Kina utvecklas och förändras på många sätt. Lite på andra. Väldigt lite förändringar har skett för vanligt folk sedan 2008. Inrikes är den ekonomiska politiken ungefär densamma som för 10 år sedan. Fast försämringarna för vanligt folk blir fler, klyftorna i samhället fortsätter att öka, det blir dyrare att leva, köpkraften minskar. I och med att löner har ökat blir det dyrare för västerländska företaget att investera så investeringarna minskar och företag flyttar till andra länder. Kraftiga förändringar har gjorts gällande köp och ägande av bostäder som försämrar villkor och säkerhet. Men byggindustrin har ännu inte avmattats nämvärt. Kina har mycket tillgångar som till den största delen inte alls kommer till nytta för vanliga människor. Nu när köpkraften minskar, utländska investeringar avtar och aktiemarkaden går såpass dåligt är frågan om ekonomin kommer att stanna upp ytterligare och om det kommer att få konsekvenser. Även om man bygger och utvecklar landet rent ytligt sett så kan man väl fråga sig om hur mycket Kina egentligen utvecklas. När Kina fick OS trodde man att Kina skulle förändras politiskt och man hoppades på att landet skulle närma sig väst genom att införa något som liknar mänskliga rättigheter och rättsskydd för vanliga människor. Människor har stadigt fått det bättre sedan 1980-talet. Men kan väst egentligen erkänna Kinas storhet när politik och rättsväsende fortfarande står på en feodal nivå, hundratals år efter väst? Jag tror inte det spelar någon större roll hur mycket Kina egentligen utvecklas. Västvärlden kommer ändå alltid se ner på Kina tills den politiska utvecklingen närmar sig den tekniska. Med rätta.