Hitta diskussioner med liknande innehåll

Nu börjar äventyret

#61 2009-07-26, 21:50
KollaEnHink
Han har ju postat i andra trådar.

TS, ge oss en uppdatering nu! Åkte du hem efter Irland eller vad?
#62 2009-07-27, 22:48
jeppe.d
skulle vara riktigt kul med en uppdatering
#63 2009-07-28, 02:20
dataSara
#64 2009-07-28, 07:59
kaspen
Ursprungligen postat av dataSara


Knappast en överraskning. Krävs ganska mycket planering om man ska lyckas, lite mer än ts hade. Hade hoppats att det skulle gå lite längre än sådär iaf.
#65 2009-07-28, 13:37
aglen
Vilket misslyckande. Jag som har varit så sugen på att sticka iväg efter att ha läst de första 5 sidorna av denna tråd.
#66 2009-07-28, 19:55
kaspen
Ursprungligen postat av aglen
Vilket misslyckande. Jag som har varit så sugen på att sticka iväg efter att ha läst de första 5 sidorna av denna tråd.


Gör det, men planera mer innan du åker. Mer än "Jag vill bara dra nånstans". Fundera på hur, vart och varför. Det är därför jag inte varit i Sverige på nästan 2 år och TS redan är hemma i Helsingborg.
#67 2009-08-02, 01:02
Olympius
Folk, folk, folk..

Antagligen så ser ni mig som en looser, Han som misslyckades. Om så är fallet så är jag stolt över att kunna säga att jag inte delar er åsikt!

Jag åkte hem från Irland efter lite mer än tre veckor. Jag är glad att jag gjorde det, det blev inget nederlag för mig, tvärtom. Jag kom ifrån vardagen, jag kom ifrån Sverige. Jag fick uppleva en annan kultur, fick känna på en ny stad, men framför allt känna på att stå på egna fötter mer än någonsin för min del.

När jag kom hem så hade jag lärt mig att uppskatta sådant som jag tidigare tog för givet. En korrekt fungerande dusch, varmvatten direkt och inte en halvtimme efter att man satt på det, PLATS (bodde ännu trängre där än här), dator/internet, familj.

Innan jag for så var jag mer eller mindre inställd på att för evigt bryta med mina vänner och familj. Iaf inte återse dem på väldigt länge.
Ni har säkerligen hört om att "man saknar inte kon innan båset är tomt". Det stämmer. Jag är snart 19 år, och ingen vekling. Trodde inte jag skulle sakna min familj. Kanske mina vänner, men familjen trodde jag mig vara innerligt trött på efter att ha bott ovanpå varandra så pass länge.

Jag saknade min familj, jag saknade mina vänner. Jag var inte direkt inställd på att göra det, så jag blev överraskad och det tog ett tag för mig att inse att jag saknade dem, och att jag hade mandat att göra det.


Den främsta anledningen till att jag återvände efter Irland är nog för att Irland inte ingick i mitt primära äventyr. Irland var bara en parentes i min vaga planering. Irland är en ö, och öar omges utav vatten. På vatten färdas endast båtar, ovan vatten flygplan. Jag räknade inte med att få jobb/lift på ett flygplan, och båtar verkar inte helt lätt heller. Därför så var Irland i sig ett sidospår bara.


Anledningen till att jag lämnade Irland var tämligen simpel - Jag var där, huvudsakligen, för att av min sk "vän" lära mig om motorcyklar då han har arbetat som motorcykelmekaniker i 20+ år. Det fungerade helt enkelt inte för mig att leva med honom. Förr eller senare skulle jag inte kunna ta hans skit längre, han var helt enkelt en fullkomlig skitstövel stundtals. Många gånger så var han dock genomtrevlig, superhygglig.

Kort sagt;
Hipp som happ så var han som förbytt. Han blev verkligen irriterad över småsaker, och kunde ha minuter långa utläggningar om de mest simplaste ting.


