Jag lyckades självfallet bete mig som ett nervvrak när jag skulle förbi. Trött som satan och alla skämt på flyget dit om gränskontrollen förvandlades till riktig nervositet.
Först och främst fipplade jag med fingeravtrycksläsningen. Jag var som en sprinterlöpare och väntade bara på att han skulle säga
"switch finger" när han i själva verket sade
"hold still". Det resulterade i att vi fick göra om hela processen och han, vänligt men bestämt, förklarade lite väl omständligt hur det blev som att man drog ut pappret ur kopiatorn. Nå väl, på det andra försöket gick det fint.
Jag hade rest i all hast och hade endast ett provisoriskt,
ROSA jävla pass. Självfallet kom den punkt när han i princip var klar och frågade
"What's up with the pink...?" varpå jag svarade
"Yeah, it's very cute isn't it?", han var då snabb med
"Very cute, it fits you". Det roliga efter den lilla gliringen var att han då mycket sakligt redogjorde för att jag var först med att skämta och att han bara hängde på och inga hard feelings osv.
Och om någon FI-representant bryr sig fick den blonda tjejen jag åkte med, som hade med oss som kunder, en del kommentarer och höjda ögonbryn när hon sade just att vi var hennes kunder.