Ursprungligen postat av alpha-beta
Jag har alltid varit lite av en ensamvarg så det där med att göra en sån här grej tillsammans med andra känns bara jobbigt. Tänkte att det här skulle vara mer min grej, något som jag vill ge mig själv...
Jag förstår. Jag kan tänka mig att det kan bli väldigt fint och rofyllt att vandra i den lummiga alpvärden, fundera över det liv man levt, somna med endast en knastrande brasa som sällskap, för att till slut - när man känner att det är dags - avsluta sitt liv. Torde slå att dricka propplösare och blöda ihjäl från insidan på ett skitigt badrumsgolv.
Boken handlar hur som helst om ett gäng människor som av olika anledningar tappat lusten att leva, de tar sig ut på sitt livs resa och upplever natursköna platser, människor och annat som till slut får dem att omvärdera sin livssituation.