Bägaren rann över då han tydligt uttryckte sitt förtret gentemot mina ofta förekommande snarkningar på eftermiddagarna och kvällarna.
Jag jobbade som ni kanske vet på IBM i Dublin. Jag gick upp 0600, och började 0700. Arbetsdagen fortgick tills dess att klockan slog 1600, då bar det av hemåt. Jag brukade komma hem efter ca tre kvart. När jag kom hem så hade jag inte så mycket och göra, och jag låg duktigt efter i sömn eftersom de vi bodde hos satt uppe tills över midnatt, dagligen, i vardagsrummet och rökte cigaretter, såg på tv och drack sitt förbarmade te jämt och ständigt. Jag kunde pga detta inte lägga mig innan de gick och lade sig eftersom min sovplats var på golvet i vardagsrummet.

Jag gick alltså och lade mig runt 1 (i snitt), men för det så somnar jag ju inte nödvändigtvis exakt då, kunde ta lång tid eftersom jag hann bli övertrött nästan varje natt. Så säg att jag somnade mellan 0130 och 0300, för att sedan gå upp 6, jobba till 16 - upprepa.
Försökte, förgäves förvisso, ta igen förlorad sömn genom sittande vila på min lediga tid. Han menade på att jag var sjuk. Idiot säger jag.

När jag blev sur för att jag sov när jag inte fick nån sömn så rann min bägare över. Jag ringde hem och såg till att få en biljett hem nästa dag.
#68 2009-08-02, 02:51
kaspen
Ursprungligen postat av Olympius
Jag är snart 19 år, och ingen vekling. Trodde inte jag skulle sakna min familj. Kanske mina vänner, men familjen trodde jag mig vara innerligt trött på efter att ha bott ovanpå varandra så pass länge.

Jag saknade min familj, jag saknade mina vänner. Jag var inte direkt inställd på att göra det, så jag blev överraskad och det tog ett tag för mig att inse att jag saknade dem, och att jag hade mandat att göra det.


Så du saknade mamma efter 3 veckor och åkte hem? Varför skulle någon tycka att du är en vekling?

Så mycket för din äventyrslystnad. Och jävlar vad du har sett världen också.
#69 2009-08-02, 03:20
Olympius
Ursprungligen postat av kaspen
Så du saknade mamma efter 3 veckor och åkte hem? Varför skulle någon tycka att du är en vekling?

Så mycket för din äventyrslystnad. Och jävlar vad du har sett världen också.


Jag vet inte hur det är med dig, men min familj består av mer än mamma.

Dessutom så verkar du ha missförstått mitt inlägg, eftersom det står inte att jag åkte hem för att jag saknade mamma. Det stod att jag trots att jag inte väntade mig det saknade familj och vänner.


Jag har väl aldrig påstått att jag har sett världen? Förstår inte vad du vill säga riktigt. Jag tävlar inte med någon om det är det du tror.
#70 2009-08-02, 03:37
Olympius
Oj, blev ett långt inlägg där, fortsätter här.

Hur som helst, Irland är slut, men det behöver ju inte äventyret vara. Man skulle kunna tro att jag är otaggad på vidare äventyr efter detta, tvärtom.

Alla äventyr och motgångar (de flesta iaf) kan man dra lärdom iaf. Nästa äventyr har alltid större chans att bli bättre än det förra.

Just nu går äventyrandet på tomgång, tänkte försöka hitta ett normalt jobb i Danmark tom December, då det förhoppningsvis bär av till Åre tom maj nästa år.
#71 2009-08-02, 04:35
kaspen
Ursprungligen postat av Olympius
Jag vet inte hur det är med dig, men min familj består av mer än mamma.

Dessutom så verkar du ha missförstått mitt inlägg, eftersom det står inte att jag åkte hem för att jag saknade mamma. Det stod att jag trots att jag inte väntade mig det saknade familj och vänner.


Jag har väl aldrig påstått att jag har sett världen? Förstår inte vad du vill säga riktigt. Jag tävlar inte med någon om det är det du tror.


#72 2009-08-05, 12:33
dannywtf
Lyssna inte på dem. Är fortfarande bra mycket ballare att pröva lyckan i England och "misslyckas" än att sitta kvar i bekväma Sverige och vara tuff bakom anonymiteten. Verkar ofta på FB som om det är många som diskuterar om att flytta utomlands, men det verkar vara få som gör det, så det var rätt tufft gjort ändå:thumbsup:

Sen är du ju inte så gammal heller. Pluspoäng det med.