderna och bärarna kommer att sätta dit dig.
Vi gick upp på tror jag på fem dygn, ända blev 3 av 5 i resesällskapet riktigt höjdsjuka med extrem trötthet och kraftig huvudvärk; några blev förvirrade, men alla tog sig upp. Men många av de som vi träffade på vägen upp tog sig inte till toppen. Flera av de jag gick upp med var tränade på nära elitnivå, men blev ända höjdsjuka. Jag som kanske var sämst tränad blev knappt höjdsjuk, och det var måttligt jobbigt, sista etappen var jobbigaste, men ett maraton är avsevärt jobbigare. Ingen klippklättring eller glaciärövergång i de vanliga rutterna.
Utrusting som sovsäck, liggunderlag, tält, mat, vatten finns det inte orsak att ta med sig, det är inkluderat även med de billigaste arrangörerna (som vår).
Det var ett bra äventyr, extremt vackert hela tiden, ganska billigt, bra träning, mycket annat att se i Tanzania som Serengeti och Ngorongoro.
Mitt nästa projekt är Elbrus, nummer två i seven summits.